Förlåt, Rolf E och ni andra, att den här bloggposten inte blir så positiv. Men jag känner mej arg och besviken. Inte på den lokala församling där jag nu ska jobba halvtid som kantor. Men på Svenska kyrkans ledning, på dess hemsides- och broschyrsnickare.
Jag vet inte hur många gånger jag blivit försäkrad att namnbytet från Svenska Kyrkans Mission och Lutherhjälpen till Svenska kyrkans internationella arbete (Hela Världen) bara var just ett namnbyte p.g.a. sammanslagning. Inget annat. Det skulle förbli lika mycket mission som tidigare.
Men var det verkligen så illa förr att SKM:s 4 prioriterade mål var 1) Landsbygdsutveckling, 2) Klimat och miljö, 3) Ekonomisk rättvisa, 4) Fred, demokrati och mänskliga rättigheter???? Det är i varje fall "Hela Världens" 4 prioriterade mål. Så står det i den minifolder om "Hela Världen" som jag fick på Mellansel den 18 april under en temadag om just Svenska kyrkans internationella arbete och som jag närmare läser först nu.
Visst är landsbygdsutveckling viktigt. Klimat och miljö m.m. likaså. "Det ena borde ni göra men inte underlåta det andra," säger Jesus. Se även vad jag skrev om kampanjen Rent vatten.
Men vad är Svenska kyrkans grundläggande MISSION här i världen? (Begreppet "mission" är inte alls så ute som förståsejpåarna ville ha det till - det används dagligen och stundligen i en mycket adekvat bemärkelse). Är det inte framför allt annat att, faktiskt, sprida evangelium om Jesus, om "syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och ett evigt liv"?
"Hela Världen" är, som jag ser det, det nya namnet på Lutherhjälpen. Men vart tog Svenska Kyrkans Mission vägen? Och - allvarligare än så - är Svenska kyrkan fortfarande en kristen kyrka? Om den faktiskt - man tror ju nästan inte sina ögon - prioriterar landsbygdsutveckling högre än budskapet om försoning med Gud genom Jesus?
Var håller biskoparna hus? Eller är det så illa att Svenska kyrkan inte längre har någon - bara stiftschefer?
Gå ut i hela världen, förkunnande mitt ord,
för allt vad Fadern skapat, för folken på vår jord!
Än räckes Guds frälsning,
än räckes Guds frälsning
till den som sig ångrar och tror.
Inlägg
3 kommentarer:
... det var väl hemskt länge sedan Svenska kyrkan hade några biskopar enligt ditt nålsöga :)
Jag tror det finns andra parametrar vid slutstationen än de du trumpeterar ut. Annars blir du nog rätt ensam i att gå på gator av guld ...
Klas - stolt och glad över vår Svenska kyrka
Skojar du Klas? (Jag ser ju din smilis ;). Du kan väl inte på fullt allvar mena att det var hemskt länge sen en och annan stiftschef faktiskt prioriterade budskapet om Jesus - "tron kommer av förkunnelsen och förkunnelsen av Kristi ord", som aposteln skriver - något högre än landsbygdsutveckling? (Det kan ju i o f s hända att budskapet fortfarande finns med men kommer som nummer 5 i prioriteringsordning för Svenska kyrkans internationella arbete - bland de 4 första finns det i vart fall inte).
Jag är stolt och glad över vår svenska kyrkas bekännelse och andliga/reformatoriska arv. Kanske t.o.m. stoltare och gladare än du. Men INTE ETT DUGG STOLT OCH GLAD över att Svenska kyrkan idag så uppenbart skäms över att tala om Jesus, hans död och uppståndelse för oss, i kontakten med sina understödjare. Det är sjukt, säger jag! Sjukt!
Solklart tjänstefel dessutom att ge ut dyra reklamflaskor för rent vatten med mycket text utan att få med något av vad Jesus säger (i t.ex. Johannes 4 till den samariska kvinnan vid brunnen). De välbeställda som skänker pengar till fattiga länder behöver få något för sin egen själ också - men så oändligt lite av Svenska kyrkans reklambroschyrer ger de tänkta givarna något av Guds ord. Något av evangelium.
Ja, om vi inte sprider nyheterna om Jesus och vad han har gjort för oss, alltså inbjudningen till den Stora Festen, så blir vi alldeles för ensamma på gatorna av guld. (Jag är inte så säker på att jag kommer dit själv, om jag inte delar med mej av det budskapet - "genom munnens bekännelse blir man frälst" skriver Paulus). Det är illa nog om EN ENDA missar inbjudan p.g.a. att vi inte fattar själva poängen med kyrkan (jämfört med andra behjärtansvärda biståndsorgan).
Vi ska givetvis också som kyrka verka för rent vatten åt alla, och blir det lite landsbygdsutveckling på köpet är det bara bra. Men ska vi inte prioritera evangeliet och tro på Jesus åtminstone LITE högre?
Vänta nu - var sa jag alls nånting om "parametrar vid slutstationen"? Jag har aldrig hävdat att endast kristna blir frälsta, jag har bara hävdat att begreppet "kristen" har ett sakligt innehåll. Vem som helst och vad som helst kan inte med rätta kallas kristet (eller buddhistiskt eller islamskt o.s.v.).
F.ö. är jag minst lika stolt och glad som du men förmodligen över (delvis) andra saker. Jag är jättestolt över stora delar av Svenska kyrkan lokalt, som faktiskt gör en stor insats för att föra ut budskapet om Jesus till barn och ungdomar och genom Alpha-kurser o dyl även till äldre. Problemet blir ju bara om kyrkans ledning börjar trumpeta ut budskap som går stick i stäv med vad de nyfrälsta lärt sej i Alpha-kursen eller själva kunnat läsa i sitt Nya Testamente. Kontraproduktivt kallas det.
Och jag är faktiskt inte gnälligare (tror jag) än vilken radikal feministteolog eller partiminoritet som helst. Alla älskar vi vårt sammanhang, men vill omvända eller byta ut delar av ledningen. Konstigare är det inte. (Och surare är vi inte ;).
Skicka en kommentar