När nu Pelle Hörnmark installerats som föreståndare för Pingst FFS, är det hög tid att han och andra samfundsledare och missionsföreståndare - även EFS:s nuvarande och blivande - bekvämar sej att svara på Mats Selanders högaktuella frågor. De är knappast mindre aktuella inom Svenska kyrkan och EFS än inom pingströrelsen. För bakgrunden till dem, se denna text. (Den s.k. Kyrkokampanjen går vidare och lär kunna dyka upp utanför en EFS-kyrka nästa gång). Man kan knappast säga att man blev mycket klokare av att höra Pingst FFS-ledaren i P4 Jönköpings intervju med honom och Selander.
Det får räcka med tigande och överslätande nu. Pelle Hörnmark och andra måste kunna ta en principdiskussion utan att fördenskull lämna ut enskilda församlingsmedlemmar. Att Dagen vägrade ta in Selanders blott alltför aktuella och principiellt hållna debattartikel i höstas, men däremot inför det nya året utnämnde en av dem som regelbundet verkar utföra provocerade aborter till en av Sveriges 100 bästa föredömen under 2008, det tycker jag är rent bedrövligt. Jodå, det var föredömligt att våga prata öppet om saken - tack för det, det borde fler göra! - men mod i ett visst avseende räcker väl inte för att man ska bli en hjälte och förebild? Personen verkar ju försvara - hoppas att artikeln är missvisande - att man också som kristen ibland måste gå in och ha ihjäl foster utan trängande nöd (alltså hot mot moderns liv och dylika verkligt extrema situationer), bara för att föräldrarna och cheferna så önskar och för att kollegerna ska slippa utföra alla dylika avlivningar själva. Det luktar verkligen "jag lydde bara order" lång väg.
Men observera att personens känsla av utsatthet grundar sej i att varken de kristna som ifrågasätter aborterna eller de politiska partierna som ifrågasätter hennes tveksamhet riktigt verkar känna till vad det är som sker "på golvet". Det tror jag är en riktig observation.
Ni vet väl f.ö. om att teknikens framsteg idag i stor skala används för att sortera ut foster med Downs syndrom - och att dessa foster får avlivas även sedan s.k. normala foster fridlysts, d.v.s. sedan halva graviditeten gått? I Danmark sjönk antalet födda med Downs syndrom med ungefär hälften, när tekniken infördes, och jag vill nästan inte veta hur många färre som fötts i Sverige under 2009. Jag tror ingen skulle stå ut med att se dessa ofta mycket sena aborter - som Jan Josefsson sa i Debatt i höstas är många abortbilder så vidriga att de knappt går att tänka sej, mycket mindre visa. Men det som faktiskt händer måste rimligen anses värre än själva bilderna - eller hur? Precis som när det gäller könsstympning, annan misshandel eller krigshandlingar, mot vilka många engagerar sej, ibland också genom att visa osmakliga bilder.
Se även mina blogginlägg Faller Pelle Hörnmark på abortfrågan? och Pelle Hörnmark och Dagen sjunker djupt i abortfrågan. Pelle Hörnmarks version framgår tydligast av Dagens reportage om Mats Selanders m.fl:s demonstration utanför pingstkyrkan i Jönköping och av Dagens (alltför okritiska) intervju med honom inför föreståndarvalet. Observera att jag gillar Pelle Hörnmark och att jag en gång i världen hoppades att han skulle bli utsedd till "pingstledare". Precis som jag hoppades och fortfarande hoppas mycket på Barack Obama - men hur kul är nedanstående uttalanden som också hör till bilden av honom och som tyvärr förstärker intrycket att ett positivt och nödvändigt engagemang för världens kvinnor och fattiga - liksom för Israel - innebär ett kritiklöst bejakande av alla val de gör? Eller ett ständigt urskuldande och försvarande utan förmåga till att säga stopp någonstans?
Men en sak är säker: Obama ska hedras för att han är mer konsekvent än svenska abortförespråkare som talar om "kvinnans rätt till sin kropp" men ändå sätter nån mystisk, fastän flytande, gräns runt vecka 20 och svamlar om "livsduglighet" som någon sorts människovärdeskriterium. I stort sett alla foster som avlivas är ju livsdugliga - det är därför man "måste" avliva dem för att de ska dö. Men att enligt Obama "bara" mindre än 1 procent av aborterna sker enligt angivet schema gör ju knappast saken mindre hemsk (om det är tusentals barn årligen som utsätts för det här bara i USA). Det är ungefär lika konstigt som att säga att eftersom de flesta människor dör en naturlig död, är det inte så farligt om några blir bragta om livet.
Den som "vill" se autentiska bilder på en mindre abort av ett mindre foster (eller uppleva hur man verkligen ändå, närmast i panik, genast vill bort, bort - fort, fort) kan gå in på http://www.abortnej.se/ Eller inte.
För livets skull vänds vanmakten till vrede.
För livets skull ska rätten flöda fram.
För livets skull ska källor utav glädje
ge modet hopp och kraft - för livets skull.
En blodig historia – Personlig
2 timmar sedan
5 kommentarer:
Håller med dig om att Dagens listning av föredömen lämnade en fadd eftersmak i och med sköterskan. Överlag är jag rätt besviken på hur Dagen hanterade frågan och jag funderar på vilket håll Dagen är på väg inför framtiden. En liten gnagande oro över att den lilla tidningen uppe i Stockholm inte längre klarar pressen från samhället...
Ja, man kan undra hur det blir den dag Emanuel Karlsten blir chefredaktör ;o). Å andra sidan är ju Elisabeth Sandlund nästan lite väl ståndaktig i äktenskapsfrågan och heteronormativitetsfrågan
(hon öppnar ju inte ens för mina "pastorala undantag") när hon som nu senast debatterar med K-G Hammar kring "In hate we trust". Beröm för civilkuraget ska hon ha, även om det är viktigt att också stå på Rfsl:s och de utsattas sida i så många frågor det bara går. (Jag tror att hon vill göra det - men det måste framgå tydligt också om de ständiga anklagelserna för homofobi ska falla platt till marken).
Tillägg: Jag uppskattar mycket Emanuel Karlsten som nätredaktör, men är tacksam att han inte är chefredaktör. Ännu. Får han bara växa till sej något så blir han kanske bra, kanske bättre än Daniel och Elisabeth t.o.m.:oD. Annars har vi ju många andra bra kandidater - jag skulle t.ex. gärna låta Dagen få ta över Budis´ Erika C när Elisabeth S går i pension.
Jag känner att kommentarerna ovan blev lite för flamsiga för att passa till det allvarliga ämnet. Tidningen Dagens utveckling är en sak för sej (den är fortfarande den bästa dagstidning jag vet) - men abortsituationen i vårt land är alarmerande. Vi vill inte veta. Eller också försvarar vi vårt oengagemang i den här frågan med goda insatser för födda barn och utsatta vuxna. Men det håller inte i längden - en dag blir vi allesammans avslöjade.
Är det förresten nån som kan tipsa mej om hur man tar bort kommentarer här på Blogger? Om nån skriver nåt riktigt, riktigt dumt och opassande kan det ju vara bra att veta hur man får bort det - liksom när jag själv skriver alldeles för många kommentarer i rad ;o]
Skicka en kommentar