Homofobi finns verkligen och har starkt bidragit till att Svenska kyrkan i kompenserande välmening övergivit äktenskapsbegreppet och börjat prata om fyrkantiga cirklar. (Jag brukar säga att Åke Green gjort mer för den nya äktenskapsdefinitionen än många andra). I Litauen blir det nu olagligt att framställa homo-, bi- och transsexualitet positivt (t.ex. prideparader blir alltså förbjudna, som jag tolkar det). I Uganda löper man linan ut och kriminaliserar utövad homosexualitet, precis som Sverige fram till 1944. En homosexuell förbindelse ska nu leda till fängelse- eller t.o.m. dödsstraff, enligt www.sr.se. Och positiv framställning av sådana är givetvis också förbjuden, precis som i Litauen.
Så hård är lagstiftningen redan i många av världens länder, t.ex. i Mellanöstern. Sveriges regering, men även Svenska kyrkan och våra fria trossamfund, måste nu reagera. Särskilt de samfund som inte gjort bort sej i äktenskapsfrågan - genom att nonchalera Jesus´ undervisning i Matteus 19 - har ett ansvar att nu bevisa att ställningstagandet inte berodde på homofobi och förakt för homosexuellas värdighet och mänskliga rättigheter. Jag tror också att moderat heteronormativa samfund och missionsorganisationer, som alltså inte spårat ur i ren queer-teologi, har större chans än andra att få baltiska och afrikanska regeringars och kyrkors öra.
Protestera mot de nya lagarna i Litauen och Uganda! Det finns en markant gradskillnad dem emellan, men i båda fallen kränks hbt-personer på ett alldeles oacceptabelt sätt. Det är ingen mänsklig rättighet att vem som helst ska kunna ingå äktenskap med vem som helst, men däremot att få vara den man är och uttrycka sej fritt utan att hota andras frihet att göra detsamma.
Jag behövde en nästa, var du där, var du där?
Jag behövde en nästa, var du där?
Och din läggning och hudfärg och språk gör detsamma,
var du där?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar