Det blev Folkpartiet igen

Påskvänner!

Det blev Folkpartiet igen. När jag förstod att jag inte skulle kunna delta på något av de andra två "minilandsmötena" (i Bollnäs igår resp. Sandviken idag) kände jag mej helt enkelt tvungen att möta våra landsmötesombud i Hudiksvall på måndagskvällen. Jag vill inte att de är med och röstar bort vårdnadsbidrag eller kristna friskolor eller inför ännu mer av rashygien och kärnkraft.

Men hur kan det komma sej att folkpartimötena och EFS-medlemsmötena krockar som de gör? (Det är ju i bägge fallen oftast några veckor mellan dem).

Och, apropå åldersfördelningen på både folkparti- och EFS-mötena: hur ser möjligheten till ideellt engagemang för människor i 30-40-årsåldern ut i ett land där både mor och far förväntas arbeta heltid och samtidigt vara goda föräldrar (vilket man knappast känner sej som om man far på diverse kvällssammanträden efter att ha varit hemma någon timme och ätit middag).