Påskvänner!
Till de verkligt positiva "innegrejerna" i kyrkliga sammanhang just nu hör, förutom Frälsarkransen (när den används och utläggs väl) även pilgrimsvandringarna med andakt och meditation som nu poppar upp över hela landet. Alla som gått en klassisk kristlig fjällvandring med andakter och bibelstudier vet egentligen ungefär hur det känns - alltså god gemenskap, fysisk träning och andlig förkovran på en och samma gång.
Men det roliga med pilgrimsvandringarna är ju att de kan ske i så olika skala - alltifrån långa fjällvandringsliknande projekt till små vandringsgudstjänster i kyrkans närområde. Och att de tillgodoser den syntes av kroppsligt och andligt som även jag upplever som ett stort behov. Att få grunna på en bibelvers, be eller samtala kring en given fråga under rytmisk gång till nästa rastplats. Att få sjunga en sång i det fria - (vilket vittnesbörd förresten!). Att njuta av tystnaden och fågelsången.
Idag ska jag följa med min fru och "reka" inför en pilgrimsvandring längs sjön Varpen någon gång i sommar. Den är tänkt att avslutas med "pilgrimsgudstjänst" i Segersta tillsammans med komminister Magnus i Hanebo-Segersta församling. Ett bra initiativ från min hustru missionspastorn. Hoppas att flera EFS:are hänger på!
Annars har vi nu närmast kyrkvandringen den 1 juni, då Anna-Karin leder en "minipilgrimsvandring" från Missionskyrkan inne i stan ut till Sommarkyrkan på församlingens sommargård Vevlingestrand. Start 9.30. Mål 11.00 ca (med följande gudstjänst). Välkomna!
Var jag går, i skogar, berg och dalar
följer mej en vän, jag hör hans röst.
Han osynlig är, men till mej talar,
talar stundom varning, stundom tröst.
Han, min herde, gick för mej i döden,
men han lever i all evighet...
En blodig historia – Personlig
9 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar