Oavsett ämbetssyn - att 2009 års kyrkomötesbeslut allvarligt komprometterar 1958 års är dock ostridigt - bör vi kunna ta till oss allvars- och uppmuntransorden i Bengt Birgerssons ledarartikel i Kyrka och Folk. I analysen av hur vi i Svenska kyrkan och därmed EFS har kunnat hamna där vi hamnat har Bengt Birgersson absolut mycket att tillföra.
EFS:s missionsföreståndare Stefan Holmström hävdar glädjande nog fortfarande att äktenskapet är bara för man och kvinna, men vädjar till EFS:arna att fortsatt stå kvar i Svenska kyrkan. Det låter sej sägas och jag följer honom gärna ("förr hotade vi med att gå ur, nu hotar vi med att stå kvar"), men frågan är om vi får stå kvar som kyrkligt anställda eller anknutna utan att tiga med vad vi tycker. Det är ju märkligt, detta, att liberalteologer och queer-filosofer har fått arbeta kvar i kyrkan hur mycket de än angripit kyrkans äktenskapssyn, men i och med dagens kyrkomötesbeslut har vi inte bara fått en ny äktenskapssyn, utan också - om man får tro Anna-Karin Hammar, Eva Brunne och Barbro Westerholm - en ny syn på kyrkans äktenskapssyn: den ska fr.o.m. den 1 november skyddas från kritik av och från kyrkans anställda.
Ge kyrkan kraft att lida
när kampens smärta krävs,
och aldrig nånsin tiga
när sanningen förkvävs.
när kampens smärta krävs,
och aldrig nånsin tiga
när sanningen förkvävs.
Inlägg
2 kommentarer:
Det bästa vore för EFS att avbryta samarbetet med Svenska Kyrkan, men ändå stå kvar som medlemmar.Det går att samarbeta med de församlingar och präster som inte har "böjt knä för BAAL".EFS borde bli igen den lekmannarörelse som den en gång var. Jag är rädd att EFS mer och mer stryps i sin verksamhet att förkunna omvändelse och syndernas förlåtelse om de inte lämnar samarbetet.Om det går att självständigt bedriva mission i andra länder, så kan det gå att göra detta i Sverige
Instämmer. Bertil Johanssons skötebarn, 90-talets "intimisering" av förhållandet till Svenska kyrkan, har nått vägs ände. Det blev inte vi som lyckades påverka kyrkoledningen, men risken är att vi dras med i ett pågående avfall. Redan det att stå kvar som medlem är påfrestande - inte bara K-G Larsson utan nu även Stefan Gustavsson har lämnat Svenska kyrkan - men jag tycker fortfarande att Svenska kyrkan är för bra och viktig för att lämnas åt queer-teologerna. "Förr hotade vi med att gå ur - nu hotar vi med att stanna kvar", som någon sa ;o).
Skicka en kommentar