Nu får dock julen sägas vara över. Idag blev det julgransplundring hemma, och bilden på den tomteglade lillpojken har jag tagit bort och ersatt med en vinterbild från i fjol (därav den osannolikt ringa snömängden ;o).
Vi skakas av nyheter från Haiti. Eller också inte - landet ligger för långt bort och jag ser knappt längre på teve. Men "vår nästa" kan även bo på andra sidan jorden, i synnerhet i vår tid när vi faktiskt i stor utsträckning vet om varandras väl och ve, i mitt fall via den tystlåtnare men till slut ofrånkomliga rapporteringen på nätet. Så Henrik Perret har rätt i det han skriver: Katastrofalt är verkligen rätta ordet den här gången; och som vanligt gäller: ingen kan göra allt men alla kan göra något (jfr Dagermandikten ni vet). Haiti är ju inte precis något EFS-land, men "alla äro våra bröder som på jorden bo och bygga". Evangelium För Skapelsen (=EFS?) - kan det få glimta fram också i den här förfärliga avgrundssituationen? Eller är Guds existens och omsorg om oss nu slutgiltigt motbevisad? Du får svara själv.
Missionsföreståndaren har kommit igång bra med sin blogg i år (starten var lite glesare, om man säger så). Hoppas det fortsätter - bloggkanalen är viktig, både som delgivning men också som dokumentation. Jag såg att missionssekreteraren Erik Johansson hoppades att de traditionella "missionärsbreven" mer och mer skulle skrivas i bloggform. God idé - flera har redan börjat.
Läs även gärna vad Stefan skriver om medarbetarsamlingen i Strömbäck och framtidsforumet för unga ledare. Har EFS någon framtid - ja, vad säger vi? Ett provisorium på vägen till evigheten - i den bemärkelsen har EFS ingen framtid att tala om. Men har Herren användning för EFS ett tag till så... Det värsta vore väl om EFS levde vidare utan att längre vara en väckelserörelse? Symbiosen med Svenska kyrkan ger möjligheter men också stora risker, särskilt om riskmedvetande saknas (Spong- och Gardellteologi, liksom det falska löftet "det finns ingen död som ej bytes i glädje", sprids nu på bred front i Svenska kyrkan och är, menar jag, en ren "kontraevangelisation"). Men jag vill gärna tro Stefan och hans uppmuntrande rapporter. Tack Stefan!
Såg att den utmärkta boken Tradition och liv föreslog Psalm 38 som Tjugondedag Knut-psalm. Ja, nog behöver vi påminnas om det, både före jul (advent) och nu när julen är över.
Jesus från Nasaret går här fram
än som i gången tid.
Löser ur vanmakt, ur synd och skam,
ger oss sin kraft och frid.
Himmelriket är nära.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar