Passionsandakt 4: Förrädaren varnas

Påskvänner!

Jag brukar få spela Judas, förskingraren och förrädaren, i församlingens påskspel. Ibland utmålas han ju nuförtiden nästan som en Frälsare, han också. Som om Jesus aldrig kunnat bära fram sin kropp som försoningsoffer utan hjälp av Judas. Det är naturligtvia strunt (precis som idén att världens frälsning hängde på Marias Ja). Herren hade kunnat bli född och förrådd av andra än Maria och Judas. Det var hans eget "Ja" som var den verkliga och oundgängliga förutsättningen för vår frälsning.

De fyra sista orden i första aktens fjärde stycke utgjorde f ö hela predikotexten vid en passionsandakt av prosten Håkan Bäck från Vörå i Tavelsjö kyrka någon gång i början av 90-talet. Jag minns inte precis vad han sa. Men jag minns texten. 

AKT 1, STYCKE 4: Förrädaren varnas

Medan de låg till bords och åt, blev Jesus upprörd i sin ande och betygade och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag er: En av er ska förråda mej. Människosonen ska gå bort, så som det är skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd. Det hade varit bättre för den människan om hon inte hade blivit född.»

Då såg lärjungarna på varandra och undrade vem han talade om. Och de blev mycket bedrövade och började fråga honom, en efter annan: »Inte är det väl jag, Herre?»

Nu var där bland lärjungarna en som låg till bords invid Jesu bröst, den lärjunge som Jesus älskade. Åt denne gav då Simon Petrus ett tecken och sade till honom: »Säg vem det är som han talar om.» Han lutade sig då mot Jesu bröst och frågade honom: »Herre, vem är det?» Då svarade Jesus: »Det är den som jag räcker det brödstycke jag nu doppar.» Därvid doppade han brödstycket och räckte det åt Judas, Simon Iskariots son. Och Judas frågade: »Rabbi, inte är det väl jag?» Jesus svarade honom: »Du har själv sagt det.» Och Jesus sade till Judas: »Gör snart vad du gör!»

Men ingen av dem som låg där till bords förstod varför han sade detta till honom. För eftersom Judas hade penningpungen om hand, menade några att Jesus hade velat säga till honom: »Köp vad vi behöver till högtiden», eller också  att han hade sagt åt honom att ge något åt de fattiga.

Då Judas nu hade tagit emot brödstycket, gick han strax ut. Och det var natt. 

När du är så djupt bedrövad
över Judas´ fall och brott,
ack, vad skall då bli min lott?
Daglig synd, av mig förövad,
daglig svaghet, daglig brist
har förrått dig, Jesus Krist.