Påskvänner!
Glad midsommar! Även EFS:s missionsförening i London! Verksamheten vid Themsen gör klart att uttydningen av EFS som "Evangelium För Sverige" är lika begränsande som Fosterlands-Stiftelsen, då det ju lika mycket handlar om Evangelium För Somalia eller Evangelium För Storbritannien. Så jag fortsätter slå ett slag för Evangelium För Skapelsen (Mark. 16:15).
Allt gott till AnnaHelena Lindberg och alla er andra! Bifogar en bild på Themsen, en av mina favoritfloder (här visserligen i Oxford):
Och så ett vinterfoto från Bolleberget i Bollnäs tillsammans med en körversion av den citerade undersköna sommarpsalmen av Wallin:
fredag 19 juni 2015
torsdag 18 juni 2015
Nytt medlemsbegrepp för både EFS och andra?
Olof Edsinger väcker som vanligt viktiga frågor, den här gången om medlemskap och ledarskap. Inte alltid håller jag med honom, men här gör jag det absolut. Hur ska Efs och Svenska kyrkan - eller frikyrkosamfunden - kunna ha både en viss teologisk (t.ex. luthersk) linje och ett öppet medlemskap, där vilka medlemmar som helst antas kunna rösta om ungefär vad som helst, även den teologiska linjen, och gå in i vilket ledarskap som helst?
onsdag 17 juni 2015
Två väckelsepräster
Påskvänner!
Som en del av er noterat har jag sedan några år lagt ut predikningar av väckelseprästerna Anders Carl Rutström från Luleå och Lars Linderot från Kungälv på nätet. Båda var flitiga, begåvade och gärna sjungna sångförfattare, se Rutströms sånger resp. Linderots sånger, och båda dog liksom Carl Olof Rosenius redan omkring de 50. Rutström var "herrnhutare" och har i svensk kyrkohistoria betraktats som s.k. "hyperevangelisk", medan Linderot, efter en herrnhutisk period i yngre år, ofta beskrivits som "lagisk" och i all synnerhet som "helvetespredikant."
Nåväl.
Det kan säkert ha sina skäl för sej.
Men idag skulle även Rutström betraktas som "helvetespredikant":
Bort fördenskull med den förföriska tanken, såsom kunde människor genom döden förlossas till Guds himmelska rike, som nu icke genom tron på Jesus i nådens tid, i bättringens ordning blivit förlossade och frigjorda ifrån satans makt till Gud och fått lott ibland dem, som helgade äro. Bevara oss, Gud, ifrån denna säkerhet och villfarelse; ty i döden är ingen förlossning, där icke före döden någon omvändelse skett.
(Ur predikan på Tredje söndagen i fastan 1759).
I mån besinna, att en osalig människa, som står under både syndens dom och syndens träldom, är icke hjälpt därmed, att hon med hopen går dit i Guds hus, att hon hörer med öronen omtalas sin medlare, utan att förstå det med hjärtat; ty hon går lika död hem som hit. Allt detta länder till förhärdelse och förtappelse och icke till salighet. Men ändamålet med predikan om Jesus är, att vi må bliva rätteligen omvända, rätteligen uppväckta, rätteligen troende, rätteligen pånyttfödda, rätteligen förnyade och helgade i Jesus. Och om sådant skett och fått ske, därom döme var och en av eder inför Gud. "Pröven eder, om I ären i tron." Detta är en anmärkning, som jag icke kan undgå att göra, innan passionstiden flutit förbi. Vår tid går bort såsom en ström; vi fara såsom en pil till vår dödlighets mål. Tiden är både ond och dyr Människor skola göra räkning för sin tid, huru de i den hava levat. Ginge det så fort med vårt tilltagande i kristendomen, som med våra år, vore det väl. O, att vi skrede Jesus allt närmare och närmare, efter som vi nalkas närmare graven och evigheten!
(Ur passionspredikan över Fjärde akten 1759)
Och Linderot predikar inte bara lagen, utan också ett hjärtevärmande evangelium, se bl.a. Andra söndagen i fastan om den kananeiska kvinnan. Men särskilt samstämda visar sej dessa båda väckelsepräster på Johannes Döparens dag. Läs och jämför:
Linderot: Den nya sången.
Rutström: Herren Guds heliga testamente.
Hur mycket av denna förkunnelse kommer att höras till helgen, ens i modern språkdräkt? Vare sej vi talar om Midsommardagen eller dess Annandag, den som nuförtiden är Johannes Döparens dag? Det teologiska svalget går ju inte mellan Rutström och Linderot, inte heller mellan dem och Johannes Döparen eller mellan dem och apostlarna. Utan det går mellan dem och liberalteologin, modernismen, K-G Hammar et consortes. Låt detta bli alldeles, alldeles klart. Liksom de på sin tid för neologi anklagade ärkebiskopen Wallin och prästen Johan Åström (för att inte tala om Samuel Ödmann!) är under av renlärighet och kontinuitet från apostlatiden jämfört med det begynnande 2000-talets ärkebiskopar och alltför många andra svenskkyrkliga teologer.
Låt detta stå alldeles klart. Sen kan vi diskutera vilka slutsatser vi som Efs-are, präster och lekmän, bör dra av det.
PS. Vi ska naturligtvis inte prata 1700-talssvenska, vare sej på predikstolen eller på gatan. Men om väckelsetonen från Johannes Döparen och Petrus fram till Rutström och Linderot (och Rosenius m.fl.) har tystnat idag är det förmodligen oss (och inte dem) det är fel på. Om, säger om. DS.
Som en del av er noterat har jag sedan några år lagt ut predikningar av väckelseprästerna Anders Carl Rutström från Luleå och Lars Linderot från Kungälv på nätet. Båda var flitiga, begåvade och gärna sjungna sångförfattare, se Rutströms sånger resp. Linderots sånger, och båda dog liksom Carl Olof Rosenius redan omkring de 50. Rutström var "herrnhutare" och har i svensk kyrkohistoria betraktats som s.k. "hyperevangelisk", medan Linderot, efter en herrnhutisk period i yngre år, ofta beskrivits som "lagisk" och i all synnerhet som "helvetespredikant."
Nåväl.
Det kan säkert ha sina skäl för sej.
Men idag skulle även Rutström betraktas som "helvetespredikant":
Bort fördenskull med den förföriska tanken, såsom kunde människor genom döden förlossas till Guds himmelska rike, som nu icke genom tron på Jesus i nådens tid, i bättringens ordning blivit förlossade och frigjorda ifrån satans makt till Gud och fått lott ibland dem, som helgade äro. Bevara oss, Gud, ifrån denna säkerhet och villfarelse; ty i döden är ingen förlossning, där icke före döden någon omvändelse skett.
(Ur predikan på Tredje söndagen i fastan 1759).
I mån besinna, att en osalig människa, som står under både syndens dom och syndens träldom, är icke hjälpt därmed, att hon med hopen går dit i Guds hus, att hon hörer med öronen omtalas sin medlare, utan att förstå det med hjärtat; ty hon går lika död hem som hit. Allt detta länder till förhärdelse och förtappelse och icke till salighet. Men ändamålet med predikan om Jesus är, att vi må bliva rätteligen omvända, rätteligen uppväckta, rätteligen troende, rätteligen pånyttfödda, rätteligen förnyade och helgade i Jesus. Och om sådant skett och fått ske, därom döme var och en av eder inför Gud. "Pröven eder, om I ären i tron." Detta är en anmärkning, som jag icke kan undgå att göra, innan passionstiden flutit förbi. Vår tid går bort såsom en ström; vi fara såsom en pil till vår dödlighets mål. Tiden är både ond och dyr Människor skola göra räkning för sin tid, huru de i den hava levat. Ginge det så fort med vårt tilltagande i kristendomen, som med våra år, vore det väl. O, att vi skrede Jesus allt närmare och närmare, efter som vi nalkas närmare graven och evigheten!
(Ur passionspredikan över Fjärde akten 1759)
Och Linderot predikar inte bara lagen, utan också ett hjärtevärmande evangelium, se bl.a. Andra söndagen i fastan om den kananeiska kvinnan. Men särskilt samstämda visar sej dessa båda väckelsepräster på Johannes Döparens dag. Läs och jämför:
Linderot: Den nya sången.
Rutström: Herren Guds heliga testamente.
Hur mycket av denna förkunnelse kommer att höras till helgen, ens i modern språkdräkt? Vare sej vi talar om Midsommardagen eller dess Annandag, den som nuförtiden är Johannes Döparens dag? Det teologiska svalget går ju inte mellan Rutström och Linderot, inte heller mellan dem och Johannes Döparen eller mellan dem och apostlarna. Utan det går mellan dem och liberalteologin, modernismen, K-G Hammar et consortes. Låt detta bli alldeles, alldeles klart. Liksom de på sin tid för neologi anklagade ärkebiskopen Wallin och prästen Johan Åström (för att inte tala om Samuel Ödmann!) är under av renlärighet och kontinuitet från apostlatiden jämfört med det begynnande 2000-talets ärkebiskopar och alltför många andra svenskkyrkliga teologer.
Låt detta stå alldeles klart. Sen kan vi diskutera vilka slutsatser vi som Efs-are, präster och lekmän, bör dra av det.
PS. Vi ska naturligtvis inte prata 1700-talssvenska, vare sej på predikstolen eller på gatan. Men om väckelsetonen från Johannes Döparen och Petrus fram till Rutström och Linderot (och Rosenius m.fl.) har tystnat idag är det förmodligen oss (och inte dem) det är fel på. Om, säger om. DS.
Etiketter:
Anders Carl Rutström,
Lars Linderot
Fler midsommarsånger
Påskvänner!
Jag hoppas att Fride Gustavsson inte misstycker att jag lägger ut hans psalm (nr 753 i tillägget) här på nätet, trots att han lever och alltså inte varit död i 70 år än (den finns ju alltså redan på Youtube, i brodern Börjes fina arrangemang):
Och jag VET (har nämligen frågat!) att Henry Nordin inte misstycker att jag lägger ut hans fina tonsättning av August Storms psalm O jag ser min Faders hand. Den kom inte med i det senaste psalmbokstillägget, men jag hoppas att vi kan fortsätta sjunga den så här års, inte bara i prins Nicolas´ Ångermanland, där jag vet att den fortfarande används:
Jag hoppas att Fride Gustavsson inte misstycker att jag lägger ut hans psalm (nr 753 i tillägget) här på nätet, trots att han lever och alltså inte varit död i 70 år än (den finns ju alltså redan på Youtube, i brodern Börjes fina arrangemang):
Och jag VET (har nämligen frågat!) att Henry Nordin inte misstycker att jag lägger ut hans fina tonsättning av August Storms psalm O jag ser min Faders hand. Den kom inte med i det senaste psalmbokstillägget, men jag hoppas att vi kan fortsätta sjunga den så här års, inte bara i prins Nicolas´ Ångermanland, där jag vet att den fortfarande används:
tisdag 16 juni 2015
Barnsångarläger och midsommarfirande
Påskvänner!
Isländsk sommar utan varma geysrar har vi här just nu. Men soligt i alla fall. På EFS Brogården (i Njutånger) pågår det första barnsångarlägret (för barn i 11-14-årsåldern) för fullt. Jag och Staffan cyklade dit i kväll för att se till att de äldre syskonen har det bra. Det har dom - hade badat i Nianåa under eftermiddagen...
Välkomna på midsommarfirande på Brogården fredag eftermiddag (och kanske kväll?)! Så här låter förresten Paul Gerhardt-psalmen "I denna ljuva sommartid" i Tyskland med August Harders melodi:
Isländsk sommar utan varma geysrar har vi här just nu. Men soligt i alla fall. På EFS Brogården (i Njutånger) pågår det första barnsångarlägret (för barn i 11-14-årsåldern) för fullt. Jag och Staffan cyklade dit i kväll för att se till att de äldre syskonen har det bra. Det har dom - hade badat i Nianåa under eftermiddagen...
Välkomna på midsommarfirande på Brogården fredag eftermiddag (och kanske kväll?)! Så här låter förresten Paul Gerhardt-psalmen "I denna ljuva sommartid" i Tyskland med August Harders melodi:
Etiketter:
Barnsångarläger,
Brogården,
Midsommarfirande
fredag 12 juni 2015
Den blomstertid...
Påskvänner!
Säga vad man vill om Uppsala Missionsförsamling. Men sjunga kan/kunde dom! Glad skolavslutning! Glad sommar!
Säga vad man vill om Uppsala Missionsförsamling. Men sjunga kan/kunde dom! Glad skolavslutning! Glad sommar!
Etiketter:
Den blomstertid nu kommer,
Uppsala Missionsförsamling
torsdag 11 juni 2015
Kom till festen, varenda en!
Påskvänner!
