Påskvänner!
Det är inte bara i Svenska kyrkan som risken finns att bearbetningen av svåra frågor om synd och skuld förfaller till banalt bamseprat om att kramas och vara snäll. Lyssna på gårdagens sändning av programmet Lasso i P4 Jönköping, där Mats Selander från MänniskoRätt för Ofödda (MRO) och Pelle Hörnmark, föreståndare för Jönköpings Pingstförsamling, debatterar frågan om församlingens syn på abortfrågan. Programformen är mycket bra - Mats och Pelle får prata ca en kvart med ganska långa, oavbrutna anföranden, där de alltså sympatiskt nog inte faller varandra i talet och där programledaren är återhållsam med att bryta in (hon avbryter Mats en gång, men det upplever jag som motiverat när han är på väg in i en kanske väl lång historisk exposé).
Och jag blir helt förstummad: för Pelle Hörnmark tar inte chansen utan förfaller till tyck-synd-om-oss-retorik!!! Han har ju nu chansen att, vad jag förstår tre dagar efter demonstrationen utanför pingstkyrkan, verkligen på ett genomtänkt sätt motivera sin inställning till aborter, abortörer i församlingen och MRO:s metoder. Men han tar inte chansen!!! Han hänvisar mest till sitt och församlingens goda renommé, och till MRO:s påstådda uthängande av enskilda personer och osmakliga metoder i övrigt (bilder som skrämmer små barn), sin och församlingens (?) "avsmak för MRO som organisation, deras bilder och deras sätt att vara", deras "fanatism". Men han klarar inte av att förklara kontrasten mellan den officiella retoriken kring "livets okränkbarhet" eller "värna livet" och den inofficiella öppenheten för aborter och behovet av att "någon stackare måste utföra dem" (P. Hörnmark i Dagen).
Pelle Hörnmark hade ju nu chansen att diskutera t.ex. nödfallssituationer - även en övertygad kristen och abortmotståndare kan ju i det enskilda fallet anse sej stå inför ett moraliskt dilemma och känna sej tvingad att avliva ett embryo eller foster. Och bör då kunna stå för det och redovisa varför. Liksom den församlingsledare som står bakom missionären eller äldsten och "känner sej trygg med att han utför aborter" (som Mats Selander i programmet påstår att Pelle Hörnmark har sagt, vilket Pelle inte förnekade). Men Hörnmark tar inte chansen!!!
Och att på MRO:s raka frågor bara hänvisa till att de som besöker pingstkyrkan känner sej hyfsat trygga med ledarskapet, vilket Hörnmark avslutar programmet med, kan snart nog leda till att den tryggheten försvinner. Så mycket undanglidande svammel i kontrast till Mats Selanders raka frågor tål nog i längden varken medlemmarna i Jönköpings Pingst eller Pingströrelsens Fria Församlingar i Samverkan (Pingst FFS) som nominerat Hörnmark till riksledare. Det här var slutet för Pelle Hörnmark som Pingst FFS-ledare (redan innan han börjat) och början på en stark diskussion om abortfrågan i hela pingströrelsen. Särskilt om tidningen Dagen slutar att skjuta på budbäraren och vågar erkänna att Mats Selander, i motsats till tidningen själv, vågat ta tag i och avslöja svåra attitydproblem i pingstledningen.
Blir Svenska kyrkan och EFS nästa mål i "kyrkokampanjen"? Vi har visserligen Tomas Seidal. Men hur är det bland övriga medlemmar? Jag skulle sannerligen önska att vi slutade ställa födda och ofödda barn mot varandra. Alla "Världens barn" har varit ofödda. Och jag skulle önska att vi också inom Svenska kyrkan och EFS slutade att (som så ofta) ställa sanning och nåd mot varandra. Jesus var full av både och, och kyrkan är eller borde vara en enda gigantisk sannings- och försoningskommission. Men ingen försoning utan sanning - sanning "om synd, rättfärdighet och dom". Både i miljö- och klimatfrågan (som Svenska kyrkan förtjänstfullt lyfter fram just nu) och i abortfrågan (som SvK inte precis lyfter fram lika allsidigt). Som båda gäller vår attityd mot kommande generationer och som handlar om såväl orättfärdiga strukturer som enskildas ansvar.
Herre förbarma dig över oss.
Kristus, förbarma dig över oss.
Herre, förbarma dig över oss.
En blodig historia – Personlig
7 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar