tisdag 8 mars 2016

Psalm inför Marie bebådelsedag på internationella kvinnodagen

Påskvänner!

Översatte just en psalm av Jonas Dahl. Tyckte att den var fin men i originalet i Landstads reviderte salmebok lite för inriktad på att se Maria som en förebild för "mö och mor". Jag ville snarare framhäva att hon är det för oss alla, för kyrkan som helhet - tillsammans med en rad andra kvinnor. Och även män givetvis, men de räknas oftare upp i våra psalmer redan, t.ex. i SvPs1986 nr 53 "Giv att vi för Gud må vandra / såsom Abraham i tro / till välsignelse för andra / och till egen själaro. / Oss med Stefanus låt skåda / Mänskosonens härlighet, / oss med Paulus än benåda / rikt med trons rättfärdighet." Så varför inte få några kvinnor listade för en gångs skull (se v. 4, den originella uppräkningen är Jonas Dahls, tillagt 9/4)!



Alt. koral:


1. Guds ängel till Maria kom

med hälsning och med bud,
och somligt frågade hon om
men gav sej hän åt Gud:
Jag i Guds hand mitt liv har lagt,
så ske med mej som du har sagt!
Välsignelsen hon fick blev stor,
ja, hon blev Herrens mor.

2. Gud har idag den hälsningen

till kvinna och till man:
Välsignad den som vandrar än
den väg Maria fann,
som rörd av nåden bjuder in
Guds egen Son i världen sin,
som dristigt på Guds allmakt tror
och litar på hans ord.

3. Välsignad är den mänska som

åt Herren lämnar sej,
från ungdom och till ålderdom
till himlen ämnar sej,
som till Guds tjänst sej ställer än
i hemmet och församlingen,
som bär de små så hjärtevarm
till Jesus på sin arm.

4. O Gud, ge kyrkan runt vår värld

Marias hopp och tro,
på arbetsplats, vid hem och härd,
i helgedomens ro.
Låt kyrkan trogen stå som Rut,
låt den med Hanna sjunga ut,
Tabita lik i gärning skön
och Monika i bön!

3 kommentarer:

Alma sa...

Härligt hoppas den blir mycket sjungen och intagen i psalmboken!!!

Andreas Holmberg sa...

Ja, den finns inte kvar i norska salmeboken - kanske var den för inriktad på "mö och mor" och "Kirche und Küche". Men det väsentliga har jag försökt bevara - och den originella uppräkningen på slutet är helt och hållet Jonas Dahls!

Anna sa...

Jag tycker det är en fin text. Jag vet inte hur ursprungstexten såg ut, men här uppskattar jag i synnerhet sista versen, som är som feminism "ska" vara, dvs kvinnor får samma självklara plats som männen, varken mer eller mindre.