Påskvänner!
Vår förre missionsföreståndare, bibelläraren Anders Sjöberg, hör till dem som brukat betona att var och en av de fyra evangelisterna i bibeln har ett särskilt perspektiv på Jesus och hans liv och död för oss, och att det är därför vi fått just fyra evangelier. Jesus sedd från fyra håll, fyra särskilda aspekter.
Ur den synvinkeln var det en vinst när fastetidens passionsandakter och passionstidens läsningar fr o m 1983 började utgå från en evangelist i taget, den s k Matteusserien ett år, Markusserien nästa o s v. Därmed lades Wittenbergkyrkoherden Bugenhagens "kompilation" till handlingarna: den klassiska "Vår Herres Jesu Kristi lidandes historia" i sex akter, varav Femte akten brukade läsas i sin helhet under Långfredagens huvudgudstjänst och Sjätte akten i sin helhet på Långfredagens kväll.
Paradoxen är ju att detta skedde samtidigt som Svenska kyrkan och även många frikyrkor började "påskspela" som aldrig förr, d v s (i synnerhet för barn och ungdomar) dramatisera olika scener eller akter ur Kristi lidandes historia, fast nu utan att i den nya psalmboken från 1986 längre ha dramats händelser samlade eller sammanfattade, på det praktiska och nästan journalistiska - rapportera de mer än "dramatiserande" - sätt som var typiskt för Bugenhagen. (Även om vissa tidsföljder i hans kompilation går att diskutera - inte minst i stycket om nattvarden - eftersom den exakta ordningen inte alltid framgår av evangelierna).
Därför kan man numera ibland möta ganska hårresande variationer i återgivningen av påskens händelser, variationer som inte motsvarar de små skillnaderna mellan evangelierna utan som beror på taffliga försök att på fri hand fylla ut små luckor hos en enskild evangelist eller, än värre, de stora luckorna i typ Barnens Bibel. Naturligtvis behöver berättelsen förkortas på något sätt om man inte gör ett fullskaligt passionsspel på flera timmar (typ Oberammergau), men förkortningen eller referatet bör ju dock göras utifrån bästa möjliga källsammanställning.
Framlidne kh Johan Blix motionerade för några år sedan om att Svenska kyrkan skulle lansera en reviderad "Vår Herres Jesu Kristi lidandes historia i sex akter" till allmänt bruk, särskilt under fastetiden. Kyrkomötet röstade ner förslaget. Det borde det inte ha gjort.
Nu till dagens passionsandakt, ur Första akten av Kristi lidandes historia (av upphovsrättsliga skäl här i lätt bearbetning av texten i 1937 års psalmbok, som utgick från 1917 års bibel). Gud välsigne vår andaktsfulla läsning. Franzéns bönepsalm är till god hjälp i detta, även de gånger vi inte firar själva den heliga måltiden, utan får äta livets bröd på ett rent andligt sätt (Joh 6:51-59).
STYCKE 2: Påskalammsmåltiden firas och nattvarden instiftas
När det hade blivit afton, kom Jesus med de tolv till salen där måltiden var tillredd, och han la sej till bords med apostlarna. Och Jesus visste att stunden var kommen för honom att gå bort från denna världen till Fadern, och såsom han allt ditintills hade älskat sina egna här i världen, så gav han dem nu ett yttersta bevis på sin kärlek.Han sa nu till dem: "Jag har innerligt längtat efter att äta detta påskalamm med er, förrän mitt lidande börjar, för jag säger er att jag inte mer ska fira denna högtid innan den kommer till fullbordan i Guds rike." Och han lät hämta en kalk och tackade Gud och sa: "Ta detta och dela er emellan; för jag säger er att jag härefter inte ska dricka av det som kommer från vinträd förrän Guds rike kommer."
Medan de nu åt, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sa: "Ta och ät; detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till minne av mej." Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sa: "Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till minne av mej." Och de drack alla av den.
O Jesus, än de dina
du vill omkring dej se
och av din bittra pina
en salig frukt dem ge.
Dem intill döden älskar du
och i din Faders rike
vill möta dem ännu.
Men redan här på jorden
bland oss du stiger ner.
För oss ett offer vorden
dej själv åt oss du ger
och säger, evigt mild och god:
"tag, det är min lekamen,
och tag, det är mitt blod."
Vi, Jesus, dej får höra
ännu i dessa ord.
Oss alla vill du göra
till dina vid ditt bord.
Oss alla, då du brödet tog,
du slöt intill det hjärta
som för oss alla slog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar