Sångernas Sång - påskens festrulle

Påskvänner! 

Tänk att Höga Visan är påskens festrulle i judisk tradition och att Herren Jesus och hans lärjungar nog läste den varje påsk. Ska börja läsa den varje påsklördag. 

Det kan ju tyckas märkligt och rent stötande att den (visserligen främst av diplomatiska skäl) multipolygame Salomo skulle få skriva denna slags "du är den enda"-poesi, där han uttrycker Guds tanke i skapelsen (förbundet mellan en man och en kvinna) och där han även ger kvinnan röst med frimodigt djärva ord. 

Det hjälper ju inte att förklara skildringen som allegorisk, när bilden likväl är så naket och uppenbart erotisk. Att Gud - även i Nya testamentet - låter sitt förbund med folket (eller kyrkan) liknas vid också den fysiska kärleken mellan man och kvinna, gör ju fortfarande texten lika stötande för den pryde eller överfromme, ja, nästan ännu mer än om det bara varit en vanlig sexskildring.

Min fru lät gravera in ett bibelord ur Höga Visan i min förlovningsring. Mina ögon tåras nästan varje gång jag läser den versen. Frälsningshistorien är en kärlekshistoria, en passionshistoria. (Passion=lidande, lidelse).

Som Gunnar Ekelöf skriver i en dikt, väl värd att lära sej utantill:

"Att lida är svårt.

Att lida utan att älska är svårt.

Att älska utan att lida är icke möjligt.

Att älska är svårt."

Höga Visan 1-8 Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) 

Bröllopsdagen 

1 

Detta är sångernas sång, underbarare än någon annan, komponerad av kung Salomo:

Flickan: Kyss mig gång på gång, för din kärlek är sötare än vin. Din parfym sprider en underbar doft och du är så berömd! Därför kan inga unga flickor låta bli att älska dig. Låt mig få följa med dig! Kom så springer vi!

Flickan: Kungen har lett mig in i sitt palats. Vi ska bli lyckliga tillsammans! Din kärlek är bättre än vin. Inte undra på att alla de unga flickorna älskar dig!

Flickan: O, Jerusalems flickor, jag är mörkhyad men vacker, brunbränd som Kedars tält.

Kung Salomo: Ja, vacker som Salomos silkestält!

Flickan: Stirra inte på mig, ni flickor från staden, bara därför att jag är så mörk i hyn. Solen har bränt mig. Mina bröder blev förargade på mig och skickade ut mig för att vakta vingårdarna. Titta vad solen har bränt mig!

Flickan: Tala om för mig vart du leder din hjord idag, min älskling! Var är du vid middagstiden? Jag vill komma och vara hos dig. Varför ska jag vandra omkring och leta efter dig bland dina vänners fårhjordar.

Kung Salomo: Om du inte vet det, du som är den vackraste kvinnan i hela världen, så följ min fårhjord till herdarnas tält och mata där dina får och dina lamm. Min älskling, du är vackrare än hästarna som spänts för Faraos vagnar! Dina kinder är så underbara och ditt hår faller ner utmed dem! Så vacker din hals är med det långa juvelhalsbandet! Vi ska göra guldkedjor med silverkulor åt dig.

Flickan: Kungen ligger på sin säng, förhäxad av doften från min parfym. Min älskade är en luktpåse av myrra, som ligger mellan mina bröst!

Kung Salomo: Min älskade är en blomsterbukett från En-Gedis trädgårdar. Så vacker du är, min älskade, så vacker du är! Dina ögon är mjuka som duvor. Vilken underbar, ljuvlig varelse du är, där du ligger i gräset i skuggan av cedrar och cypresser! 

2 

Flickan: Jag är en Sarons ros, en lilja i dalen.

Kung Salomo: Ja, som en lilja bland törnen, så är min älskade bland andra flickor.

Flickan: Min älskade är det finaste äppelträdet i trädgården när jag jämför honom med andra unga män. Jag älskar att sitta i hans skugga, och det är underbart att äta hans frukt. Han för mig in i festsalen, och alla kan se hur mycket han älskar mig. Mata mig med din kärlek, med dina russin och äpplen, för jag är sjuk av kärlek! Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och med sin högra hand smeker han mig.  Jerusalems flickor, jag förmanar er vid gasellerna och hjortarna i parken, att ni inte väcker kärleken förrän den själv vill. 

Bruden minns sin förälskelse 

Flickan: Å, jag hör honom - min älskling! Här kommer han springande över bergen och kullarna. Min älskling är som en gasell, som en ung hjort. Där står han bakom muren, och han tittar in genom fönstret. Min älskade säger till mig: 'Stig upp, min älskling, min sköna, och kom hit. Vintern är förbi och regnet är över. På ängarna skjuter blommorna upp och fåglarna har börjat sjunga. Ja, våren är här. Fikonträden får sina första frukter och vinstockarna står i blom. Vad underbart det doftar! Stig upp, min älskade, min sköna, och kom hit!' Min duva gömmer sig bakom klipporna. Ropa på mig och låt mig få höra din underbara röst och se ditt vackra ansikte! De små rävarna förstör vingårdarna. Fånga dem, för träden står nu i blom. Min älskling är min och jag är hans. Han låter sin hjord beta bland liljorna! Kom till mig, min älskling, innan morgonen gryr och skuggorna flyr, och lek som en gasell eller en ung kronhjort på de kryddoftande bergen! 

3 

Flickan: En natt saknade jag min älskling i min säng. Jag gick upp för att leta efter honom, men jag kunde inte hitta honom. Jag gick ut på gatorna i staden och på vägarna för att söka efter honom, men jag hittade honom inte. Vakterna, som vaktar staden om natten, hejdade mig, och jag frågade dem: 'Har ni sett honom någonstans, honom som jag älskar så mycket?' Strax efteråt fann jag honom och höll honom fast. Jag släppte honom inte förrän jag hade fört honom till mitt barndomshem, till den sängkammare där jag föddes. Jag förmanar er, ni kvinnor i Jerusalem, vid gasellerna och hjortarna i parken: Väck inte kärleken förrän den själv vill. 

Förlovningstiden 

De unga kvinnorna i Jerusalem: Vem är det som sveper in från öknen som ett rökmoln längs marken och doftar av myrra, rökelse och alla andra köpta kryddor? Titta, det är Salomos vagn, och sextio av hans tappraste män omger den. De är alla skickliga i att strida. Var och en har sitt svärd hängande vid sidan för att försvara kungen om han blir angripen under natten. Kung Salomo har själv låtit tillverka en vagn av trä från Libanons skog. Dess stolpar är gjorda av silver, dess ryggstöd av guld. Sätet är klätt med purpurrött tyg och invändigt är den kärleksfullt smyckad av Jerusalems flickor.

Flickan: Gå ut och titta på kung Salomo, ni Jerusalems unga kvinnor! Han bär kronan som hans mor satte på hans huvud på hans bröllopsdag, hans glädjedag! 

4 

Kung Salomo: Så vacker du är, min älskling, så vacker du är! Dina ögon är som duvornas. Ditt hår faller ner utmed ditt ansikte, och påminner om hjordar av getter som hoppar längs Gileads sluttningar.  Dina tänder är vita som nyklippt fårull som tvättats. De sitter jämna i rader och inte en enda fattas.  Dina läppar är som rosenröda band, och din mun är underbar! Dina kinder är ljuvligt sköna bakom dina lockar. Din hals är ståtlig som Davids torn, och runt den, hänger som ett halsband tusen hjältars sköldar. Dina bröst är som en gasells tvillingkalvar, som betar bland liljorna. Ända tills morgonen gryr och skuggorna försvinner, vill jag stanna på myrrahöjden och på rökelseberget. Du är så förtjusande och vacker, min älskling! Kom med mig från Libanon, min brud! Kom ner från bergets topp, från berget Hermons topp, där lejonen har sina hålor och pantrarna stryker omkring. Med en enda blick och med en enda pärla i ditt halsband har du stulit mitt hjärta, min älskling och min brud. Så skön din kärlek är, min älskling, min brud. Den är mycket bättre än vin. Din kärleks parfym doftar mer än de starkaste kryddor. Dina läppar, min älskling, är gjorda av honung, ja, det finns honung och grädde under din tunga, och doften av dina kläder är som doften av Libanons berg och cedrar. Min älskling och brud är som en avskild trädgård, en källa som ingen annan kan äga, en brunn som bara är min. Du är som en underbar trädgård med de finaste fruktträd. Där finns nardus och saffran, kalmus och kanel, och doftande träd. Där finns myrra och aloe och alla andra underbara kryddor. Du är en trädgård, en källa med levande vatten, lika svalkande som bäckarna på Libanons berg.