Ingvar Holmberg har varit bussig och låtit mej publicera hans fina "inbjudningssång" från 1978 på nätet. Den passar så bra inför kommande söndag med temat "Kallelsen till Guds rike" (som i o f sej bör vara ett tema för varje söndag). Och inför barnsångarlägret på Brogården som börjar på måndag!
Så här går den i sin fullständiga form (han bad mej särskilt ta med även vers 2 som väl åtminstone ingen EFS-are bör ha något emot?):
//: Kom till festen, varenda en!
Kom till glädjen i frälsningen!
Varje mänska får bli en gäst
i Guds rikes fest! ://
1. Gud har skickat ett kärleksbrev,
det är Bibeln han till oss skrev.
Vi är välkomna till hans famn
genom Jesu namn.
Kom till festen...
2. Varje synd kan du nu bli kvitt.
Jesus Kristus tog straffet ditt.
Du får frid och förlåtelse
om du ber om det.
Kom till festen...
3. Du får inbjuda vem du vill.
Platser finns så det räcker till.
Låt oss sprida den nyheten
till varenda en!
Kom till festen...
Copyright text och musik: Ingvar Holmberg 1978, publ. med tillstånd
Ingvar Holmberg har varit bussig och låtit mej publicera hans fina "inbjudningssång" från 1978 på nätet. Den passar så bra inför kommande söndag med temat "Kallelsen till Guds rike" (som i o f sej bör vara ett tema för varje söndag). Och inför barnsångarlägret på Brogården som börjar på måndag!
Så här går den i sin fullständiga form (han bad mej särskilt ta med även vers 2 som väl åtminstone ingen EFS-are bör ha något emot?):
//: Kom till festen, varenda en!
Kom till glädjen i frälsningen!
Varje mänska får bli en gäst
i Guds rikes fest! ://
1. Gud har skickat ett kärleksbrev,
det är Bibeln han till oss skrev.
Vi är välkomna till hans famn
genom Jesu namn.
Kom till festen...
2. Varje synd kan du nu bli kvitt.
Jesus Kristus tog straffet ditt.
Du får frid och förlåtelse
om du ber om det.
Kom till festen...
3. Du får inbjuda vem du vill.
Platser finns så det räcker till.
Låt oss sprida den nyheten
till varenda en!
Kom till festen...
Copyright text och musik: Ingvar Holmberg 1978, publ. med tillstånd
Etiketter:
Ingvar Holmberg,
Kallelsen till Guds rike,
Kom till festen
måndag 8 juni 2015
Rislingsbo och Herrljunga - Efs och BV?
Påskvänner!
Noterade på affären för något år sedan att man kunde köpa Risingsbo öl från 1856! Köpte ett flak (lättöl) bara för att årtalet var detsamma som Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens grundläggningsår. Tänkte rekommendera det här på bloggen oxå, men det blev inte av.
Nu när vi köpte en stor flaska Herrljunga mousserande (Magnum) till nationaldagen, upptäckte jag att det stod "since 1911" på den! En flaska för BV-are alltså! Men jag undrar om det dracks särskilt mycket Risingsboöl på EFS-konferensen i Umeå eller särskilt mycket Herrljungacider på ELM-BV-konferensen i Vännäs tre veckor senare? F.ö. verkar Risingsbo ångbryggeri ha lagts ner 1989, så någon kontinuitet sedan 1856 är det alltså inte fråga om (som i EFS:s fall).
Tillresta kyrkoledare från Eritrea var i varje fall med på båda konferenserna - med eller utan Risingsbo och Herrljunga - och det känns ju mer och mer som att ha systerkyrkor i Nordkorea. En extremt plågsam och känslig situation. I vilken utsträckning kan vi och de "sitta stilla i båten" när "otillåtna kristna" som t.ex. pingstvänner förföljs värre än lutheraner och när pressfriheten t.o.m. är sämre än Nordkoreas? (Hur man nu jämför dem). Folk fängslas utan att veta varför - värnplikten utsträcks i det oändliga - tusentals försöker fly varje månad.
Noterade på affären för något år sedan att man kunde köpa Risingsbo öl från 1856! Köpte ett flak (lättöl) bara för att årtalet var detsamma som Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens grundläggningsår. Tänkte rekommendera det här på bloggen oxå, men det blev inte av.
Nu när vi köpte en stor flaska Herrljunga mousserande (Magnum) till nationaldagen, upptäckte jag att det stod "since 1911" på den! En flaska för BV-are alltså! Men jag undrar om det dracks särskilt mycket Risingsboöl på EFS-konferensen i Umeå eller särskilt mycket Herrljungacider på ELM-BV-konferensen i Vännäs tre veckor senare? F.ö. verkar Risingsbo ångbryggeri ha lagts ner 1989, så någon kontinuitet sedan 1856 är det alltså inte fråga om (som i EFS:s fall).
Tillresta kyrkoledare från Eritrea var i varje fall med på båda konferenserna - med eller utan Risingsbo och Herrljunga - och det känns ju mer och mer som att ha systerkyrkor i Nordkorea. En extremt plågsam och känslig situation. I vilken utsträckning kan vi och de "sitta stilla i båten" när "otillåtna kristna" som t.ex. pingstvänner förföljs värre än lutheraner och när pressfriheten t.o.m. är sämre än Nordkoreas? (Hur man nu jämför dem). Folk fängslas utan att veta varför - värnplikten utsträcks i det oändliga - tusentals försöker fly varje månad.
söndag 7 juni 2015
Dopsöndagen
Påskvänner!
Första söndagen efter Trefaldighet eller Andra söndagen efter Pingst? Jag föredrar den senare benämningen som används i bl.a. Norge, Finland och USA - pingst vet ju folk fortfarande ungefär när den infaller, medan "trefaldighet" är ett mycket mystiskt begrepp att orientera sej i kyrkoåret utifrån.
Men kanske vi ska övergå till att kalla dagen Dopsöndagen istället? Och fira med att leta fram allas våra dopljus att tända under stilla bön - eller (erbjudas) köpa nya i samband med gudstjänsten.
Fler söndagar borde få "egna" namn (även Herdesöndagen t.ex.). Det skulle öka festkänslan och förhoppningsvis även kyrkogången.
Glad Dopsöndag på er alla!
Dopets nåd mej ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
När en dag min blick ska brista
vill jag säga i det sista:
Jag är döpt i Jesu namn,
Fader, ta mej i din famn.
