Påskvänner!
Jag blev häromdagen brevledes tillfrågad av en person som är med och förbereder årskonferensen
"Jesus förnyar" (17-20 maj i Uppsala) om jag tänker komma dit och försvara mina 5 motioner, de som betecknats
B, C, D, E, G i årsmöteshandlingarna (det hade upptäckts att jag inte var anmäld). Jag svarade så här, och väljer att låta det bli ett "öppet brev" om än frågeställaren får förbli anonym:
Tack för frågan! Nej, jag har ingen möjlighet att vara på konferensen, eftersom min fru pastorn jobbar eller är på GF-kyrkans årskonferens och jag måste ha hand om barnen. I fjol i Piteå var kombinationen farfar/farmor i Lule morgon/kväll och barnkonferens i Pite på dagarna idealisk, så jag kunde ta med mej alla tre. I Uppsala finns inte den kombinationsmöjligheten.
De ombud och föreningar som tänker själva begriper ändå vad jag vill åt. De som inte tänker själva röstar efter styrelsens förslag oavsett om jag är där eller inte. Jag satsade tid och pengar på Folkpartiets landsmöte i Karlstad i höstas, så jag vet ungefär hur det går till (även om jag fick beröm för mina inlägg i debatten och direkta bifallsrop av LUF i kyrkopolitikfrågan). Och jag vill inte bli beskylld för egotrippad, omotiverad självexponering - det räcker så gott med att själva motionsantalet verkar tyda på det...
Svenska kyrkans kris är gigantisk, av 1490-talsformat åtminstone, det borde man inte behöva vara högkyrklig för att inse. Men EFS ger inte klara signaler om detta vare sej internt eller externt utan sitter alltför stilla i båten medan de högkyrkliga - och, jovisst även många lågkyrkliga av BV- och laestadiantyp - stängs ute från vigningstjänsterna och alltmer även kyrkomusikerkallet p.g.a. påstådd misogyni m.m. När EFS om några år stämplas ut som motståndare till allas lika värde (p.g.a. hållningen i äktenskapsfrågan) finns det inga kvar som kan försvara oss, eftersom vi varit med om att stämpla ut de högkyrkliga (& c:o) som motståndare till allas lika värde p.g.a. deras hållning i ämbetsfrågan.
Och nu sprider visst SvK via Verbums begravningsmagasin åter budskapet att "det finns ingen död som ej bytes i glädje" (se sid. 1).
Fan tro´t.
Hälsningar
Andreas H.
Jag kan väl tillägga att de EFS-are som stämmer in i den politiserade kyrkoledningens krav att sådana som Bo Brander - han som Göran Skytte gjorde "Ett år med Jesus" tillsammans med - inte ska få prästvigas i vår kyrka, rimligen också borde gå ut och med skärpa kräva att sådana som Ulla Karlsson eller K-G Hammar också måste stoppas från präst- och biskopsvigningar. Det är ju helt sjukt att det enda kätteri som i vårt samfund hindrar tillträde till det heliga läroämbetet är en högkyrklig ämbetssyn (som vad gäller kvinnors tillträde till ämbetet f.ö. delas även av många lågkyrkliga - jfr ELM och laestadianernas olika sammanslutningar), medan man, så länge man bekänner att könet är fullkomligt irrelevant på alla plan (helst inte ens i äktenskap och föräldraskap eller ens för huruvida man ska kallas man eller kvinna!) får förkunna ungefär precis vilken antikristlig lära som helst. (OBS att Ulla Karlsson inte togs ur tjänst inför påsken i fjol utan fick fortsätta sprida
sitt nya "evangelium" (jfr Gal. 1) och domkapitlet vågade inte avkraga henne; däremot vågade domkapitlet utdela hård kritik för att hon inte infunnit sej till ett möte med - domkapitlet ;).
Nu kunde man tänka - som kanske en del EFS-are gör? - att gyllene regeln tillämpad på dem som inte vill att kvinnor ska vigas till just församlingsföreståndare borde göra att de själva inte skulle få vigas. Men det förutsätter att man kan behandla sådana som Bo Brander - och romerska katoliker och grekisk-ortodoxa - som allmänt människo- eller åtminstone kvinnofientliga och se deras ämbetssyn som stridande mot den allmänna kärlekslagen och Jesus´ undervisning. Men så fort man erkänner - vilket gjordes 1958! - att deras syn är en fullt rimlig tolkning av Nya Testamentets undervisning och Jesus´ exempel (obs att även Maria Magdalena, Johanna och Susanna var lärjungar som följde honom från stad till stad och från by till by!), en tolkning med full hemortsrätt i vår kyrka, så är ju det tvärtom synen att just de inte ska få prästvigas som verkar okristlig och dessutom fullständigt stridande mot ämbetsreformens anda och intentioner (1958!).
Mitt Folkparti är ju ett paradexempel på en organisation som ivrigt kämpat för kvinnors tillträde till det särskilda prästämbetet (inom Svenska kyrkan, alltså - romerska och grekisk-ortodoxa kyrkorna har man inte lagt sej i, inte heller i de judiska eller muslimska samfunden). Men vad kvinnorna (eller männen) sedan förkunnar verkar ju vara partiet fullkomligt likgiltigt, så länge det inte är en alltför heteronormativ syn på äktenskap o dyl, naturligtvis. Inte har väl EFS blivit en lika bedrövlig organisation? (Och återigen: visst lovade såväl Agne Nordlander som Anders Sjöberg som biskopskandidater i Växjö resp. Göteborg att även viga personer med den förkättrade ämbetssynen till det heliga prästämbetet? Eller minns jag fel?).
Naturligtvis tar man en risk med att "släppa in" högkyrkliga i värmen igen - de kan i princip föröka sej och bli så många att de tränger ut kvinnor och EFS-are från prästämbetet. Och det är absolut legitimt med någon form av kyrkotukt åt fler än ett håll. Det moraliska problemet blir när det skett så flagranta löftesbrott i förhållande till utfästelserna 1958 (utan vilka kvinnoprästreformen inte skulle ha kunnat genomföras)
och när läror som inte ens förtjänar kallas kristna, långt mindre evangelisk-lutherska, nu tolereras från både kvinnliga och manliga präster. Då blir det grovt hyckleri av EFS och andra (som själva råkar passera just det här sekulära nålsögat) att inte öppet stå upp för de högkyrkliga och de många lågkyrkliga, dedicerat lutherska trossyskon, som just i det här fallet har en liknande syn som de högkyrkliga.
Nu ska jag fara med barnen på födelsedagskalas utomhus - på Svenska kyrkans lägergård Prästnäset här i Bollnäs, där jag själv firade mitt 40-årskalas för två år sedan. Kanske blir det ett dopp i Voxsjön också; en och annan kanske tycker att jag behöver kylas av ;o).
Låt alltid klart mitt i vår kyrka skina
din gudom, din uppståndelse, din pina.
Omkring ditt kors, o Jesus, oss förena
och tänd i oss din kärlekslåga rena.
Inlägg
