Gunnar Eriksson in memoriam

Påskvänner!

Kyrkoherden i Göteborgs S:t Pauli församling, Gunnar Eriksson (1953-2010), avled för en vecka sedan i ett skidspår i Transtrand. Jag glömmer aldrig när jag sommaren 1990 som 20-åring cyklade Sverige runt och Gunnar bjöd mej på pannkakor i Lane Ryrs prästgård (då var han yngre än jag är nu!) och sedan anvisade cykelluffaren rum på den då ganska nyligen iordningställda kurs- och lägergården "Örtagården", där det enligt Gunnar i övrigt endast fanns "en äldre man", som till min glada häpnad visade sej vara min barndoms lägergårdspräst från Västerbotten, Arne Hansson!

Ett drygt år senare träffades vi åter, vid ett Kyrkans Ungdoms-läger i S:t Pauli församling i Göteborg, där han alltså slutade sina dagar som kyrkoherde. Men då hade han tillfälligtvis lagt sej till med helskägg, så jag kände först knappt igen honom när han vände sej om på och hälsade på ynglingen i bänken bakom. Det blev en stunds ivrigt samtal om sång och musik, cykling och studier. Därefter (1991) har vi inte setts, och får alltså inte göra det mer här på jorden.

Så här skriver prosten Anders Brogren på sin hemsida:

Med hängivenhet för Guds ord nitälskade han för Guds rike, för sin församling, för Svenska kyrkan, för alla människors frälsning. Han var synnerligen energisk och initiativrik, musikalisk, alltid glad och uppmuntrande.

Mänskligt att döma hade han fortfarande mycket kvar att uträtta bland oss. Men han hade gjort sitt här på jorden. Nu får han i stället en välförtjänt vila i väntan på uppståndelsens dag.

"Saliga äro de döda, som i Herren dö. De skola vila sig ifrån sitt arbete, ty deras gärningar följa dem efter."

Vi brevväxlade en del både i början av 1990-talet (eftersom vi båda sysslade med en del översättande och sångsamlande, som i Gunnars fall resulterade i Örtagårdens sångbok del 1 och 2) och även, per e-post, de allra senaste åren (när Gunnar sysslade med sin sista sångbok "Sjung till Herrens ära"). Det märktes att det gick undan när han var i farten, och jag hade mina anmärkningar ibland, men så blev det också något uträttat!

Lyssna gärna till hans sista predikan, en passionsandakt den 17 mars (en vecka före dödsfallet) om Petrus på översteprästens gård. Nej, hans sista predikan blev hans härliga ledarartikel i S:t Pauli församlingsblads påsknummer 2010 (Påsk i Pauli).

Begravningsgudstjänsten blir i S:t Pauli kyrka Annandag Påsk kl. 11.00, då han enligt församlingsbladet skulle ha lett gudstjänsten på temat "Mötet med den Uppståndne". Nu får han göra det mötet på ett ännu underbarare sätt.