lördag 31 oktober 2009

Den stora allhelgonafrågan

Påskvänner!

Den lilla allhelgonafrågan - den om äktenskapet - i all ära ("Äktenskapet ska hållas i ära", står det ju faktiskt i Hebréerbrevet), men jag känner mej manad att också, för perspektivets skull, ta upp den Stora Allhelgonafrågan. Om än kort, för jag ska ner och duka för familjens söndagsfrukost!
Jag tänker på vad jag läste om en gammal kristen som sa:
"Bortom graven finns också den eviga natten. Men vid min sons grav vet jag, att Herren gjort sitt yttersta för att frälsa."
Vi har ett budskap om frälsning genom tro på Jesus, inte frälsning genom döden. Vi har ingen rätt att blanda ihop Alla helgons dag med Alla själars dag. Vi har inget löfte om att Bo Setterlind har rätt, när han skriver (vilket citeras på framsidan till en ny Verbum-bok om begravningar):
"Det finns ingen död som ej bytes i glädje."
[Därför skildar nog Thomas Österberg på Dagen evighetsperspektivet i lite för ensidigt ljusa färger på ledarsidan. Det finns ett stort allvar och inte bara tröst och hopp i tron på ett liv efter den fysiska döden].
Men vi har ett löfte om att "den som tror på mig, ska leva även om den dör."
Och vad som går därutöver, det får vi lämna i Herrens barmhärtiga händer, inte göra några som helst utfästelser om.
En god och välsignad Allhelgonahelg med ljus över både stora och små allhelgonafrågor tillönskas er alla!

Uppståndelsen och livet är
du, Herre Jesus Kristus kär.
Och den som tror på dej, vi hör
ska leva även om den dör.
Ja, den som lever och som tror
ska aldrig dö. Det är Guds ord.

Inga kommentarer: