Mer uppståndelse!

Påskvänner!

N T (Thomas!) Wright vill ha mer uppståndelse i våra kyrkor! Själv har jag länge tänkt att VARJE söndagsgudstjänst borde inledas med en påskpsalm - för VARJE söndag (inte bara gårdagen som kallas "lilla påsk" eller "höstens påsk") firas ju till minne av Jesu uppståndelse!

Jag tror däremot inte att "korsets teologi" står i motsättning till ett glatt påskfirande - tvärtom! Påskens händelser är en helhet, från korset (eller örtagården) till den öppna graven. Nattvarden är ju ett slags påskfirande i varje högmässa, men påskens glädje kanske inte alltid bryter igenom så tydligt (den heter ju evcharisti=tacksägelse på grekiska).

Det är ganska gripande och talande, apropå gårdagens söndagstema, att förre ärkebiskopskandidaten Eskil Franck (som nämns i länken ovan) lämnade sin kristna tro just beroende på uppståndelsefrågan och känslan av att döden inte alls är besegrad (ens efter 2000 år). Jag känner liksom Stefan respekt inför Eskil, även om det är klart att jag sörjer misstron mot Nya testamentets vittnesbörd både från hans och från "omtolkarnas" sida (Eskil är dock ärligare i sitt uttryckssätt).

Lyssna gärna även på Stefan Gustavssons och Martin Helgessons podcast om debatter och debattens villkor.

Kom, Frälsare, in
och blås på oss Andens välsignande vind!
Lys frid i vårt hus med ditt levande ord,
så blir denna plats till en himmel på jord,
där vardagens liv står i helgvacker skrud
i möte med Gud.

Predika ditt ord,
som ger oss det bästa av allt på vår jord.
Bli kvar, så att tvivlaren erfara får,
att du mitt ibland oss livs levande står.
Ja, låt oss få känna, med hjärtan i brand,
din frälsande hand!