Kyndelsmässodagen

... och förintelsens minnesdag. Låt oss minnas våra judiska rötter - och även förstå Västerlandets ansvar för att judarna än i dag känner sej så hotade att de ibland tar till övervåld och gör territoriella övertramp för att freda sitt enda "egna" territorium.

Kyndelsmässodagen - och jag tänker på Bo Setterlinds fina dikt "Tänd ljus". Jag tänker också på Bollnäs Missionsförsamling, där jag är associerad medlem, och som i eftermiddag ska ha "samtalsgudstjänst" kring församlingen och framtiden. Många utmaningar delar Bollnäs mfs med EFS och dess missionföreningar. Jag kan inte låta bli att citera dagens episteltext och alternativa evangelietext:

De döpta deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna. De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. (Apg. 2:42-46) (Anm. av Apg. 5 vet vi dock att det inte krävs att vi säljer ALLT vi äger, men att vi både är generösa och så ärliga mot Gud och människor att vi inte låtsas vara generösare än vi är).

Jesus lät dem höra en liknelse: Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna. Han använde också en annan linelse: Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat."

Inspirerande texter, tycker jag! "Gör det lilla du kan, och besinna att Gud / hos oss alla blott trohet vill se. / O så gläds att få gå med hans ringaste bud, / och att själv han all hjälp vill dig ge. / Men vad fröjd om en dag han ock säger till dig: / "Vad du gjorde, det gjorde du mig!" (L.S.)