Första söndagen efter Trefaldighet eller Andra söndagen efter Pingst? Jag föredrar den senare benämningen som används i bl.a. Norge, Finland och USA - pingst vet ju folk fortfarande ungefär när den infaller, medan "trefaldighet" är ett mycket mystiskt begrepp att orientera sej i kyrkoåret utifrån.
Men kanske vi ska övergå till att kalla dagen Dopsöndagen istället? Och fira med att leta fram allas våra dopljus att tända under stilla bön - eller (erbjudas) köpa nya i samband med gudstjänsten.
Fler söndagar borde få "egna" namn (även Herdesöndagen t.ex.). Det skulle öka festkänslan och förhoppningsvis även kyrkogången.
Glad Dopsöndag på er alla!
Dopets nåd mej ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
När en dag min blick ska brista
vill jag säga i det sista:
Jag är döpt i Jesu namn,
Fader, ta mej i din famn.
Etiketter:
Andra söndagen efter pingst,
Dopsöndagen
lördag 6 juni 2015
Frälsarens kyrka i Sveriges land - än en gång
Påskvänner!
Jag vet att jag publicerat den här förkortade bearbetningen tidigare - men det slår mej att den nog passar såväl på nationaldagen (även i sin nu mindre nationalistiska form!) som vid kyrkhelger och konfirmationshögtider. Vi ska inte vara nationalistiska - trofast är Han trots vår synd och skam - men vi ska inte heller förneka det goda Gud gjort och verkat ibland oss. Eklunds psalm kan i den bemärkelsen vara ett viktigt memento, och med de mest bombastiska dragen bortredigerade (så här 70 år efter författarens död) kan den kanske fortfarande gå att använda, t.o.m. av EFS-are? Den eklundska släkten kunde ju 1986 förbjuda den nödvändiga bearbetningen, men nu får de nog acceptera att verket stöps om, ifall det inte helt ska skatta åt förgängelsen.
Jag har några vackra kvällar på Åkerögården 14-17 maj även gjort en ny(?), mindre "bombastisk" men också mindre tjusig melodi till "Frälsarens kyrka". Jag bifogar den efter Gustaf Auléns klassiska, 106-åriga, melodi - bara för omväxlings skull:
1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!
2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,
i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens.
3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,
Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam,
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.
4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.
5. Villigt en skara som väckts av Gud
kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!
Jag vet att jag publicerat den här förkortade bearbetningen tidigare - men det slår mej att den nog passar såväl på nationaldagen (även i sin nu mindre nationalistiska form!) som vid kyrkhelger och konfirmationshögtider. Vi ska inte vara nationalistiska - trofast är Han trots vår synd och skam - men vi ska inte heller förneka det goda Gud gjort och verkat ibland oss. Eklunds psalm kan i den bemärkelsen vara ett viktigt memento, och med de mest bombastiska dragen bortredigerade (så här 70 år efter författarens död) kan den kanske fortfarande gå att använda, t.o.m. av EFS-are? Den eklundska släkten kunde ju 1986 förbjuda den nödvändiga bearbetningen, men nu får de nog acceptera att verket stöps om, ifall det inte helt ska skatta åt förgängelsen.
Jag har några vackra kvällar på Åkerögården 14-17 maj även gjort en ny(?), mindre "bombastisk" men också mindre tjusig melodi till "Frälsarens kyrka". Jag bifogar den efter Gustaf Auléns klassiska, 106-åriga, melodi - bara för omväxlings skull:
1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!
2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,
i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens.
3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,
Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam,
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.
4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.
5. Villigt en skara som väckts av Gud
kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!
fredag 5 juni 2015
ELM-BV:s missionsföreståndare Erik J Andersson bloggar från deras årskonferens i Vännäs
Påskvänner!
Ser att vår syster- eller dotterrörelse ELM-BV har årskonferens i Vännäs/Fridhem i helgen. Missionsföreståndaren Erik J Andersson är en något flitigare bloggare än vår (i övrigt utmärkte) missionsföreståndare, och förnekar sej inte nu heller. Kanske kan hans rapportering från årskonferensen vara av visst intresse även för oss övriga "rosenianer"? (Tydligen har åtskilliga deltagare varit på något slags "Rosenius-safari" i Ostriket idag ;o).
Här bloggar Erik:
* Årskonferens torsdag
* Årskonferens fredag del 1
* Årskonferens fredag del 2
[Uppdaterat 6/6:
* Årskonferens lördag del 1
* Årskonferens lördag del 2
Uppdaterat 7/6:
* Årskonferens söndag]
Och här har Erik morgonandakt i radio.
Med Gud och hans vänskap,
hans Ande och Ord,
samt bröders gemenskap
och nådenes bord
de osedda dagar vi möter med tröst,
oss följer ju herden,
oss följer ju herden,
den trofaste herden,
vi känner hans röst.
Ser att vår syster- eller dotterrörelse ELM-BV har årskonferens i Vännäs/Fridhem i helgen. Missionsföreståndaren Erik J Andersson är en något flitigare bloggare än vår (i övrigt utmärkte) missionsföreståndare, och förnekar sej inte nu heller. Kanske kan hans rapportering från årskonferensen vara av visst intresse även för oss övriga "rosenianer"? (Tydligen har åtskilliga deltagare varit på något slags "Rosenius-safari" i Ostriket idag ;o).
Här bloggar Erik:
* Årskonferens torsdag
* Årskonferens fredag del 1
* Årskonferens fredag del 2
[Uppdaterat 6/6:
* Årskonferens lördag del 1
* Årskonferens lördag del 2
Uppdaterat 7/6:
* Årskonferens söndag]
Och här har Erik morgonandakt i radio.
Med Gud och hans vänskap,
hans Ande och Ord,
samt bröders gemenskap
och nådenes bord
de osedda dagar vi möter med tröst,
oss följer ju herden,
oss följer ju herden,
den trofaste herden,
vi känner hans röst.
Danska psalmer
Påskvänner!
Så här på Danmarks nationaldag kan jag inte låta bli att påminna EFS:are och andra läsare om några viktiga danska psalmförfattare.
Av de viktigaste är väl Hans Adolph Brorson, den pietistiske biskopen i Ribe, den som EFS och 1800-talets väckelserörelse helst sjöng, ofta i någon översättning gjord av "Stiftelsens lilla piga", Lina Sandell. Och Brorson var verkligen både en sann poet och en sann teolog - mycket innerliga och uppbyggliga psalmer, ibland också kraftfullt väckande.
Sedan har vi ju den oförliknelige Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, dansk rekordhållare i antal psalmer, som länge inte fick använda sina egna psalmer i gudstjänsten men sedan länge har fler psalmer i den danska psalmboken än någon annan.
