Påsk- och adventsvänner!
Måste bara innan jag åker med min son till trafikskolan få dela med mej av en liten helgonberättelse, med både Hebréerbrevet 13:7 (om EFS igår) och följande vers 13:8 (om EFS idag) i åtanke:
Just idag för 65 år sedan, den 2 december 1956, avled pastor Allan Törnberg från Sundsvall, andrepastor i Stockholms Filadelfiaförsamling, just efter en avslutad mötesserie i Falun - i sviterna av en malaria som han drabbats av under en resa i Brasilien två år tidigare, och som allvarligt nedsatt hans hjärtfunktion. Han var född 1907 och hade alltså ännu inte fyllt 50 år.
Den 2 december var det året Första söndagen i advent, och vid avslutningsmötet, då han höll sin tredje predikan för dagen, sa han under tårar: "Om detta skulle vara min sista dag på jorden, har jag ändå tre gånger fått vittna om Jesus." Strax före sin predikan hade han med djup rörelse sagt till pastor loci: "Karl-Erik [Heinerborg], jag lever inte länge till."
Predikan, som alltså blev hans sista, handlade om hur Jesus kallade sina första lärjungar (Joh 1). Den sista punkten i predikan var att Jesus en dag kallar sina lärjungar till sin eviga härlighet. Törnberg sa att han hade en känsla av att det för någon var det sista mötet, och det blev ju så för honom själv. (Källa: "En minnesbok om Allan Törnberg", Förlaget Filadelfia 1957)
Törnberg var sedan unga år gift med Elsa Hök från Bollnäs. Hans mest kända sånger är nog "Gud är trofast" och "Säg, känner du det underbara namnet" (SvPs 30 resp 47). Även annars gjorde han i allmänhet både text och melodi till sina sånger. Här följer hans svanesång, som han sjöng på avslutningsmötet i Falun och som hans dotter Barbro sjöng på hans begravning i Stockholm precis en vecka senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar