Påsk-, advents- och julvänner!
Så är vi då framme vid sista "luckan". Nu är det tre röda dagar i en följd. Underbart, tycker Abela Gullbransson. Fjärde söndagen i advent, på hennes (och min, fram till 1983!) tid fortfarande med smak av Johannes Döparens kärva botsförkunnelse, Juldagen med både otta och högmässa och så Den helige Stefanus dag eller Annandag Jul. Nu tackar vi S:ta Abela för sällskapet genom att följa henne till dagens gudstjänst (vare sej den utformas som högmässa eller julbön) och bereda oss för en härlig midnattsgudstjänst eller julotta (som var hennes melodi). Gott slut på adventstiden och God Jul i Jesu namn får vi önska varandra!
Till sist en gammal bön på Fjärde söndagen i advent, fullt möjlig att be även i Efs idag, även när söndagen sammanfaller med julafton: "O Herre Gud, himmelske Fader! Det är rätt och tillbörligt att vi alltid tackar dej för att du låtit den helige Johannes Döparen genom sin predikan och döpelse bereda vägen för din Son Jesus Kristus. Han som blev människa och kom i världen för att ge oss syndernas förlåtelse, den helige Ande och det eviga livet. Vi ber dej: behåll oss i en fast förtröstan till den nåd och barmhärtighet som du tillsagt oss, så att vi aldrig förtvivlat utan är vid god tröst i alla anfäktelser alltid vaktar oss för synden och blir bevarade rena och obefläckade. Men om vi faller och för mänsklig svaghets skull inte blir beståndande, ge oss då din hjälp så att vi inte förblir i synden utan vänder om i sann bot, på nytt sätter vår lit till dina löften och blir saliga genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen
O vilken glädje att gå upp
till Herrens helga gårdar!Min matta själ där livas upp,
Hugsvalaren mej vårdar.
Där får jag full av glädjens ljud
min lovsång sjunga till vår Gud
med alla nådebarnen!
Så kom då, kom då alla ni
som vill vår Gud tillhöra!
I Herrens gårdar samlas vi,
ja, vi vill sällskap göra
och upp till helga templet gå,
en herdes ord att höra få,
som själv av Gud fått lära.
En sabbatsdag än återstår
för alla Herrens trogna,
ett evigt, saligt jubelår,
ack, när ska tiden mogna?
Det gläder mej i hoppet här
att en gång, fri från allt besvär,
Guds sabbatsdag få fira.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar