Påskvänner!
Nu är jag lyckligt hemma igen efter att ha mött vintern i ett fjälltält. Det föll en vacker snödecimeter över öviksnejden i lördags, och jag sov gott som ett barn nere vid Moälven båda nätterna i Mellansel. Lördagskvällens "pianokonsert" blev alldeles ovanligt bra, även om respektive spelare naturligtvis uppmärksammade de få felen mer än någon av åhörarna. Aftonbönen innehöll också flera vackra stycken, denna gång på orgel.
Fruarna Musica och Teologica passar verkligen bra ihop - söndagens körövning och dirigentprov var uppbyggligare än någonsin. "Sänd ditt ljus och din sanning", "Utan like är Guds rike, här i ringhetens gestalt", "Här är jag Herre, rotad på jorden, öppen mot himlen, redo att stå i din tjänst" (som jag fick slå 6/8-takten till under slagteknikslektionen). Det är många texter som "sätter sej" först efter flitig, till synes vanvördig, övning.
Visst måste man våga göra fel ibland. Men det är ju roligt när det blir rätt. Det är ju liksom det som är målsättningen. Och det känns sällan fel att vara i Mellansel.
Alla Guds barn, sjung nu för Herren,
spela för Gud och var glada:
tack för allt du gjort och gör,
tack för att vår bön du hör,
tack du gode Gud!
Inlägg
En blodig historia – Personlig
4 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar