Påskvänner!
En sådan här strålande vinterdag vill jag tacka Gud för att jag får leva och ha någorlunda hälsa. För att jag får bo i Sverige med alla detta lands rättigheter och skyldigheter. För att Herrens nåd är var morgon ny och för att han låter sin sol lysa över både onda och goda, också över mej som är en son av Adam, vilket ju enligt C S Lewis är en ära så stor att den fattigaste tiggare borde gå med högburet huvud OCH en skam så stor att den stoltaste prins borde böja sej till jorden.
Det är också mycket positivt att stiftschef Esbjörn Hagberg i Karlstad tagit sej tid att bemöta Patrik Lindenfors i frågan om vem som får vara medlem i Svenska kyrkan. Varje stiftschef som nedlåter sej att delta i det offentliga samtalet om kyrka och tro ska ha en eloge för det.
Men Hagbergs linje - i denna fråga identisk med Dag Sandahls mindre vänligt uttryckta linje - är givetvis fullständigt ohållbar. Ateisten Patrik Lindenfors har helt rätt. Det går inte att ha en ideell organisation där även de som öppet vill motarbeta organisationens grundläggande syfte får vara medlemmar och ha rösträtt på årsmötena.
Jag fattar inte hur Hagberg och Sandahl resonerar. Skulle det vara särskilt urkyrkligt eller evangeliskt att helt sakna s.k. kyrkotukt? Ser de inte - jag trodde annars bättre om Sandahl - att just den hejdlösa s.k. inklusiviteten - som verkar gälla alla utom dem som inte tror på den - lett till att de sekulariserade krafterna, som exempelvis de politiska partierna, fått makten i kyrkan? För, ärligt talat, de evangeliskt-lutherska Jesustroende är i klar minoritet i sin egen kyrka. (Eller menar någon på fullt allvar att en majoritet av Svenska kyrkans 7 miljoner medlemmar bekänner Jesus som sin Herre och Frälsare? När och var gör dom det i så fall? Och varför känner sej då kristna elever nästan överallt utom i Kuttainen och Gnosjö som en liten utsatt minoritet?).
Antingen har man en kyrka där alla får vara med men bara biskopar och präster får bestämma. (den högkyrkliga linjen?). Eller också har man en kyrka där alla medlemmar får bestämma, men där bara den som stämmer in i kyrkans bekännelse får bli medlem (den klassiskt frikyrkliga linjen). En kyrka där ateister, agnostiker och nyhedningar har lika stort inflytande som kristustroende (den folkkyrkliga linjen?) kan rimligen inte bestå som kyrka.
Man kan förvisso göra som i nattvardsfrågan och hävda att det är den enskildes samvete som måste få avgöra var man kan vara med. Nåväl, men det kräver ju klara besked från kyrkans sida om vad nattvard resp. medlemskap är för något. Om man i skriftermålet klargör nattvardens innebörd, både förklarar dess underbara evangelium OCH liksom aposteln varnar för att "äta och dricka en dom över sig", så kan man ju med viss rätt tänka att den som går fram förstår vad saken gäller - "vems blod det gäller" som aposteln säger - och kan ta personligt ansvar för det. Och om man offentligt klargör att endast den som tror på Jesus eller åtminstone sympatiserar med kyrkans syfte och evangeliserande verksamhet bör vara medlem i Svenska kyrkan, så kan man ju också med viss rätt lämna ansvaret åt den enskilde - det blir då ateisten snarare än kyrkan som ska klandras för att han fortfarande är medlem.
Men om man till nattvard faktiskt bjuder in alla närvarande som till en allmän kärleksmåltid eller i värsta fall som till ett smakprov på Konsum ungefär, och om man öppet välkomnar bekännande men döpta ateister som medlemmar i Svenska kyrkan, så kan man ju inte längre klandra de enskilda aningslösa för att de är med. De har helt enkelt inte informerats om hela sanningen om vad Guds ord säger om nattvard och församlingsgemenskap. Och kyrkan, dess stiftschefer och övriga funktionärer ådrar sej därmed det fulla ansvaret.
Var står EFS? Vilken är "den lågkyrkliga linjen" i medlemskapsfrågan?
Du grundlagt själv din kyrka
ibland oss, Herre kär.
Allt gott du ville verka
i din församling här.
Låt oss då i ditt hus
i trohet mot dej vandra
och följa Ordets ljus.
