Den 1 september - både dagen för andra världskrigets utbrott och min lillasysters bröllopsdag. Den första höstdagen i almanackan. En tid av reflektion och framåtblickande. Jag har upplevat 40 septembrar och detta blir alltså den 41:a. "Minns i november den ljuva september".
September är både månaden då mörkret gör sej ofrånkomligt påmint - och månaden då stjärnhimmelen på nytt lyser över våra huvuden. Jag låg utomhus en natt i Härjedalen för två veckor sedan, strax nedanför Helagsfjället, ett par hundra meter väster om Helags fjällstation, helt nära Handölans källflöde från Sveriges sydligaste glaciär. Och stjärnhimlen var helt ögonbedövande vacker! Jag tänkte på en bok av den norske biskopen H E Wislöff, utgiven på EFS-förlaget: "Under löftenas stjärnhimmel." Den stjärnhimlen är också värd att titta upp på i en mörknande höst.
Lär oss troget taga varapå det ord, oss givet är.
Led oss i ditt ljus, det klara
på den väg som till dig bär.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar