I vilken mening är alla välkomna i Lennart Koskinens kyrka?

Påskvänner!

I två veckor har jag nu varit på Svenska kyrkans grundkurs - och vi har pratat om dop och nattvard men inte om äktenskap. Trots att det utanför grundkursen knappast har pratats om något annat än äktenskapet de senaste veckorna. Alltsedan den famösa lördagsintervjun med ärkebiskopen har vi dag för dag kunnat följa nya komplikationer.

Alldeles bortsett från att det nu blivit uppenbart att kyrkan inte är skild från staten, kan man lära sej mycket annat intressant. Läs t.ex. Lennart "Gomorrongud" Koskinens betraktelser. Det var inte illa pinkat. Snart ska mina barn alltså i kyrkan endast möta ungdomsledare som säger att de lika gärna kan gifta sej med någon av det egna könet som med någon av motsatt. Varför då i himlens namn inte också med varandra? Nu är ju alla välkomna! Visst - det är bra att ledarna inte gormar om cancersvulster som Åke Green. Men det finns ett annat dike också. (Ni vet väl om att man enligt staten får gifta sej med en faster en eller halvsyster på dispens?).

Och i marginalen av Gotlands Allehanda kan man inhämta upplysningen att kyrkan historiskt sett inte krävde trohet av mannen, bara av hustrun. Hmmm.... ja, tillämpningen har det varit si och så med och kvinnornas ställning har ofta varit för svag även inom äktenskapet, men inte har det väl hittills någonsin gått så långt att manlig otrohet accepterats generellt och officiellt?

Är det verkligen ödmjukt heteronormativa präster och ungdomsledare som ska sparkas ut ur ledande befattningar inom Svenska kyrkan? Är det inte snarare Lennart Koskinen et consortes som måste bort?

En sak till: Anders Sjöberg, du måste sitta kvar ett år till! Det är rent av TASKIGT att lämna över missionsföreståndarposten just nu, just detta år och lämna över till din efterträdare att antingen bli uthängd som homofob (tillsammans med hela EFS) eller bli medskyldig till rena stolleproven.

Bevara så, o gode Gud,
mej själv och mina kära,
och hjälp mej lyda dina bud
och leva till din ära.