Påskvänner!
Missionsföreståndarens krönika i senaste Budbäraren är nu också (med lätta justeringar) publicerad i Dagen. Den tycks mej bära vittnesbörd om andlig klarsyn. Just så här är läget inom Svenska kyrkan (och EFS?). Som Anders Sjöberg skriver måste man ibland reagera också på det som inte sägs.
En grundfråga som jag länge velat skicka till Svenska kyrkans biskopar är: Finns det i någon mening en risk för någon som helst att i något avseende gå evigt förlorad?
Minsta tvekan innebär i praktiken ett jakande svar. Men vågar Svenska kyrkan svara nej? En majoritet av skattebetalarna och kyrkomötesledamöterna kräver det förmodligen. Något tycker man sej nog kunna begära av "Kungliga Salighetsverket" (särskilt om man lydigt betalat in sin avlat). Fast det lite besvärliga är ju att kyrkan har en högre auktoritet än t.o.m. kyrkomötet...
Läs f.ö. gärna även Anders Sjöbergs "Bibeln-i-dag-text" i Dagen om Paulus omvändelse. Är det någon kallelse i vårt liv som vi ännu inte lyssnat till?
När hans röst till mej når fram
vill jag så som Abraham
säga "ja" till Gud och gå,
medan tid och nåd följs åt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Mycket bra skrivet!
Dagens text om Marta och Maria hörde jag i fredags uttolkas i en kyrka som en kvinnosakstext. Marta var fast i den tidens kvinnoförtryck. Jesus uppmuntrar däremot Maria att sitta kvar vid hans fötter, vilket enligt predikanten skulle förstås som att även kvinnor har rätt till utbildning. Det är ju inte fel. Att "sitta vid någons fötter" betydde ju att ta emot undervisning.
Men visst är poängen i texten att det är att lyssna till Jesus som är att välja den goda delen? Inte att lyssna på vilken föreläsare som helst!
Återigen en missad chans att berätta hur viktig Jesus är.
Kunde det vara värdefullt att vi börjar samla exempel på vad som INTE sägs i förkunnelsen? Kan inte någon lägga upp en särskild websida för det? Lista plats, tidpunkt, talare, exempel. Sen kan kriticerad talare få utrymme att förklara sig, eller be om ursäkt.
Jag hör någon säga: Det vore att hänga ut talare. Ja, det är ju rätt. Och det är kanske inte så fint. Men när man står i en predikstol, eller skriver i en tidning, då har man ställt sig i det offentliga rummet, och då får man också vara beredd att ta emot kritik i det offentliga rummet.
Vi är alldeles för dåliga på återkoppling i SvK. Predikanterna kan säga vad som helst, utan att få veta hur det tas emot av åhörarna. Låt oss ändra på det. Av omsorg om våra predikanter och Guds rikes tillväxt.
--Bengt
Ord och inga visor ...
- hur tänker du när minsta tvekan i praktiken är ett jakande svar. Det resonemanget är alltför enkelt för mig. Det stämmer varken med erfarenhet eller hur jag läser och förstår bibeln.
Kyrkan, i vid bemärkelse - men också EFS, har i alla tider tolkat, förstått och predikat. Ingen stor analys krävs för att se att utsagorna har skiftat. Kontext, ordens betydelse och förståelse har ändrats.
Jag tycker frågan är för allvarlig för att hantera den som ett kryssalternativ, ja eller nej ... tänk om det är just dessa distinktioner som skapar oss alla problem. Var det inte det både Jesus och Luther gjorde upp med? Jag tror att kristen tro, kristen förståelse och kristendom är relationer och inte avtal ...
- Jag har funderat mycket på vad det betyder att vi säger att Jesus dog för alla människor betyder? ... likaså det vi ofta pratar om, villkorslös kärlek, btw - kan kärlek vara villkorad ... och hur är det med tron, den kommer som en gåva talar vi om. Inget vi äger utan vi får.
Jaja, det var alltför nu ... jag kanske återkommer om Sjöberg och funderar lite omkring förspillda tillfällen ...
Hej Bengt och Fred - och tack för intressanta kommentarer! Jag har inte möjlighet att ge så snabba gensvar som jag skulle önska, men det är nog så intressant att läsa kommentarer i lugn och ro i efterhand.
Apropå Bengts kommentar - som jag faktiskt blev positivt överraskad av (sorry för mina fördomar Bengt! ;o) - så tycker jag att våra huvudgudstjänster borde refereras i tidningarna med samma självklarhet som t.ex. en division V-match i fotboll - eller ett 1:a-majtal. Jag tycker faktiskt det är av minst lika stort allmänintresse som div.V-matchen att få läsa lite kort om hur församlingens kyrkoherde - eller för den delen motsvarande frikyrkopastorer - tacklat söndagens tema (eller avvikit från det). Men nu har ju Dagen startat "Läsardagen" där vi har möjlighet till bl.a. just det: att referera gudstjänster vi besökt. Vi kan ju med fördel ta med det positiva, det vi fått, också - så att det inte BARA blir om det vi saknar (båda sakerna får ju också gärna tas upp direkt med den det berör).
Hej Fred! Tack för mothugg och välkommen åter!
Mitt "tvärsäkra" påstående grundar sej bara på enkel logik. Om man inte utan minsta tvekan kan svara "nej" på frågan om det i någon mening finns någon risk för någon att i något avseende gå evigt förlorad - ja, då är man tydligen inte riktigt säker och har i praktiken givit uttryck för en tro på att det i någon mening kan finnas en risk att i något avseende gå evigt förlorad. Eller hur? Om man inte trodde att det fanns någon risk skulle man väl inte tveka om svaret?
Det är som när jag varit ute och plockar svamp. Min fru och mina barn har rättighet att kräva ett entydigt nej-svar på sin fråga om det finns någon risk att den svamp jag plockat med mej hem kan vara av en giftig sort. Så fort jag börjar sväva på målet har jag i praktiken svarat ja på frågan. Men ÄR jag inte säker på att något är riskfritt är det ju bara bra om jag inte LÅTSAS vara säker på att det är riskfritt. Eller hur?
Vilket givetvis även har sin fulla tillämpning på frågan om vårt eviga öde. Och på frågan om vi har mandat att utfärda några som helst försäkringar och löften som inte är kopplade till Jesus Kristus och tron på honom.
... vi är nog för långt nergrävda i våra egna diken för att förstå varandra.
Jag ser inte riktigt hur din logik är så enkel och svampanalogin är inte speciellt lätt att tillämpa. Den logiken förutsätter ju att du ska kunna urskilja exakt vem som går förlorad och inte ... vad som krävs för att du ska hamna "här eller där" ... du bör kunna definera "tro" med samma exakthet som svampsorter ... annars blir ditt tvärsäkra svar ett icke-svar. Därav tycker jag frågan är för allvarlig för att vara en form av enkät-fråga ...
- Kanske har våra skilda meningar med ord och förståelsen av dessa att göra eller så tycker vi bara helt olika. Vilket i så fall kan grunda sig i olika bibelsyn och/eller erfarenheter av medmänniskor.
Nädå Fred, inte tror jag att vi är för djupt nergrävda i svampskogens diken! (Än i varje fall ;o).
Men logiken ÄR verkligen mycket enkel. Antingen är jag säker på att det är riskfritt att äta alla mina svampar (resp. att det inte finns någon risk att gå evigt förlorad). ELLER också är jag inte säker på det. (Got it?).
Om jag tillhör kategori nummer 2 behöver jag inte ALLS ge mej ut för att kunna särskilja alla svampsorter i min korg (eller vilken människa som går förlorad och vem som inte gör det). Det kan lika gärna vara tvärtom - just eftersom jag inte är tvärsäker känner jag mej skyldig att redovisa risken. Man måste däremot känna sej väldigt säker för att påstå att det inte finns någon risk för svampförgiftning (eller för att gå evigt förlorad).
Jag har länge velat offentligt fråga Sveriges biskopar om de verkligen är så säkra på att ingen kan gå evigt förlorad som man kan tro av deras förkunnelse och övriga agerande att döma (de kanske inte ens tror på ett verkligt liv efter detta, och då är ju saken förstås biff).
Eller om de bara låtsas.
Det var ju kul att jag kunde överraska!
Ser fram emot att få träffa dig någon gång. Det kanske inte blir förrän på EFS distriktsårsmöte till våren. Du ska väl dit?
--Bengt
Ja, absolut!!!! Så här nära lär det inte bli någon fler gång så länge jag bor i Bollnäs!!!!
Välkommen (och välkomna allihop) till Hälsingland!
Skicka en kommentar