Påskvänner!
Dopfrågan förblir aktuell för EFS idag, inte minst i ekumeniska sammanhang och genom Jävre-föreningens sammanslagning med EFK-församlingen (Kustkyrkan). Ur mitt företal till den långsamt framväxande internetupplagan av P P Waldenströms utmärkta skrift "Dop och barndop" vill jag citera följande:
P P Waldenström är i vida kretsar känd huvudsakligen för sin frikyrklighet och sin försoningslära. Att han, trots någon enstaka släng mot Luther och statskyrkan även här, tydligt uppträdde på den lutherska sidan gentemot baptisterna (i dopfrågan), är betydligt mindre känt. Att han dessutom gjorde det på ett språkligt och pedagogiskt ovanligt medryckande sätt, nämligen i dramatiserad form genom en fiktiv dialog mellan "Natanael" och "Timoteus", är förmodligen numera helt okänt för nästan alla även inom hans eget samfund - och då än mer för Svenska kyrkans och EFS:s folk, där blotta namnet "Waldenström" ofta ansetts borga för villfarelse och allmän läroupplösning.
Dopets nåd mig ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Oj, imponerande projekt! Och Waldenströms text verkar vara en mycket bra utläggning kring dopet. Jag misstänker att det kan vara svårt att få tag på ett tryckt ex, eller?
Ja, förmodligen. Min hustrus ex. ingår i de samlade skrifter hon fick ta över efter en åldrig pastor som flyttade till en mindre lägenhet. Förutom dopskriften är det PW:s brev och självbiografi som är riktigt, riktigt intressanta och läsvärda, men den senare saknades tyvärr i serien min hustru fick. (Finns dock på Projekt Runeberg).
Visst - PW drygar sej naturligtvis en del gentemot baptisten, som kanske ibland får göra ett onödigt nördigt intryck. Fast oftast är argumenten goda på båda håll, även om "Natanael" naturligtvis ser rill att få sista ordet. PW var en skicklig berättare (jfr Brukspatron Adamsson) och får dialogen att bli riktigt levande.
Skicka en kommentar