torsdag 5 mars 2009

Läs februarinumret av Budbäraren en gång till!

Påskvänner!

Visst var februarinumret av Budis bra? Läs det gärna en gång till. Det gav så många aspekter på det här med sjukdom och hälsa, och både Birgitta Sjöström Aasa i Örnsköldsvik och Anders Holmbom i Lycksele (bland flera andra) delade med sej av mycket uppbyggliga erfarenheter och reflektioner.

Reportaget och intervjun på temat Aspergers syndrom var inte minst givande. Det verkar som en ganska nyttig övning för oss andra att faktiskt tala klarspråk och säga rent ut vad vi menar. För ärligt talat blir det ofta kommunikationsmissar även bland oss "syndromfria" för att vi tror och tycker att andra borde förstå vad vi menar. Fast vi inte säger det.

Tydligt inte minst vid kommunikation med barn - både egna barn och elever i skolan. Där gäller det ju att vara närmast övertydlig. En del (kvinnor) hävdar att det är så vid kommunikation med oss män också. Fast jag tror nog att vi alla ibland känner oss missförstådda p.g.a. orimliga förväntningar på andras förmåga att läsa mellan raderna. Det är bara om vår Herre vi kan säga: Förrän ordet är på min tunga, se, så känner du det till fullo.

Göran Skytte var föredömligt tydlig i sin Budis-krönika. Det är lika viktigt att kyrkans ledare står upp för kyrkans tro som att våra politiker står upp för vårt statsskick. Om inte präster och biskopar håller Guds ord högt, vem ska då göra det? Tack för att du sjunger ut, Göran! Jag tycker att du ska anmäla dej till
de evangelisk-lutherska kyrkodagarna i Sofia församling den 17-19 april. Utan tvivel är man inte klok, sa Tage Danielsson helt riktigt. Men det är också sant att utan tro är det omöjligt att behaga Gud, som Hebréerbrevets författare skriver - "för den som kommer till Gud måste tro att Gud är till och belönar dem som söker honom." (Hebr. 11:6)

Du som åt människan
den ädla förmån skänker
att tungan yttra kan
vad själen vill och tänker,
med ansvar fullt av vikt
du lämnar i mitt val
att tillse när min plikt
är tystnad eller tal.

Inga kommentarer: