tisdag 28 oktober 2008

Har Skriften rätt, har påven fel

Påskvänner!

Bengt Sjöberg aktualiserar förtjänstfullt (Dagen 22/10) läran om påvens ofelbarhet i lärofrågor ("ex cathedra"). Med all respekt för såväl påven som för Herrens moder,
så finns det inget som helst stöd för vare sej ofelbarhet ex cathedra eller syndfrihet på respektive håll. Aposteln Paulus slår undan benen för Marias syndfrihet,
och därmed för den påvliga ofelbarheten ex cathedra, när han i Romarbrevet undervisar om rättfärdiggörelsen genom tron utan laggärningar:

"Allt vad lagen säger talar den till dem som har lagen, för att var mun ska bli tillstoppad och hela världen stå med skuld inför Gud" (Rom. 3:19)

"Men nu har, utan lag, en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här är ingen åtskillnad. Alla har ju syndat och är i saknad av härligheten från Gud, och de blir rättfärdiggjorda, utan förskyllan, av hans nåd, genom förlossningen i Kristus Jesus, honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans blod (Rom. 3:21-25a)."

Det går inte att krypa undan det här, varken genom att hänvisa till påven, Augustinus eller för den delen Martin Luther. Då skulle jag kunna anföra Johannes Chrysostomos, Bernard av Clairvaux och Thomas av Aquino (se Katolik nu).

Men vi kan lämna dem därhän just nu. Skriften är nämligen inte bara Skriften utan också den äldsta Traditionen, ja, den enda tradition som verkligen förtjänar stort T.

Den enda tillstymmelse till stöd jag hittat för läran om Marias absoluta syndfrihet och "obefläckade avlelse" är, förutom en tveksam och motsägelsefull fornkyrklig tradition, några ganska kvasilogiska resonemang som borde innebära att även Marias mor behövde vara syndfri för att kunna avla och föda en syndfri dotter - o.s.v. ända tillbaka till Eva, vars syndafall därigenom plötsligt verkar ha motbevisats!

Nyss läste jag en annan variant. Skulle inte vi ha gjort våra mödrar syndfria alltifrån deras tillblivelse ifall vi kunde? (Jo absolut!). Och Jesus kunde - alltså gjorde han det. (Sägs det). Inte mej emot. Problemet är bara att jag gärna hade gjort också min mormor (och varför inte morfar) syndfri allitfrån avlelsen - o.s.v. ända tillbaka till Eva. Vilket alltså Jesus - enligt denna "logik" - verkligen borde ha gjort, men vilket han - enligt Skriften - inte gjorde. Han är verkligen den ende fullkomligt lydige (Rom. 5:19), och genom hans - inte Marias - lydnad får vi med henne stå rättfärdiga inför Gud och helgas till ande, själ och kropp.

Hur Gud kunde födas in i ett syndigt människosläkte är verkligen i alla avseenden ett obegripligt under! Den del av Marias kropp som, befruktad av den helige Ande, bildade Jesus kropp var förvisso genast fullkomligt helgad genom Andens vidrörande. Och visst kunde Herren ha gjort hela Maria syndfri alltifrån hennes avlelse - men enligt Skriftens lära och vittnesbörd (jfr även mor Marias orättvisa beskyllning mot Jesus i Luk. 2:48) gjorde han det inte. Däremot är hon genom sin tro på Guds ord, och genom den rättfärdighet som kommer av tron, en underbar förebild för oss alla, ja, mitt i sitt unika moderskall också ett tecken och en symbol för hela Guds folk (jfr Upp. 12).

Hur blir det då med läran om påvens ofelbarhet ex cathedra? Ja, den blev alltså motbevisad redan före sin proklamering 1878 - genom den skriftvidriga proklameringen av Marie obefläckade avlelse 1854.

Verkliga ekumeniska framsteg på Skriftens grund torde nu kunna möjliggöras endast om såväl den ena som - följdriktigt nog - den andra dogmen återkallas, och S:t Paulus undervisning i Romarbrevet 3 och följande kapitel inte längre motsägs av Vatikanen. Då ska jag - och säkert också många andra evangeliska kristna - med glädje erkänna biskopen i Rom som primus inter pares och en verklig pelare, ja klippa, i Guds församling.

Insänt till Dagen den 28 oktober 2008

10 kommentarer:

Anonym sa...

Mäh, katolska kyrkan har ju inte bibeln som mall så det är väl inte möjligt att nå dem med bibelargument?

Andreas H sa...

Nej, men observera att jag inte hänvisar till Skriften som Skrift utan som helig Tradition. Och Traditionen brukar ju romerska kyrkan respektera. Fast hur man än benämner argumenten: Pius & c:o kan inte rimligen slå Paulus i auktoritet.

En annan intressant detalj är att jag ett ögonblick undrade om romerska kyrkan anser att Maria redan var upptagen till himmelen vid tiden för Romarbrevets avfattande (och därför åtminstone hypotetiskt skulle kunna tänkas vara undantagen från de generella utsagorna om allas synd och en fördömelsedom över alla).

Men i boken Himlarnas Drottning av Scott Hahn (som också innehåller åtskilliga mycket uppbyggliga mariabetraktelser) citeras kardinal Newman, som hävdade att epistlarnas tystnad på Maria-fronten berodde på att Maria fortfarande levde här på jorden och undanbad sej alltför uttryckliga hyllningar. Vid tiden för Johannes' Uppenbarelse skulle hon dock ha blivit upptagen till himmelen och därför oförblommerat kunnat skildras som Himlarnas Drottning (Upp. 12). Nåväl, men i så fall är Maria även med bland alla dem som skildras i så mörka färger i Romarbrevet 3 och 5.

Jungfru, Syster och Vän,
Helgon i himmelen,
Moder till Världens Ljus,
kvinna av Davids hus,

vad din begrundan rört,
sällsamt och oerhört,
fyllts av vad störst vi vet:
frälsningens hemlighet.

Sövd vid ditt hjärtas sång
vilade Gud en gång
tills du hans födelsedag
kände hans hjärtas slag.

Själv vart han född till döds;
du och vart barn som föds
låg under syndens bann,
men vad oss tvang tog han!

(Tore Nilsson, 1919-1998)

Andreas H sa...

Och även om Maria redan vore död och/eller upptagen, menar jag att det inte vore relevant - utsagorna i Romarbrevet 3 och 5 är så generella att Ragnar Jändels ord om vår Frälsare har full förblivande giltighet:

"Under över alla under:
EN har levat ren och sann!"

(Inte TVÅ).

Men till och med över Honom kom fördömelsedomen till följd av Adams olydnad... ...över ALLA människor... ...ja, och särskilt över den ende lydige...för oss...för mej...

Lachen sa...

Med ditt resonemang så var Jesus inte heller syndfri. Jesus var väl människa också, eller hur? Om alla människor har syndat utan undantag... Jag tror det finns undantag! Kanske inte bara ett...

Annars tycker jag att det är bra att du inte bara rycker på axlarna och förtränger dina invändningar om Marias ställning i Katolska Kyrkan utan tar en brottningsmatch med dem.

Lite lustigt att en del ställer författarna och utgivaren av en känd bok till svars, och påstår att de inte förstått dess innehåll utan förvanskat det. (Jag syftar på Bibeln)

Andreas H sa...

Käre vän i Kristus - jag håller helt med dej om ditt sista stycke. Att ställa vår Herre och hans apostlar till svars för dålig teologi kan sannerligen upplevas som "lite lustigt". Och ibland lite olustigt. Att ställa somliga mer nutida biskopar av Rom till svars känns betydligt mindre besvärande. Och betydligt mer motiverat.

Vad gäller frågan om huruvida man kan säga att något gäller alla människor (typ begränsad förmåga till kärlek och obegränsat behov av nåd och förlåtelse) även om det inte gäller Jesus, utan att därmed förneka Jesu sanna mänsklighet, så är vi nog för det första överens om att det är rimligt att se Jesus som en språklig klass för sej (eftersom han samtidigt är Guds Son, Gud själv kommen i köttet, Gudamänniskan). För den som BARA är människa - vilket ju den saliga Jungfrun även enligt romersk teologi är - kan dock inga sådana språkliga undantag motiveras.

Och för det andra: ÄVEN OM vi inte skulle medge ett sådant språkligt undantag ens för Jesus, kan orden om synd och om fördömelsedom över alla människor djupast sett tillämpas även på Honom, nämligen tillräknelsevis enligt följande bibelord: "Den som inte visste av någon synd, honom har Gud för oss GJORT TILL SYND, för att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom."
Och: "Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han BLEV EN FÖRBANNELSE för vår skull."

Diktstrofens "Du (Maria) och vart barn som föds låg under syndens bann" har ju tydligt bibelstöd i versen om "fördömelsedom över alla människor", och det fantastiska är att domen drabbade även, ja i sin fulla vidd ENDAST, Jesus. För vår skull.

Nåväl: enligt romersk teologi (för biblisk eller ens katolsk i bemärkelsen allmänkyrklig är den sannerligen inte) skulle Maria alltså vara den ENDA människa som varken själv hade syndat ELLER tillräknats synd (som Jesus). Och hur konstigt blir inte det?

Jag måste betyga min djupaste respekt för sajten Katolik nu http://www.katolik.nu/html/artcl_maryImmaculate.htm
där följande ärliga - och t.o.m. för mej överraskande - konstaterande kan läsas:

"Emellertid var det ingen av kyrkofäderna, som följde detta resonemang [om att Maria som den andra Eva skulle måsta ha haft en syndfri start]. Ett fåtal kyrkofäder försökte t.o.m. finna synder hon skulle ha begått, så var det t.ex. för Johannes Chrysostomos i hans predikningar över Joh.21. Under medeltiden förnekade författare som Bernard av Clairvaux och Thomas av Aquino lärosatsen."

Att t.o.m. östkyrkans store teolog Chrysostomos liksom jag anser att den saliga Jungfrun Maria inte bara - salve venia! - hade del i arvsynden utan också begick verksynder, var verkligen en stor överraskning för mej! Men det stärker mej i tron att dogmen om den obefläckade avlelsen hör till den teologiska bråte som, utan stöd i Skriften, efterhand smög sej in i kyrkan och bet sej fast där, till slut med det dubiösa argumentet att läran nu funnits så pass länge. Det verkar dock snarast (om nu t.o.m. S:t Bernard och S:t Tomas var skeptiska till den!) som om dogmen om den obefläckade avlelsen fram t.o.m. reformationen hade sitt främsta stöd i Augustinus och Luther!!! Och det kan väl inte vara mycket att hänga i julgranen ;oD?

Lachen sa...

Så här kommenterar Tuve frågan på sin blogg:

Ett utdrag ur en dialog med fundamentalistiska protestanter som menar att Rom 5:12 bevisar att dogmen om Marias obefläckade avlelse måste vara falsk:

Om vi beaktar Rom 5:12 så står det: “Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade.” Är detta bibelcitat falskt om jag kan visa att döden inte nådde alla människor?

Elia dog uppenbarligen aldrig, enligt bibeln: “Medan de gick där och talade med varandra kom plötsligt en vagn av eld med hästar av eld och skilde dem åt. Och i en stormvind for Elia upp till himlen” (2 Kung 2:11).

Om “alla människor” inte betyder alla människor, dvs varenda individ som någonsin levat inklusive Elia, varför måste då “alla syndade” betyda att alla människor syndade (utom Jesus)? Uppenbarligen kan inte alla alltid bokstavligen tolkas som alla i betydelsen varendaste en…

Alltså är det rimligt att anta att det för författaren, som använde ordet “alla”, var uppenbart att det inte betydde bokstavligen alla, utan att det fanns personer som var självklart undantagna! Jesus var självklart inte syndare och Elia dog uppenbarligen inte, om vi skall tro bibeln. Det finns alltså ingen anledning att anta att “alla syndade” måste inkludera Maria, eftersom “alla människor” inte inkluderar Elia…

Allt gott!


Lachen

Andreas H sa...

Hej igen Lachen och tack för nya intressanta bidrag till diskussionen. (Vad har Tuves blogg för adress förresten?).

Men som jag ser det, utan att ha hänvisat särskilt mycket till just Rom. 5:12 (mer till Rom. 3), så är uttrycket "döden kom över alla människor" (KB1917) eller "så nådde döden alla människor" (NT81) omöjligt att resonera bort - "eftersom de alla syndade."

Att Elia eller Henok skulle ha varit syndfria har jag åtminstone hittills inte hört. Och eftersom även de syndade tror jag fullt och fast att döden - trots deras fysiska bortryckande - nådde dem i många avseenden, ja, kom över dem i alla möjliga bemärkelser: sår, sjukdom, nedbrytningsprocesser, sorg över näras och käras död (nog når döden oss även på så sätt).

"Vi ska inte alla dö" - säger aposteln. Många troende kommer att göra Hanoks och Elias upplevelse - att direkt, med hull och hår, tas upp i Guds himmelska rike - och den nya jorden. Men det är inget argument för vår syndfrihet eller mot Rom. 5:12. Döden stämplar verkligen alla människor i denna tidsålder, redan när livet knappt har börjat. En annan sak är att Gud inte är akterseglad, utan arbetar proaktivt För Livet, nyföder, helgar, frälsar...

Anonym sa...

Tuves blogg:
http://avemarisstella.blogspot.com/

Lachen

Andreas H sa...

Tack för länken, Lachen! Intressant läsning - liksom dina egna bidrag till samtalet.

Men att döden kom över (eller nådde) alla människor menar jag är ett både teologiskt och fysiskt faktum, även i Hanoks, Moses, Elias och Marias fall - alldeles oavsett ev. direkta "upptaganden/transformationer", som jag finner bestyrkta i fallet med Hanok och Elias och antydda eller möjliga i Moses och Marias fall. "På den dag du därav äter, skall du döden dö" - och endast en ytlig betraktelse kan ge vid handen att döden inte verkligen kom över Adam och Eva på den dag "de därav åt". I andligt, men också fysiskt avseende: nedbrytande krafter, sjukdom och åldrande "programmerades in" eller kom in som en "bugg". Maria verkar enligt traditionen ha blivit så pass gammal att det fysiska åldrandet förmodligen hann bli ganska påtagligt (fast det finns säkert en massa romerska legender om att hon förblev ung och skön ända till himmelsfärden...).

Tack i alla fall för argumentet (det är inte det sämsta jag hört) och länken till Tuves blogg!

(Jag vill också säga att jag inte förutsätter att ni sysslar med avguderi - jag bara vill i all vänlighet och med viss skärpa förmana och påtala en lära som enligt mej både är dåligt bestyrkt, ja rent av skriftmotsägande, och lätt kan bli farlig. Jag har inga problem med att ni romersk-katoliker gör mej och Svenska kyrkan samma väntjänst; det finns absolut mycket att diskutera särskilt när det gäller den svenskkyrkliga ledningens moraliska bankrutt - investiturstriden om utnämningsmakten går igen i svenskt 2000-tal... jag har inte alls svårt att förstå att människor söker sej till Roms trygga besked (nästan oavsett vad Rom säger). Men dödsrikets portar ska inte bli Kristi Kyrka övermäktig. Varken i sydeuropeisk medeltid eller i nordeuropeisk nutid.

Anonym sa...

Påvens ofelbarhet och Marias obefläckade avlelse förutsätter ju varandra och bildar ett cirkelresonemang.

Målet för det här cirkelresonemaget är att komma fram till att kyrkan även i dess jordiska utformning är helig och instiftad av Gud och därmed ge Petrusämbetet gudomlig auktoritet.

Det skulle vara roligt om någon skrev en uppsats i kristendomens historia om hur tanken på påvens ofelbarhet och den obefläckade avlelsen växer fram samtidigt i historien och slutligen bekräftar varandra i konciliebeslut.

Guds ingripande i tid och rum när Maria blir havande och nattvardens mysterium när brödet och vinet blir Kristi kropp och blod blir ganska mycket mindre med den romersk-katolska synen.

En vild spekulation är att orsaken till att dessa tankar vann insteg i traditionen ligger i den underbetonade epiklesen i den gamla latinska mässans kanonbön.

Andra aspekter som berörs finns kring den romerska ämbetssynen och den helige Andes nådegåvor utanför klerus.