Gamaliels råd

Påskvänner!

Gamaliels råd i Apg. 5 ("vänta och se", typ) för att rädda lärjungarna från förföljelse, har genom tiderna uppfattats positivt av många kristna. Det kom ju som sagt lärjungarna till godo.

Samtidigt har det ofta missbrukats och betraktats som något slags inspirerat Gudsord till försvar för att ingenting göra eller säga gentemot villolärare. Handlar det om att inte fängsla eller piska upp dem (fast gisslade blev lärjungarna i alla fall!) är jag helt med på noterna. Men handlar det om att i skenbar klokhet låta allting utbasuneras oemotsagt, då är jag inte med. (Det skulle dessutom strida helt mot Jesus´ och apostlarnas eget exempel!). Till det alla med pastoralt ansvar eller vanligt enkelt vuxenansvar måste ta ställning till nu, hur pinsamt och skenbart taskigt det än må vara, hör den alltmer extrema queerretoriken. (Det finns givetvis annat).

Jag tror att en del av Gamaliels tankar stämmer på superlång sikt. Till slut är det bara det som är av Gud som kommer att bestå. Men fram till dess består också mycket som inte är av Gud (läsaren ombedes själva fundera ut lämpliga exempel), ofta i tusentals år. Så något slags Gudsord som skulle predika passivitet är det inte fråga om. Men givetvis ska vi alla ta till oss Gamaliels maning: "Se till att ni inte strider mot Gud själv."

Vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå,
vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå,
ja, liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.

Invid klippan Kristus fasta ska vi stå,
invid klippan Kristus fasta ska vi stå,
ja, liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.