Påskvänner!
Barnet i krubban är verkligt populärt - och Mannen på åsnan går också an. Men Härlighetens herre som Domaren i skyn tål vi inte.
Eller?
(Det här var bara en enkel reflektion utifrån kyrkogångsfrekvensen på Domssöndagen).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Och ändå är den Herren den ende som återstår. Det är nämligen ingen i krubban längre, det är ingen på korset, graven är tom. Men han som kommer, han kommer.
Ja, så är det, Sigrid! Även om ju frälsningshistorien i en viss mening "återupprepas" eller snarare görs närvarande i kyrkoåret och evkaristin, och även om det som skett är lika aktuellt nu som för 2000 år sedan, och även om Han lovat att genom sin Ande och sitt ord vara närvarande "alla dagar till tidens slut", så är det som du säger. Det som skett har skett - Det är fullbordat - Consummatum est. Men återkomsten återstår.
"Ännu en liten tid, så kommer han som ska komma", skriver Jakob. Och den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Skicka en kommentar