Flickan: Kom nordanvind, vakna upp! Kom, sunnanvind och blås över min trädgård och låt dess sköna dofter nå min älskling! Låt honom komma till sin trädgård och äta dess utvalda frukt. 

5 

Kung Salomo: Jag är här i min trädgård, min älskling och min brud! Jag samlar min myrra och mina kryddor och äter min honungskaka. Jag dricker mitt vin och min mjölk.

De unga kvinnorna i Jerusalem: O, ni älskare, ät och drick! Ja, ät och drick er berusade av kärlek! 

En oroande dröm 

Flickan: En natt när jag låg och sov, var mitt hjärta ändå vaket. Då hörde jag rösten av min älskling, och han knackade på min dörr. 'Öppna för mig, min älskling, min älskade duva. Men jag sa: 'Jag har klätt av mig. Ska jag klä på mig igen? Jag har tvättat mina fötter, ska jag då smutsa ner dem?' Min älskling försökte öppna dörren, och mitt hjärta bultade. Jag reste mig upp för att släppa in honom. Mina händer droppade av parfym och mina fingrar droppade av underbar myrra, då jag låste upp dörren. Jag öppnade för min älskling, men han var borta. Jag blev utom mig. Jag letade efter honom, men kunde inte finna honom någonstans. Jag ropade på honom, men fick inget svar. Vakterna, som vaktar staden om natten fann mig. De slog mig och sårade mig och vakten på muren rev sönder min mantel. Jag besvär er, ni Jerusalems kvinnor, att om ni hittar min älskling, så tala om för honom att jag är sjuk av kärlek.

De unga kvinnorna i Jerusalem: O du skönaste kvinna av alla, vad är det hos din älskling som gör honom bättre än andra, eftersom du ber oss om detta? 

Flickan: Min älskling är solbränd och vacker och bättre än tiotusen andra! Hans huvud är som renaste guld och hans hår är vågigt och korpsvart. Hans ögon är som duvor vid vattenbäckar. Hans kinder är som doftande kryddsängar. Hans läppar är röda liljor, hans andedräkt är som myrra. Hans armar är som guldstänger, fullsatta med krysoliter. Hans kropp är som elfenben, med insatta juveler. Hans ben är som Libanons cedrar, som marmorpelare på de finaste guldsocklar. Ingen kan mäta sig med honom. Hans mun är skön och underbar på alla sätt. Sådan är min älskling, ni Jerusalems kvinnor, sådan är min vän.

De unga kvinnorna i Jerusalem: Vart har din älskling tagit vägen, du skönaste kvinna av alla? Vi ska hjälpa dig att hitta honom. 

6 

Flickan: Han har gått till sin trädgård, till sina kryddsängar för att vakta sin fårhjord och plocka liljor. 2 Jag tillhör min älskling och han tillhör mig. Han vaktar sin fårhjord bland liljorna! 

Brudens oemotståndliga skönhet 

Kung Salomo: Min älskling, du är lika vacker som Jerusalem och Tirsa, lika upphetsande som dessa båda städer. Vänd bort din blick ifrån mig, för dina ögon har fångat mig! Ditt hår är som en flock getter som springer ner för Gileads sluttningar. Dina tänder är vita som nytvättade lamm. Ingen av dem saknas och de är alla lika. Dina kinder glöder när de skymtar fram bakom din slöja. Jag har sextio drottningar, åttio bihustrur och så många unga kvinnor att jag inte kan räkna dem, men du, min duva, min utsökta skönhet, är den främsta bland dem. Du är din moders enda dotter och du är hennes ögonsten. Ingen finns som är dig lik! Kvinnorna i Jerusalem blev hänförda när de såg dig, och till och med drottningarna och bihustrurna hyllade din skönhet. 'Vem är denna kvinna 10 Jag gick ner till valnötslunden för att se hur våren spirade i dalen, och för att se om vinträden hade knoppats, eller om granatträden hade börjat blomma. Men innan jag fattade det, greps jag av en hejdlös hemlängtan och ville tillbaka till mitt eget folk.