Den mest berömda danska psalmen, Härlig är jorden, är dock skriven av historielektorn Bernhard Severin Ingemann, som också skrivit många andra psalmer, dock inte tillnärmelsevis så många som föregående. Flera av dem är tydligt barnpedagogiska, vilket inte gör dem mindre värdefulla för vuxna.
Vi ska inte heller glömma Birgitte Cathrine Boye, profetissan som blev föraktad i sitt fädernesland, även om hon i den s.k. Guldbergs psalmbok på 1700-talet hade fler psalmer än någon annan (men i senaste danska psalmboken inte en enda!). Tack vare att hon skattades högt av Landstad i Norge sjungs dock flera av hennes psalmer där, särskilt de s.k. "höytidssangene", enstrofiga psalmer för jul, påsk och pingst.
Jag måste också nämna Jakob Knudsen på grund av hans obeskrivligt vackra morgon- och sommarpsalm. En, men ett lejon.
Och sist men kronologiskt först kommer Thomas Kingo, vars psalm Aldrig är jag utan fara genom Lina Sandells och Carola Häggqvists försorg lever vidare i Sverige tillsammans med den lika paradoxala Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans.
Ja, nu får det räcka med danska psalmer för idag! Det har givetvis skrivits fler, även under 1900-talet, av Holger Lissner och andra, men de är inte lika lätta att få översätta och publicera på nätet. Hela den danska psalmboken från 2002 finns dock utlagd på nätet, se Den danske salmebog online, så det är bara att botanisera vidare!
Så här på Danmarks nationaldag kan jag inte låta bli att påminna EFS:are och andra läsare om några viktiga danska psalmförfattare.
Av de viktigaste är väl Hans Adolph Brorson, den pietistiske biskopen i Ribe, den som EFS och 1800-talets väckelserörelse helst sjöng, ofta i någon översättning gjord av "Stiftelsens lilla piga", Lina Sandell. Och Brorson var verkligen både en sann poet och en sann teolog - mycket innerliga och uppbyggliga psalmer, ibland också kraftfullt väckande.
Sedan har vi ju den oförliknelige Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, dansk rekordhållare i antal psalmer, som länge inte fick använda sina egna psalmer i gudstjänsten men sedan länge har fler psalmer i den danska psalmboken än någon annan.
Den mest berömda danska psalmen, Härlig är jorden, är dock skriven av historielektorn Bernhard Severin Ingemann, som också skrivit många andra psalmer, dock inte tillnärmelsevis så många som föregående. Flera av dem är tydligt barnpedagogiska, vilket inte gör dem mindre värdefulla för vuxna.
Vi ska inte heller glömma Birgitte Cathrine Boye, profetissan som blev föraktad i sitt fädernesland, även om hon i den s.k. Guldbergs psalmbok på 1700-talet hade fler psalmer än någon annan (men i senaste danska psalmboken inte en enda!). Tack vare att hon skattades högt av Landstad i Norge sjungs dock flera av hennes psalmer där, särskilt de s.k. "höytidssangene", enstrofiga psalmer för jul, påsk och pingst.
Jag måste också nämna Jakob Knudsen på grund av hans obeskrivligt vackra morgon- och sommarpsalm. En, men ett lejon.
Och sist men kronologiskt först kommer Thomas Kingo, vars psalm Aldrig är jag utan fara genom Lina Sandells och Carola Häggqvists försorg lever vidare i Sverige tillsammans med den lika paradoxala Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans.
Ja, nu får det räcka med danska psalmer för idag! Det har givetvis skrivits fler, även under 1900-talet, av Holger Lissner och andra, men de är inte lika lätta att få översätta och publicera på nätet. Hela den danska psalmboken från 2002 finns dock utlagd på nätet, se Den danske salmebog online, så det är bara att botanisera vidare!
torsdag 4 juni 2015
Antje Jackelén 60 år
Påskvänner!
Antje Jackelén fyller visst 60 år idag, samma dag som Bernth som arbetat några år i vår församling med både infödningar och flyktingar fyller 70 (om ängeln som viskade i mitt öra hade rätt). Gott Nytt År och God fortsättning båda två! Bernth fick Psaltaren 70 som födelsedagshälsning, och Antje får Psaltaren 60.
Antje Jackelén fyller visst 60 år idag, samma dag som Bernth som arbetat några år i vår församling med både infödningar och flyktingar fyller 70 (om ängeln som viskade i mitt öra hade rätt). Gott Nytt År och God fortsättning båda två! Bernth fick Psaltaren 70 som födelsedagshälsning, och Antje får Psaltaren 60.
tisdag 2 juni 2015
Lasse Linderot sjunger om Nikodemus - och Torkel Selin om Härliga Lotta
Påskvänner!
Jag gillar inte gamla sånger för att de är gamla - gäller även de 3000-åriga i Psaltaren - utan för att de (inte alla!) kan ha något att säga oss än idag, saker vi liksom glömt bort. (Jodå, det kan nya sånger också men jag har oftare svårigheter med copyrighten där!). Här har vi en 1700-talssång av Lasse Linderot om söndagens evangelietext - som också passar till följande söndagstema "Kallelsen till Guds rike" - där Jesus samtalar med Nikodemus, på samma melodi som 1900-talssången Härliga Lotta, som också har ett härligt budskap som väl kompletterar Nikodemus-sången! Var nu så goda och skriv nya 2000-talssånger för Efs och hela Svenska kyrkan på samma viktiga teman som de båda gamla sångerna har!
Jag gillar inte gamla sånger för att de är gamla - gäller även de 3000-åriga i Psaltaren - utan för att de (inte alla!) kan ha något att säga oss än idag, saker vi liksom glömt bort. (Jodå, det kan nya sånger också men jag har oftare svårigheter med copyrighten där!). Här har vi en 1700-talssång av Lasse Linderot om söndagens evangelietext - som också passar till följande söndagstema "Kallelsen till Guds rike" - där Jesus samtalar med Nikodemus, på samma melodi som 1900-talssången Härliga Lotta, som också har ett härligt budskap som väl kompletterar Nikodemus-sången! Var nu så goda och skriv nya 2000-talssånger för Efs och hela Svenska kyrkan på samma viktiga teman som de båda gamla sångerna har!
1. Se Nikodemus, en man av de stora, sökte Guds Son, fast om natten det var. Mannen ej ville Guds rike förlora, i detta ärende bad han om svar.
