Bibeläventyret jättekul att delta i!

Påskvänner!

I söndags var jag på ekumeniskt möte i Bollnäs´ bibelcenter (BBC ;o) och deltog i GT-Bibeläventyret - som presenterades av tre tjejer från Svenska kyrkan (som gått utbildning i "äventyret"). Riktigt, riktigt kul, inte bara för våra barn som också var med utan även för oss vuxna. Vi fick bl.a. hålla i 17 bilder framme på podiet och sedan försöka ställa oss i "kronologisk ordning"!

Om än man kan rikta samma kritik mot Bibeläventyret som mot många barnbiblar, att lite för mycket svårt sopas under mattan (materialet är dock tänkt att gå ut till reflekterande 4:or!) och att den lite klämkäcka tesen "Bibeln är Guds ord" kanske behöver preciseras något ("hela Skriften är ingiven/inspirerad av Gud"), så är jag ändå allra, allra mest positiv. Jag tycker nog att just de som tror att mest alltihop är sagor borde vara minst tveksamma - jag menar, får barnen lära sej om Rödluvan och Ronja Rövardotter klarar de säkert Rut och Ester med...

Men för den som tror att Gud verkligen talar i Bibeln och genom den heliga historien känns det naturligtvis ännu bättre att kyrkorna kan bidra till en fortsatt hygglig bibelkunskap. Här kommer min version av den bibliska historien ("Byggen i bibeln"):


När Noa har byggt sin ark
och vatten har täckt all mark,
då sköter han djuren,
tar med dom på turen,
för arken är stor och stark.


Vi gör inget Babels torn!
Vi snidar i trä och horn.
Vi är inte lata,
men vill kunna prata
och så våra sädeskorn.


Ett altare bygger vi,
av sten får det lov att bli.
När elden vi tänder,
till Gud jag mej vänder,
hans nåd gör mej glad och fri.


Att bygga en pyramid
tar fasansfullt mycket tid.
Man blir ganska tagen
av slitet om dagen,
men natten ger ro och frid.


Vi väver ett jättetält
och kånkar i öknen snällt.
Vår Guds tabernakel
är inget spektakel,
när vi det på marken ställt.


Ett tempel nu bygger vi
att möta vår Herre i.
Ta honom på orden:
han uppfyller jorden
men vill att vi hans ska bli.


Vi bygger upp stadens mur,
vi jobbar i ur och skur.
Vi lyder Nehemja
i vänskap och sämja
men tar oss ibland en lur.


Vår Herre var timmerman
som Josef en gång, minsann.
Med Gud får vi bygga,
då kan vi va´ trygga
hos honom som allting kan.


Att bygga sitt hus på sand
kan vara rätt dumt ibland.
När vindarna korsar
och vågorna forsar
det faller vid gravens rand.


Till levande tempelsten
vill Gud ha oss var och en.
Där Jesus är hörnsten
du duger, och hör sen!
Han själv gör dej stark och ren.


- - -


(En stad ifrån himmelen,
Guds nya Jerusalem,
ska komma till världen,
helt underbar är den
och där är vårt rätta hem).