Inlägg
God Jul önskar vi er alla
7 timmar sedan
7 kommentarer:
Jag tänker som du att tukten måste finnas där, något annat är ohållbart. Utan den har ju kyrkan överhuvudtaget inget försvar för irrlära och andra attacker från det onda.
Det är ju lite också där vi är i dag. Fattar jag saken rätt kan kyrkomötet idag i princip besluta att Gud inte finns, om de stora politiska partierna skulle finna det lämpligt.
Man kan leka med tanken att kyrkan fram till idag aldrig utövat ansvarsfull kyrkotukt. Vad skulle då varit kvar av den kristna kyrkan?
Simon ... din hypotetiska fråga känns väl rätt billig. Tror du att det beslutet är nära förestående? Det är ju ungeför lika troligt att alla bekännelsekyrkor, frikyrkor, skulle utse sin egen Kristibrud a'la Knutby. Om bara den karsimatiske ledaren får nog många med sig så är vi där ... knappast troligt tror jag men minst lika relevant som din hypotes om kyrkomötet.
Andreas - vad är syftet att kategoriskt kalla biskopen för stiftschef, ingen slump antar jag?
Klas J, glad medlem i Svk
Hej Klas - nej, det är ingen slump att jag numera undviker att kalla de 13 stiftscheferna + ärkechefen för biskopar. Det skulle vara att driva gäck med det heliga biskopsämbetet.
Simons hypotetiska fråga är inte alls särskilt konstig i en så sekulariserad kyrka i ett så sekulariserat land som vårt (där ändå 75-80% av medborgarna är medlemmar i kyrkan!). John Shelby Spong, se www.johnshelbyspong.com, och Thorkild Grosböll är inte längre teister i klassisk mening (d.v.s. tror inte på en personlig Allhärskare) och vad vår egen K-G Hammar egentligen menar med GUD är rätt oklart (Gud är ett verb, Gud är relation hör vi ju ofta nuförtiden - jfr Tunströms Gud finns inte jag tror på honom). Alla tre finns till beskådande på de "evangelisk-lutherska kyrkodagar" som biskopsprovvalsvinnaren Hans Ulfvenbrand, en av Spong hyllad banérförare för den nya "kristendomen" i vårt land, anordnar 17-19 april i Sofia kyrka. Ingen s.k. biskop har protesterat mot att Spong 4 ggr sedan 2004 bjudits in till vår kyrka av ledande personer inom densamma. Program och anmälningsblankett på http://inspire.accson.se/bilder/2781/50904.pdf
Se även följande bloggtexter: http://efsidag.blogspot.com/2009/02/efsare-i-stockholm-utnamn-hakon.html
http://efsidag.blogspot.com/2009/02/att-se-kristendomen-utvecklas-i.html
http://efsidag.blogspot.com/2009/02/det-har-ar-inga-vanliga-kyrkodagar.html
Hälsningar Andreas Holmberg, liksom du medlem i Svenska kyrkan och oftast glad ändå! "Se här din svåra roll: att inse kyrkans fångenskap med glädjen i behåll."
Simons verkligt hypotetiska fråga är ju faktiskt den om vad som skulle ha hänt om urkyrkan varit lika likgiltig för lära och liv som vi blivit idag.
Frågan är hypotetisk men svaret är ganska givet utifrån vad vi ser hända idag. Den kristna kyrkan hade då inte överlevt mer än något sekel på sin höjd. Utan njurfunktion slås organismen ut. (Att uteslutningsmekanismerna löpt amok in absurdum ibland bevisar inte att de aldrig behövs - och när de bekännelsetrogna avskaffat eller försummat dem återuppstår de i händerna på deras motståndare).
Kyrkans framtid oroar mej inte. Däremot den s.k. Svenska kyrkans. Som dock, vill jag tro, ännu inte är alldeles bortom all räddning. Men det måste hända något snart, gärna i årets kyrkoval till att börja med.
Som du hoppas jag på årets kyrkoval, och jag hoppas på stort stöd för de i politiska nomineringsgrupperna.
Däremot tror jag inte alls det är någon risk att kyrkomötet kommer att fatta beslut om att Gud inte finns. Tror det är lika stor risk att det blir ett nytt Knutby inom EFS (alltså tämligen obefintlig).
Däremot kan det säkert fattas beslut som du tycker är felaktiga och obibliska. Du verkar veta vad som är rätt och fel...
Du skriver på något ställe att det är märkligt att ateister ryms i Svk men inte de enligt dig klassiskt kristna. Hur menar du då? Är det någon av din kategori som har blivit utesluten ur Svky? Det betvivlar jag starkt ...
Förstår faktiskt inte alls vad du vill ha för kyrka, inte är det en folkkyrka iaf ... eller så förstår jag inte vad du menar.
Klas J, glad medlem i Svk
Nej, jag tror liksom du Klas inte att risken för att Skaparen, vår himmelske Fader, formellt avskaffas under höstens kyrkomöte är särskilt stor. Men de stora, sekulära partiernas inflytande PLUS det faktum att tron på "Gud Fader Allsmäktig, Himmelens och Jordens Skapare" nu öppet förnekas av en frekvent (av SvK) inbjuden amerikansk s.k. biskop - hur ofta bjöd Sten-Gunnar Hedin eller Anders Sjöberg in Åsa Waldau till samfundskonferenserna? - gör att jag inte som du kan avfärda Simons påpekande som irrelevant eller extremt skruvat. Det finns även en del intressanta yttranden av den "demokratiskt styrda" folkkyrkans chefsarkitekt, den lindrigt gudstroende socialisten Arthur Engberg härifrån Hälsingland, som tål att mediteras grundligt över.
(Ja, visst tror jag mej veta vad som är rätt och fel i det här fallet! (Naturligtvis inte i alla frågor - nationalekonomi och patristik är t.ex. inte mina starkaste grenar). Visst tror väl du det också ibland, Klas? Annars hade du väl inte brytt dej om att invända mot mina och Simons resonemang - och jag är glad att du gjorde det, så att det blev lite frisk debatt här på bloggen ;o).
Varken ateister eller troende kristna utesluts som medlemmar i SvK så länge de betalar kyrkoavgiften. I den bemärkelsen är vi alla lika välkomna. Däremot finns det ju alltid spärrar till kyrkliga tjänster och centrala förtroendeuppdrag - och den som frånhänder sej / slarvar bort tillsättningsmakten i kyrkan kommer ganska snart att finna att den ligger i händerna på de ideologiska motståndarna. Fromt snack om mångfald och utrymme för alla påminner mej bara om Desmond Tutus berömda historia: "När ni vita kom hit hade ni bibeln och vi marken. Så sa ni: Låt oss bedja. Och när vi öppnade ögonen hade vi bibeln och ni marken." Det står jag för, liksom tesen att de kristustroende och kristusbekännande är i klar minoritet bland Svenska kyrkans medlemmar. (Jag har inget emot en folkkyrka under förutsättningen att folket verkligen är kristet, vilket jag faktiskt undrar om ett "folk" kan vara). Dels är det tämligen uppenbart för alla som vistats i en svensk skola eller värnpliktsförläggning vilken som helst, dels pekar alla undersökningar av svenskars livssyn i samma riktning, och dels avslöjas det, menar jag, tydligt i många av de beslut kyrkomöten och kyrkoledning tar. Inte alla dock - det FINNS kristna i Svenska kyrkan och kyrkomötet, och även detta märks ibland. Det gör mej glad!
Jag blir också glad av att vi är eniga om att det är de partipolitiskt obundna alternativen som gäller i kyrkovalet 20/9. Om du röstar på Öppen kyrka eller POSK (gissar jag), så får jag väl prova Frimodig kyrka (i brist på nomineringsgruppen EFS ;).
Esbjörn Hagbergs linje är självklar. Om Svenska kyrkan gör anspråk på att vara en del av Kristi Kyrka - annars är det meningslöst att vara med i organisationen Sv K - så ska inte någon uteslutas bara för att personen inte säger sig tro. Däremot stöder jag helt den tanken att en sådan person, om prästen känner till det, inte får ta emot kommunionen.
För övrigt stöder jag den linjen att all makt i teologiska frågor ska ligga hos biskoparna som med den helige Ande i kraft av deras ämbeten kan avgöra vad som är vår tro.
Och Andreas H (samt alla andra), jag rekommenderar varmt Frimodig kyrka som är det enda tydliga kristna alternativet i kyrkovalet (även om det naturligtvis finns enskilda bra kandidater även i t.ex. POSK och KD), och många bra företrädare både från högkyrkligt, gammalkyrkligt, allmänkyrkligt, EFS- och ELM-håll.
Skicka en kommentar