fredag 22 juni 2018

Lulepojkens sommarpsalmer

Påskvänner!

Midsommarfirandet på Brogården blev en lyckad tillställning, mycket tack vare att solen åter bröt fram vid 15-tiden och att gradantalet också uppgick till ungefär 15. Men naturligtvis också tack vare en hel del "volontärer" från Efs, och prästparet Mats och Elisabet Sandström som talade resp. sjöng och spelade. Mats läste bl.a. ur Jobs bok om också de små krypens betydelse.

Jag kom då att tänka på lulesonen och herrnhutaren, kyrkoherden i Hedvig Eleonora (1758-65) Anders Carl Rutström som lärde Carl Michael Bellman att skriva (han som sjöng om "minsta kräk i kärr och syra"), och som bara blev 50 år (men fyller 300 år den 30 november 2021)! Ingen av Rutströms (eller hans elevs!) psalmer kom med i den svenska psalmboken, men de har ändå frimodigt sjungits - ofta till folkmelodier och "dalakoraler" - i vårt land i flera hundra år. Inte minst inom Efs och i t ex Carl Olof Rosenius´ familj.

Med stor glädje och stor versteknisk, nästan bellmansk, skicklighet besjöng Rutström även skapelsens skönhet under den svenska sommaren. Skulle t ex gärna vilja få tag i hans dikt "Vallbarnens midsommars-lek i Resilla", tryckt 1763. Här följer några andra exempel, båda ur Sions Nya Sånger, utg 1778. Texterna är något, men inte kraftigt, bearbetade av bloggaren. Melodierna i Youtubeklippen är till andra texter men passar även till Rutströms (den första är också uttryckligen anbefalld till texten i Sions Nya Sånger):




1. Välsignade dag
och lustfyllda lag! 
Vi njuter den tid 
då eviga solen 
är jorden så blid 
att plantor kan få 
runt iskalla polen 
så grönskande stå! 

2. Vi gläds också åt 

den härliga låt, 
allt skönt tidsfördriv 
av fåglarnas kvitter, 
ack, lustiga liv! 
och allt som så väl 
i vattnena spritter 
upplivar vår själ. 

3. Se ängar och fält 

som Skaparn dem ställt! 
Du saliga folk, 
se skogen och gräsen, 
de är ju hans tolk. 
Han allting har gjort, 
beskåda hans väsen 
i litet och stort. 

4. Om den lovar Gud 

som inte har ljud, 
som tala ej kan, 
vad gör då ej bruden 
som älskar sin man? 
Lovsjunge nu den 
till bröllops är bjuden 
sin käraste vän: 

5. För kärlekens flod, 

din pina, ditt blod, 
din ångest och nöd, 
din avlelse, födsel, 
din marter och död, 
för nådens bevis, 
för solsken och skötsel, 
dej, Jesus, ske pris! 









VID EN HÄLSOBRUNN

1. Guds Lamm, hör, hela jorden

vill hedra din person:
din kyrka sjunger orden
i Andens kraft och ton,
med fågelskarors kvitter
är himlarymden full
och tusen blomsters glitter
betäcker jordens mull.

2. Du själv är hälsobrunnen

där livets flod upprann.
Dess like är ej funnen,
kom, drick här, alle man!
Här måste mörkret vika,
här livas kropp och själ:
kom, fattiga och rika,
och må för evigt väl!

Har jag då ingen nyare sommarpsalmsfavorit? Jodå, Fride Gustavssons, nr 753 i psalmbokstillägget, är rätt svårslagen - dessutom den enda sommarpsalm jag vet som även hyllar det livsnödvändiga regnet:




Katekesfråga 53: Vad befaller Gud i femte budet?

Inga kommentarer: