God och glad luciamorgon!

Påskvänner!

Så är den då här - luciamorgonen med sitt speciella ljus! Även om dagen inte längre (som på den julianska kalenderns 16-1700-tal) är årets kortaste och mörkaste, känns den som en märkesdag, en slags "förövning" inför julfirandet. Adventstidens förväntan stegras liksom påtagligt fr.o.m. nu.

Och hemma har vi den här veckan försökt leva utan att äta något dött djur (en skinkmacka vi blev bjudna på i torsdags slank dock ner ;o). Det går, om än med viss möda - det är liksom inte längre bara att steka lite korv. Fast den ungerska grytan vi åt igår var både enkel och god (det var kumminen och paprikan som gjorde det!).

Idag blir det kalas på lussebullar! Allt gott, vänner - och glöm inte att få med Jesus också i lussefirandet, bland alla tomtar och pepparkaksgubbar (inget ont om dem!).

Ett barn som kommer ifrån Gud
ska lära oss sin kärleks bud.
Det är advent, och än en gång
ska jorden höra änglasång.

När vårt sinne tyngs av mörkret,
när vi vandrar genom natten,
sänd då, Herre, dina änglar
till att lysa vägen för oss.
Gud, ge oss sådan tro
att vi med din helgonskara
får för evigt hos dej vara.