De unga kvinnorna i Jerusalem: 

12 Kom tillbaka, kom tillbaka till oss, du flicka från Sulem! Kom tillbaka, så att vi får se dig en gång till! 

7 

Flickan: Varför skulle ni bry er om mig när jag dansar bland er? 

Kung Salomo: Därför att du dansar så underbart, du furstedotter! Dina välformade ben är som juveler, som den skickligaste konstnärs arbeten. Din navel är underbar, som en bägare fylld med vin. Din midja är som en hög med vete omgiven av liljor. Dina bröst är som en gasells tvillingpar. Din hals är ståtlig som ett elfenbenstorn, och dina ögon är som vattendammarna vid Bat-Rabbimsporten i staden Hesbon. Din näsa är som Libanons torn, varifrån man kan se ut över Damaskus. Du bär ditt huvud högt som berget Karmel. Ditt hår glänser som purpur och kungen är fångad i dina drottninglika lockar. Vad ljuvlig du är, vad underbar du är, min älskling. Du är så fylld av lust! Du är lång och slank som ett palmträd, och dina bröst är som dadelklasar. Jag sa: 'Jag vill klättra upp i ditt palmträd och fatta tag om dess grenar. För mig är dina bröst som vindruvsklasar, och din andedräkt är som doften av äpplen. Dina kyssar är eggande som det ädlaste vin, sött och lent, som får de sovandes läppar att tala!' 

Brudens hängivenhet 

Flickan: Jag tillhör min älskling och jag är den han har begär till. Kom, min älskling, så går vi ut på fälten och stannar i byarna över natten. Låt oss stiga upp tidigt och gå ut till vingårdarna för att se om vinträden har knoppats och för att se om blommorna har slagit ut och om granatträden har börjat blomma. Där ska jag ge dig min kärlek. Där sprider kärleksäpplena sin doft, och de finaste frukter finns vid din dörr, både nya och gamla, för jag har sparat dem åt dig, min älskling. 

8 

Flickan: Om du ändå hade varit min bror som min mor hade ammat! Då skulle jag kunna kyssa dig, vem som än såg på, och ingen skulle skratta åt mig. Jag skulle ta dig till mitt barndomshem, och där skulle du få undervisa mig. Jag skulle ge dig kryddat vin att dricka, och saft från granatäpplen. Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och med sin högra hand smeker han mig. Lova mig, ni Jerusalems kvinnor, att ni inte väcker kärleken förrän den själv vill det. 

Kärlekens dragningskraft 

De unga kvinnorna i Jerusalem: Vem är det som kommer från öknen arm i arm med sin vän? 

Kung Salomo: Under äppelträdet, där din mor låg i värkar och sedan födde dig, där uppväckte jag din kärlek.

Flickan: Sätt mig som ett sigill på ditt hjärta, som en bekräftelse på vår trolovning, för kärleken är lika stark som döden, och svartsjukan lika obeveklig som dödsriket. Den glöder som eld, som en Herrens låga. Stora vatten kan inte utsläcka kärleken, och inte heller kan floderna dränka den. Även om en människa försöker att köpa den med allt hon äger, så kan hon det inte.

Flickans bröder: Vi har en ung syster som ännu inte har några bröst. Vad ska vi göra om någon ber att få gifta sig med henne? 

Kung Salomo: Om hon inte har några bröst ska vi på hennes mur bygga torn av silver åt henne, och om hon är en dörr, ska vi stänga till den med cederplankor.

Flickan: Jag är en mur och mina bröst är som torn. I min älsklings ögon är jag en åtråvärd kvinna. Salomo ägde en vingård i Baal-Hamon, som han hyrde ut till några jordbrukare där. Hyran uppgick till tusen silvermynt för var och en av dem. Men över min egen vingård råder jag själv. De tusen silvermynten är dina, Salomo, och tvåhundra får de som vaktar den. Min älskling, du som bor i trädgårdarna, mina vänner väntar på att få höra dig tala! Låt också mig få höra din röst. Kom snart, min älskling, och var som en gasell eller en ung hjort uppe på bergen som doftar av örter! 

Gud har skapat stjärnorna,
han har skapat land och hav,
han har skapat berg och dal,
han har skapat mej,
men det finns något som är ännu större:
det att Jesus gav sitt liv
för mej och hela världen
på Golgata!