Vem är ansvarig för Svenska kyrkans hemsida?

Påskvänner!

Man funderar med Anders Brogren på vem som är ansvarig för det som läggs ut på Svenska kyrkans hemsida. Ser att desinformationen från Allhelgona fortfarande står kvar på Svenska kyrkans hemsida, till vilseledning av skolungdomar och lärare som ska berätta om innebörden av helgerna:  

Historiskt har vi skilt mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad. 

Texten fortsätter med att det inte är någon skillnad mellan alla själar och alla helgon, eftersom vi alla är heliga på grund av Jesus´ kärlek till oss. Och det är sant att Jesus´ kärlek gäller alla. Och att han, som bibeln uttrycker det, helgade sig till ett offer för alla. Det är sant att Gud lär oss och Petrus att inte räkna någon människa som oren eller ohelig. För alla är återlösta och i den meningen helgade/avskilda av Herren Jesus till att vara hans egna (att "leva under honom i hans rike och tjäna honom i evig rättfärdighet, oskuld och salighet", som Luther uttryckte det). Vi är alla kallade att bli helgon, precis som den botfärdige rövaren (och för den delen hans kamrat på andra sidan Jesus) var det.

Men därifrån till att säga att Alla själar och Alla helgon är samma sak "rent teologiskt" är ju en rent livsfarlig villolära och (mirabile dictu!) stridande mot både bekännelsen och förnuftet. Den har precis lika lite stöd i bibeln som de påvliga särläror om helgonen som våra bekännelseskrifter fördömer. Någon som läste dravlet kunde inte låta bli att muttra "S:t Hitler". Eller i alla fall "S:t Muhammed".

För några år sedan skickade Svenska kyrkan ut ett begravningsmagasin i tiotusentals exemplar, där man på framsidan kunde läsa en tydligt återgiven plakett med orden: "Det finns ingen död som ej bytes i glädje." Ingen dementerade. Det är väl som när Expressen enligt Bo Strömstedt hade löpet "PER ALBIN DÖD. KUNGEN I TÅRAR" och någon undrade: "Vet ni verkligen om kungen grät vid dödsbudet?" Svaret blev: "Nej, men tror du att hovet skulle dementera?"

Vem dementerade? Och vem reagerar nu? Ska vi ens fira advent innan vi kommit överens om vad som gäller? Finns det längre någon risk att gå förlorad? Eller inte? Hörde i söndags om en präst som fått höra av en sökare: "Finns det inget helvete behöver jag ju inte bli kristen."

Det ligger något i det.