Just nu medan regnet skvalar på söndagen med temat Vårt dop - den regnigaste och kallaste juni vi haft på 50 år! - kommer jag att tänka på Paulus´ ord om att Israels folk blev "döpta i molnskyn" ;o). Till Moses, visserligen. Men de följdes av en andlig klippa, med livets vatten, som är Kristus. (1 Kor. 10).
Och då kommer jag att tänka på en vers av Rosenius, som definitivt borde ha kommit med även i "kortversionen" av Med Gud och hans vänskap (som v. 3, före slutversen O Jesus, bliv när oss, bliv när oss alltfort):
Den molnstod oss höljer
och leder vårt tåg,
den klippa oss följer
med springkällans våg
är Kristus, hans kärlek
och renande blod.
Där lever vårt hjärta,
där lever vårt hjärta,
där fröjdas vårt hjärta,
där livas vårt mod!
PS: Läs gärna Waldenströms Dop och barndop under söndagseftermiddagen. Det är ju ändå så regnigt och kallt ;o) och boken ger en positivare bild av Waldenström än vi är vana vid - åtminstone för en evangelisk-luthersk bekännare. DS.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar