Biskop Bertil borta

Påskvänner!

Som meddelats i Dagen är biskop Bertil nu borta från oss - men hemma hos Herren. Just denna ödeskyrkovaldags morgon flyttade han. Kyrkovaldagens morgon - men framför allt Jesu Kristi uppståndelses morgon!

Biskop Bertil var under 20 års tid biskop i Göteborgs stift. Nästan lika länge till var han biskop, för många den siste "riktige" biskopen inom Svenska kyrkans officiella organisation. Inte p.g.a. att han trodde att endast män hade Herrens kallelse att vara församlingsföreståndare och biskopar. Utan för att han tydligt tog ställning för kyrkans klassiska tro i en tid då stiftschefer i aktiv tjänst utan att blinka tog emot en ateist/panteist som John Shelby Spong som kristen biskop och förkunnare, och då kyrkan själv insatte en från kyrkans tro nästan lika distanserad person som sin högste företrädare.

Läs gärna även vad Henrik Perret i Finland och Liselotte Malmqvist i Sverige skriver om biskop Bertil på sina respektive bloggar. Intressant att läsa Henriks jämförelse mellan mediebildens Bertil och den verklige. Inte mindre intressant är det att se hur en prästvigd kvinna som Liselotte ser på den döde "kvinnoprästmotståndaren" och hans livsverk.

Sitt sista levnadsår bloggade biskop Bertil själv. Och så sent som igår, dagen före sin död, bloggade han under den tänkvärda rubriken Varför heter det kyrkoval? Läs, reflektera och tacka Gud för en sann biskop. Genom tron talar han ännu, fast han är död.

Vila i frid - från uppståndelsens morgon till uppståndelsens morgon!

Så vila i välsignelse,
du gode, trogne tjänare.
Gå i din Herres glädje in
och lönen för din möda finn.

Du förde fram Guds rena ord
och födde troget Kristi hjord.
Med lära och med leverne
du himlens väg oss visade.

Vi vill nu efterfölja dig
till ljusets land på livets stig,
och lära våra barn den tro
som dig och oss har givit ro.

Om aftonen är pust och gråt,
då vänner måste skiljas åt.
Men Gud en bättre morgon ger,
då ingen gråt skall vara mer.