2. Ärendet var att bli kunnig om vägen fram till Guds rike och himmelens fröjd. Sökaren blev i det stycket förlägen, då han steg ned från sin säkerhets höjd.
3. Bättre vägvisare ej kunde finnas, säkrare ledare givs ej bland oss: Jesus kan säga hur himlen skall vinnas och hur en mänska ska slippa förgås.
4. Lystra, min lyssnare, här ser du stråten: vägen är lagd till den nya Guds stad. Människans synd ska bli nådigt förlåten, men först in i nya födelsens bad.
5. Så ljuder orden från Mästarens tunga: aldrig du krönes med livskronan där, aldrig Guds lov du därovan får sjunga, om du ej har blivit pånyttfödd här.
6. Ej kött och blod skall få ärva Guds rike, köttslighet hör ju fördömelsen till. Gud i vår själ måste dana sin like om vi till himmelens salighet vill.
7. Födas på nytt är förändras i sinnet, få i förståndet ett ljus ifrån Gud, helgas till viljan, omskapas i minnet, avsky all synd och få lust till Guds bud.
8. Ingen förutan ny födelse frälsas, ingen i paradis inkommit än, ingen som Guds eget barn där kan hälsas, som ej har fått nya livet igen.
9. Himlen är lysande, liksom dess Herre, allt som är orent hålls långt därifrån. Den som är ond och blir varje dag värre släpps aldrig in där, så säger Guds Son.
Etiketter:
Härliga Lotta,
Lasse Linderot,
Nikodemus
Quiz på Dopsöndagen
Påskvänner!
Om förra söndagen (också) hette Missionsdagen kan väl den kommande få heta Dopsöndagen? (Jfr Herdesöndagen och andra inofficiella söndagsbeteckningar?). I vår församling blir det sommaravslutning för alla grupper då. Jag har gjort ett dopquiz för stora och små, som kanske även någon annan församling eller Efs-förening kan ha glädje av i tillämpliga delar? Håll till godo
* Dopquiz ute efter gudstjänsten (här med Hälsingeperspektiv, men det kan lätt korrigeras):
FÖR TONÅRINGAR OCH VUXNA:
1) Vårt dop erkänns av alla kristna kyrkor världen runt förutsatt att det förrättats
a) tillsammans med en tydlig namngivningsceremoni som godkänts av myndigheterna
b) av en präst med kyrkorådets fullmakt att döpa och med minst en troende fadder utsedd
c) av en döpt kristen i rent vatten och i Faderns, Sonens och den helige Andes namn
d) i en gudstjänstlokal som invigts av en biskop
2) I de äldsta kyrkorna här i Hälsingland kommer dopfuntarna oftast från ett och samma landskap. Vilket landskap?
a) Uppland
b) Gotland
c) Västmanland
d) Bohuslän
3) En av följande psalmer handlar egentligen inte direkt om dopet, men har ändå ofta brukat sjungas vid dop. Vilken?
a) Upp ur vilda, djupa vatten
b) Med vår glädje över livets under
c) Glad jag ständigt vill bekänna
d) Tryggare kan ingen vara
4) En av följande handlingar kräver alltid att man är döpt - i alla fall om den ska ske i kyrkans regi. Vilken?
a) Konfirmation
b) Vigsel
c) Förbön med handpåläggning
d) Begravning
5) En av kyrkoårets söndagar - den vi firar idag alltså - handlar särskilt om vårt dop. Vad kallas den här söndagen i vår kyrka?
a) Dopsöndagen
b) Missionsdagen
c) Första söndagen efter Trefaldighet
d) Andra söndagen efter Pingst
6) Jesus sa åt sina lärjungar att göra alla folk till hans lärjungar, genom att döpa dem och... ja, vad då?
a) ...be dem sälja allt de äger
b) ...lära dem att hålla allt han befallt
c) ...visa dem hur man bygger kyrkor
d) ...förbjuda alla andra religioner
7) Vår kungs farfars farfars farfar fick namn (fast på franska) efter en person som var släkt med Jesus och döpte många människor. Vad hette den personen på svenska?
a) Johannes Döparen
b) Simon Petrus
c) Maria Magdalena
d) Judas Iskariot
8) Personen som är svaret på fråga 7 döpte människor - även Jesus! - i en flod i närheten av jordens lägsta punkt, flera hundra meter under havsnivån. Vad heter floden?
a) Nilen
b) Jordan
c) Eufrat
d) Indus
9) Svenska kyrkan är det samfund som döper flest vuxna av alla samfund i Sverige. Men ett svenskt samfund bildades i mitten av 1800-talet för att man bara ville döpa vuxna, inte barn. Vad hette det samfundet?
a) Missionsförbundet
b) Metodistkyrkan
c) Baptistsamfundet
d) Pingströrelsen
10) Numera ingår samfundet som var rätt svar på fråga 9) tillsammans med två andra gamla samfund i ett nytt gemensamt samfund dit två av Hudiksvalls centrumkyrkor hör. Det nya samfundet som praktiserar dop av både barn och vuxna heter
a) Equmeniakyrkan
b) Evangeliska Frikyrkan
c) EFS
d) Enhetskyrkan
11) Dopet är ett av vår kyrkas sakrament. Sakrament är enligt vår kyrkas förståelse en handling som instiftats av Jesus, och där yttre, materiella gåvor, som t.ex. vatten, genom Guds ord och löfte blir nådemedel, alltså förmedlare av andliga välsignelser, som t.ex. syndernas förlåtelse och evigt liv. Vilket är enligt vår kyrkas definition det andra sakramentet förutom dopet?
a) Bikten
b) Nattvarden
c) Prästvigningen
d) Sista smörjelsen
12) Dopet innebär enligt kristen tro inte
a) syndernas förlåtelse, liv och salighet åt alla som tar emot i tro och tillit
b) med-lemskap i Kyrkan, Kristi kropp, åt alla som inte vill bryta med den
c) rätt att för evigt vara Guds barn för dem som förblir i tron på hans namn
d) rätt att kallas kristen om den döpte förnekar att Jesus är Guds Son och världens Frälsare
QUIZ FÖR DE YNGRE (upp till 12 år):
1) När en som heter Kalle döps säger prästen Pär:
a) Jag döper dej till Kalle
b) Jag, prästen Pär, döper dej nu, Kalle
c) Kalle, jag döper dej i Faderns och Sonens och den helige Andes namn
d) Se upp nu, Kalle, för nu blir du blöt
2) Vad kallas grejen man döps i?
a) Dopfunt
b) Dopsten
c) Doptallrik
d) Dopgryta
3) Man brukar sjunga psalmer vid dopet. Vilken av dessa sånger är en psalm?
a) Du ska inte tro det blir sommar
b) Den blomstertid nu kommer
c) Barfota utan strumpor och skor
d) Och nu så vill jag sjunga
4) Man måste vara döpt om man ska kunna bli
a) Konfirmerad
b) Förlovad
c) Gift
d) Begravd
5) Den här söndagen handlar särskilt om just dopet. Men vad firar kyrkan alla söndagar?
a) Att söndagar ofta är särskilt soliga och varma dagar
b) Att vi får vara lediga från skolan på söndagar
c) Att Jesus gav oss den gyllene regeln på en söndag
d) Att Jesus uppstod ur sin grav på en söndag
6) Jesus sa åt sina lärjungar att döpa folk och
a) sjunga psalmer för dem
b) lära dem vad han befallt
c) hindra dem att smita
d) begrava dem
7) En släkting till Jesus döpte så många människor att han kallades Döparen. Men vad hette han egentligen?
a) Petrus
b) Johannes
c) Kalle
d) Nikodemus
8) Personen i fråga 7) döpte utomhus, i en flod som heter vad då?
a) Svågan
b) Ljusnan
c) Jordan
d) Voxnan
9) När kan man inte bli döpt i Svenska kyrkan?
a) Mellan 0 och 1 års ålder
b) Mellan 1 och 10 års ålder
c) Mellan 10 och 100 års ålder
d) När man är död
10) Vad får man i dopet?
a) Medlemskap i Guds kyrka här på jorden
b) Vackra namn från mammas och pappas släkt
c) Bra hårväxt med underbar hårfärg
d) Stenrika faddrar som ger diamanter i present
11) Vad får man inte i dopet?
a) Löften från Jesus
b) Ett fint dopljus
c) Varma förböner
d) Ett liv utan svårigheter
12) Vem får döpa?
a) Bara en som är kyrkoherde eller biskop
b) Bara en som någon gång blivit fadder åt ett barn
c) Alla som vet hur man häller upp lagom varmt vatten
d) Den som är präst eller i nödfall varje döpt kristen människa
Om förra söndagen (också) hette Missionsdagen kan väl den kommande få heta Dopsöndagen? (Jfr Herdesöndagen och andra inofficiella söndagsbeteckningar?). I vår församling blir det sommaravslutning för alla grupper då. Jag har gjort ett dopquiz för stora och små, som kanske även någon annan församling eller Efs-förening kan ha glädje av i tillämpliga delar? Håll till godo
* Dopquiz ute efter gudstjänsten (här med Hälsingeperspektiv, men det kan lätt korrigeras):
FÖR TONÅRINGAR OCH VUXNA:
1) Vårt dop erkänns av alla kristna kyrkor världen runt förutsatt att det förrättats
a) tillsammans med en tydlig namngivningsceremoni som godkänts av myndigheterna
b) av en präst med kyrkorådets fullmakt att döpa och med minst en troende fadder utsedd
c) av en döpt kristen i rent vatten och i Faderns, Sonens och den helige Andes namn
d) i en gudstjänstlokal som invigts av en biskop
2) I de äldsta kyrkorna här i Hälsingland kommer dopfuntarna oftast från ett och samma landskap. Vilket landskap?
a) Uppland
b) Gotland
c) Västmanland
d) Bohuslän
3) En av följande psalmer handlar egentligen inte direkt om dopet, men har ändå ofta brukat sjungas vid dop. Vilken?
a) Upp ur vilda, djupa vatten
b) Med vår glädje över livets under
c) Glad jag ständigt vill bekänna
d) Tryggare kan ingen vara
4) En av följande handlingar kräver alltid att man är döpt - i alla fall om den ska ske i kyrkans regi. Vilken?
a) Konfirmation
b) Vigsel
c) Förbön med handpåläggning
d) Begravning
5) En av kyrkoårets söndagar - den vi firar idag alltså - handlar särskilt om vårt dop. Vad kallas den här söndagen i vår kyrka?
a) Dopsöndagen
b) Missionsdagen
c) Första söndagen efter Trefaldighet
d) Andra söndagen efter Pingst
6) Jesus sa åt sina lärjungar att göra alla folk till hans lärjungar, genom att döpa dem och... ja, vad då?
a) ...be dem sälja allt de äger
b) ...lära dem att hålla allt han befallt
c) ...visa dem hur man bygger kyrkor
d) ...förbjuda alla andra religioner
7) Vår kungs farfars farfars farfar fick namn (fast på franska) efter en person som var släkt med Jesus och döpte många människor. Vad hette den personen på svenska?
a) Johannes Döparen
b) Simon Petrus
c) Maria Magdalena
d) Judas Iskariot
8) Personen som är svaret på fråga 7 döpte människor - även Jesus! - i en flod i närheten av jordens lägsta punkt, flera hundra meter under havsnivån. Vad heter floden?
a) Nilen
b) Jordan
c) Eufrat
d) Indus
9) Svenska kyrkan är det samfund som döper flest vuxna av alla samfund i Sverige. Men ett svenskt samfund bildades i mitten av 1800-talet för att man bara ville döpa vuxna, inte barn. Vad hette det samfundet?
a) Missionsförbundet
b) Metodistkyrkan
c) Baptistsamfundet
d) Pingströrelsen
10) Numera ingår samfundet som var rätt svar på fråga 9) tillsammans med två andra gamla samfund i ett nytt gemensamt samfund dit två av Hudiksvalls centrumkyrkor hör. Det nya samfundet som praktiserar dop av både barn och vuxna heter
a) Equmeniakyrkan
b) Evangeliska Frikyrkan
c) EFS
d) Enhetskyrkan
11) Dopet är ett av vår kyrkas sakrament. Sakrament är enligt vår kyrkas förståelse en handling som instiftats av Jesus, och där yttre, materiella gåvor, som t.ex. vatten, genom Guds ord och löfte blir nådemedel, alltså förmedlare av andliga välsignelser, som t.ex. syndernas förlåtelse och evigt liv. Vilket är enligt vår kyrkas definition det andra sakramentet förutom dopet?
a) Bikten
b) Nattvarden
c) Prästvigningen
d) Sista smörjelsen
12) Dopet innebär enligt kristen tro inte
a) syndernas förlåtelse, liv och salighet åt alla som tar emot i tro och tillit
b) med-lemskap i Kyrkan, Kristi kropp, åt alla som inte vill bryta med den
c) rätt att för evigt vara Guds barn för dem som förblir i tron på hans namn
d) rätt att kallas kristen om den döpte förnekar att Jesus är Guds Son och världens Frälsare
QUIZ FÖR DE YNGRE (upp till 12 år):
1) När en som heter Kalle döps säger prästen Pär:
a) Jag döper dej till Kalle
b) Jag, prästen Pär, döper dej nu, Kalle
c) Kalle, jag döper dej i Faderns och Sonens och den helige Andes namn
d) Se upp nu, Kalle, för nu blir du blöt
2) Vad kallas grejen man döps i?
a) Dopfunt
b) Dopsten
c) Doptallrik
d) Dopgryta
3) Man brukar sjunga psalmer vid dopet. Vilken av dessa sånger är en psalm?
a) Du ska inte tro det blir sommar
b) Den blomstertid nu kommer
c) Barfota utan strumpor och skor
d) Och nu så vill jag sjunga
4) Man måste vara döpt om man ska kunna bli
a) Konfirmerad
b) Förlovad
c) Gift
d) Begravd
5) Den här söndagen handlar särskilt om just dopet. Men vad firar kyrkan alla söndagar?
a) Att söndagar ofta är särskilt soliga och varma dagar
b) Att vi får vara lediga från skolan på söndagar
c) Att Jesus gav oss den gyllene regeln på en söndag
d) Att Jesus uppstod ur sin grav på en söndag
6) Jesus sa åt sina lärjungar att döpa folk och
a) sjunga psalmer för dem
b) lära dem vad han befallt
c) hindra dem att smita
d) begrava dem
7) En släkting till Jesus döpte så många människor att han kallades Döparen. Men vad hette han egentligen?
a) Petrus
b) Johannes
c) Kalle
d) Nikodemus
8) Personen i fråga 7) döpte utomhus, i en flod som heter vad då?
a) Svågan
b) Ljusnan
c) Jordan
d) Voxnan
9) När kan man inte bli döpt i Svenska kyrkan?
a) Mellan 0 och 1 års ålder
b) Mellan 1 och 10 års ålder
c) Mellan 10 och 100 års ålder
d) När man är död
10) Vad får man i dopet?
a) Medlemskap i Guds kyrka här på jorden
b) Vackra namn från mammas och pappas släkt
c) Bra hårväxt med underbar hårfärg
d) Stenrika faddrar som ger diamanter i present
11) Vad får man inte i dopet?
a) Löften från Jesus
b) Ett fint dopljus
c) Varma förböner
d) Ett liv utan svårigheter
12) Vem får döpa?
a) Bara en som är kyrkoherde eller biskop
b) Bara en som någon gång blivit fadder åt ett barn
c) Alla som vet hur man häller upp lagom varmt vatten
d) Den som är präst eller i nödfall varje döpt kristen människa
jag är döpt i Jesu namn!
Ingen tillflykt är som denna,
öppen står min Faders famn.
Ringa jordens skatter väger,
mot det ena, att jag äger,
klädd i dopets helga skrud,
nåd och barnaskap hos Gud.
Skönt att Dagens Seglora tar långledigt
Påskvänner!
Man ska ju inte förbanna mörkret, sägs det - men när nu Niclas Olaison på Dagens Seglora inte räds att agera "trospolis" och mana oss att göra upp med läran om en straffande Gud och läran om rättfärdiggörelse genom tro, så ska väl inte vi andra vara räddare för att fördöma villfarelsen?
Gör upp med läran om att Gud inte straffar - eller erbjuder oss rättfärdiggörelse genom tro! Avkraga genast Niclas Olaison! För övertydlighetens skull vill jag dock tillfoga: avliva honom inte! Läran om den straffande Guden ska inte missbrukas, så långt har han ju helt rätt och jag är lika förtvivlad som han över hatiska, hotande kristna.
Men den som är dum eller illvillig nog att tro att missbruket upphäver bruket - ska vi t.ex. avskaffa hela vårt rättssystem p.g.a. Quickaffären? - bör inte vara andlig ledare för någon. Inte världslig heller.
Så här skrev jag i en kommentar till Olaisons attack mot läran om den straffande Guden:
Vredens stora dag är nära.
Man ska ju inte förbanna mörkret, sägs det - men när nu Niclas Olaison på Dagens Seglora inte räds att agera "trospolis" och mana oss att göra upp med läran om en straffande Gud och läran om rättfärdiggörelse genom tro, så ska väl inte vi andra vara räddare för att fördöma villfarelsen?
Gör upp med läran om att Gud inte straffar - eller erbjuder oss rättfärdiggörelse genom tro! Avkraga genast Niclas Olaison! För övertydlighetens skull vill jag dock tillfoga: avliva honom inte! Läran om den straffande Guden ska inte missbrukas, så långt har han ju helt rätt och jag är lika förtvivlad som han över hatiska, hotande kristna.
Men den som är dum eller illvillig nog att tro att missbruket upphäver bruket - ska vi t.ex. avskaffa hela vårt rättssystem p.g.a. Quickaffären? - bör inte vara andlig ledare för någon. Inte världslig heller.
Så här skrev jag i en kommentar till Olaisons attack mot läran om den straffande Guden:
Men hallå, det här är ju ungefär lika smart och meningsfullt som att skriva: ”Gör upp med tanken på ett rättssystem!” (eftersom det missbrukas av elaka kärande och sega rättshaverister). Eller: ”Gör upp med tanken på en dömande Gud!” (Och med tanken på en frälsande?). Enligt en missionspastor jag hörde trodde Britt G Hallqvist inte på en dömande Gud. Nehej, tänkte jag, vilken Gud trodde hon på då månntro? Det är ju inte precis bara några kapitel i Romarbrevet som vittnar om en både dömande och straffande – och i största möjliga utsträckning frälsande – Gud. Det blir mycket att klippa bort ur Skriften här.
Men det får vi ju inte. Hör den straffande Gudens allvarsord genom Johannes i bibelns sista bok: ”Jag vittnar för var och en som hör profetians ord i denna bok: Om någon tillfogar något skall Gud tillfoga honom de lidanden som det står om i denna bok. Och om någon tar bort något av orden i boken med dessa profetior skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och den heliga staden, som det står om i denna bok. Han som vittnar om detta säger: Ja, jag kommer snart. Amen, kom, Herre Jesus. Nåd från herren Jesus åt alla.”
Vredens stora dag är nära.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)