Påskvänner!
Denna strålande solvarma brittsommardag vill jag gärna minnas Birgitta Almeby. Påven kommer aldrig att helgonförklara henne, men än sen? Jag säger gärna Sankta Birgitta om henne ändå. [Tillagt 131008: Läs gärna Alma-Lena Anderssons fina text om Två heliga Birgittor].
(Lite läskigt hur även vi lutheraner inför allhelgona ofta anammar det papistiska helgonbegreppet. "Hon var inget helgon" hörde jag själv en präst säga vid begravningen av en troende EFS-medlem med gängse fel och brister - men Paulus är inte rädd för att kalla sina adressater "de heliga").
Och så vill jag passa på dela med mej av 1300-tals-Birgittas fina morgonpsalm "Du som är morgonrodnadens klarhet". Den fanns med i skolantologin "Från Bibeln till Blanche", men i övrigt har jag inte sett den i någon visbok eller psalmbok. Skada, tycker jag. Birgitta var nog - trots allt - ett helgon. Vi ber med henne: "Visa mej vägen och gör mej villig att vandra den".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar