Kyrkomötesskämtet (som visade sej vara allvar, precis som det i riksdagen 1 april) vet jag fortfarande inte om jag mest ska skratta eller gråta åt. Det börjar faktiskt bli absurt (ska vi plocka bort Jesusorden eller ska vi skriva om dom?).
Men något jag är odelat glad över är Erika Cyrillus´ nätjokerframgångar med låten Budbäraren. (Jag vägrar säga webbjoker :o). Nu har jag lyssnat på den också. Visst röstar vi fram den en gång till? Det här är ju riktigt, riktigt kul!
Hur ljuvliga är då budbärarens steg,
som kommer med fröjd och påminner
om honom, vars löften står fast utan svek,
om kärlek som söker och finner.
Min älskade nalkas, jag rädes ej mer:
hur tider än växlar och vad som än sker
min hjälp, vet jag, kommer från Herren.
som kommer med fröjd och påminner
om honom, vars löften står fast utan svek,
om kärlek som söker och finner.
Min älskade nalkas, jag rädes ej mer:
hur tider än växlar och vad som än sker
min hjälp, vet jag, kommer från Herren.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar