tisdag 9 mars 2010

Avfärd norröver med glesare bloggande

Påskvänner!

Nu bär det av - norrut. Allt medan snön dråsar ner från taken både här och i Luleå (se upp, ställ er inte under kanten!). Bloggeriet lär glesas ut, även om det kanske, kanske blir en liten "norrbottenshälsning" endera dagen.

Hänvisar gärna till ett bättre blogginlägg "(Jesus är Herre"), av Stefan G. än det tidigare, Såpan Gardell. Även om Gardell onekligen skruvade texten ett extra varv, är situationen i 4 Mos. 31 tillräckligt hemsk ändå, hur välvillig tolkning vi än gör och vare sej vi tror att precis allt där sker på Guds direkta befallning eller ej. Och det hade Stefan - precis som så många andra apologeter, t.ex. Norman L Geisler i "Fria eller fälla" - behövt erkänna. Maximalt tydligt. (Det borde vi faktiskt kunna vara överens om, vad vi än tror i övrigt). Annars framstår det ju som om vår tro på Gud beror på en empatistörning eller att vi medvetet bortser från vad sådant våld och en sådan tvångssituation faktiskt innebär.
Det här är viktigt att komma ihåg nu när så många sett och hört Gardell. Vi får inte möta hans skruvningar med eufemismer och underskattningar.
Men senaste blogginlägget från Stefan Gustavsson är som sagt bättre, precis som hans textutredningar i Dagen och hans redan smått klassiska böcker "Kristen på goda grunder" och "Gör som Gud - bli människa". Ja, Jesus är Herre, och applåderar vi när kristna blir muslimer har vi väl inte riktigt förstått det? Enligt (S) ska ju Svenska kyrkan verka för ett mångkulturellt samhälle, men tolkas det så här (det finns förstås en legitim tolkning) kan man verkligen undra över kyrkans framtid.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag känner också en f d aktiv i Sv K som konverterat. Hon var mycket positiv till Frimodig Kyrka och tänkte rösta på oss (eftersom hon fortfarande var medlem i Sv K). Hon tyckte att Kyrkan skulle vara kyrka (även om hon inte delar hennes tro) Jag förstår henne samtidigt. Länge har det varit svårare att bli/förbli kristen i vår kyrka än för en kamel att komma igenom ett nålsöga. För Gud är inget omöjligt, därför är jag kvar, men hade det inte varit för Jesu eget ingripande så...Jag associerar osvikligen till 1 tim kap 3 om hur viktigt det är att församlingsledarna kan styra sitt hus: " För hur ska någon som inte kan styra sitt eget hus kunna ta hand om Guds församling?" (vers 5). Det är onekligen inte förtroendeingivande att inte ens prästens son fått sådan undervisning och ledning att han kunnat ta till sig evangeliet. Visst gör barn uppror ibland, men detta verkar ju vara med pappans goda minne. Det visar ju att han verkar omfatta "alla vägar leder till Gud teologin". Vi får be om omvändelse och ta till oss saltet i sonens ord: Kristen tro ska levas och den kristna etiken är sannerligen inte sämre än den muslimska, om den tas på allvar. Men om vi inte gör det så kommer folk inte lyssna på vad vi säger heller! (Naturligtvis kan inte denna frukt beordras fram, men bristen på den är ett symtom på hur dåligt trädet mår.)