Som nyss meddelats blir Erika Cyrillus ny chefredaktör för EFS:s missionstidning Budbäraren. Erika har en bakgrund i Svenska kyrkan (som god lutheran alltså ;) men valde att ordineras som pastor för Svenska Missionskyrkan då hon upplevde att hennes kallelse som kvinna ifrågasattes mindre där. Hon är en rolig blandning av modernt och konservativt; jag upplever att hon har en tydlig sant evangelisk linje utan att fördenskull vara förutsägbar.
Erika är en driven journalist, sedan länge välkänd för båda de kristna dagstidningarnas läsare. Språkligt är hon lika vital och spänstig som Per-Erik Lund (detta sagt som beröm till båda två). Se t.ex. hennes roman om drottningen av Saba, "Som sand i ökenvinden", som säljs på Linda Skugges förlag www.vulkan.se
Att hon nu gått med i EFS är som sagt inget konstigt för henne eller någon konvertering av typen "Paris är värt en mässa" (Henrik av Navarra). Däremot kunde förstås hennes förankring inom själva EFS-rörelsen vara bättre. Samtidigt kan det nog också vara en tillgång att hon inte redan är insyltad i något "läger" (typ för eller emot Anders Sjöberg ;o). Hennes anställning ger hopp om att Budbäraren också i fortsättningen ska kunna inta en journalistiskt självständig position, med bevarad respekt för EFS:s idé och målsättningar.
Lite pikant i sammanhanget är ju att Erika från Missionskyrkan går till Budis medan Per-Erik från EFS går till Sändaren (M-kyrkans och baptisternas tidning).
Erika får en svår uppgift att ta över i en nedskärningsfas. Låt oss be att hon får en god kollega ("parhästtjänsten" lyses ju ut fram till 16 januari) och att hennes arbete välsignas av Herren. Vi kan ju samtidigt be för Torbjörn Stolpe o c:o som ska försöka göra ett januarinummer (29/1) innan Erika tillträder!
Inlägg
En blodig historia – Personlig
6 timmar sedan
7 kommentarer:
Det är svårt att inte tolka detta som ännu ett steg i den riktning som Missionsföreståndare och styrelse driver: Hellre evangelikal än svenskkyrklig...
Precis som Per-Erik ;)
nja det är nog en ganska stor skillnad på den förre redaktionschefen och en MK-pastor...Lund är tydligt lutheran men här är det reformerta krafter - EFS drivs bort från sina rötter!
Nåja - Erika är INTE reformert och bekänner sej helt uppriktigt till evangelisk-luthersk tro. Hon hör till dem som redan varnat för att Missionskyrkans "bekännar"-profil (istället för "bekännelse"-profil) riskerar att leda "någerst", alltså till ungefär vad som helst, allteftersom medlemmarnas trosuppfattning skiftar med åren. Hon har sett som positiv en utveckling mot förstärkt bekännelseprofil i ökad samstämmighet med bl.a. Svenska kyrkans nominella bekännelse (OBS bl.a. att Missionskyrkans kyrkoordning idag tar avstånd från Waldenströms nyorientering 1875 och bekänner att Gud i Jesu död och uppståndelse försonat världen med sej själv!). Barndopet har hon alltid försvarat och tillämpat.
MEMENTO 1: Till EFS:s rötter hör definitivt både pietism (fördömd av gnesiolutheraner) och metodism. Rosenius började ju sin bana som en slags metodistmissionär och brukar betraktas som väldigt reformert influerad av kyrkor typ Lutherska Bekännelsekyrkan ;o).
MEMENTO 2: Ingen ska komma och inbilla mej att Svenska kyrkans ledning är luthersk eller i förekommande fall ens kristen så det stör!!! (Hur var det nu med Västerås stift och John Shelby Spong och 2 Johannesbrevet?) Faran för "ett nytt evangelium" (Gal. 1) är inte ett skvatt mindre när K-G Hammar eller Claes-Bertil Ytterberg förkunnar än när Sten-Gunnar Hedin eller Göran Zettergren gör det.
MEMENTO 3: Detta sagt måste jag ändå tillägga att jag trots min uppskattning av Erika allra helst hade sett någon lika god teolog och journalist värvad mera "inifrån". Men frågan är faktiskt om 1) någon sådan finns (inte självklart!) och 2) om denna ev. någon alls sökte tjänsten. Och om vi som våra anonyma vänner vill varna för en "reformert urspårning" (jodå, det kan finnas skäl att se upp av andra skäl än just Erikas anställning!) så måste vi samtidigt konstatera att EFS:s ledning den här gången lyckats med en sak som den brukar kritiseras för att missa, nämligen att luckra upp mansdominansen på ledande poster!
Förresten - VAD menar Anonym 1 med att "Lund är tydligt lutheran"? Hur mycket jag än uppskattar Per-Erik Lunds journalistiska skrivande har jag aldrig uppfattat det som påfallande starkt förankrat i Svenska kyrkans bekännelseskrifter eller ens i den populariserade varianten Lilla katekesen. (För all del inte heller som särskilt tydligt ideologiskt profilerat åt just något annat håll heller).
Men nutidens definition på "lutheraner" brukar ofta gälla folk som tror att man kan göra om kyrkan hur som helst ("reformation" brukar det kallas) och att alla döpta - och förresten troligen även alla andra - blir evigt saliga och att all lag- och domspredikan är förkastligt lagisk ("evangeliskt" brukar det kallas). Kanske menar Anonym 1 att Lund är lutheran enligt den definitionen? Fast för allt vad jag vet är det mycket möjligt att Lund är en sant bekännelsetrogen lutheran. Men särskilt "tydligt" luthersk är han väl inte åt någondera hållet? (Nu har Per-Erik ju i ärlighetens namn inte heller haft rollen att vara teologiskt drivande eller ledarskribent, men ändå...)
jag lägger ner - om bloggaren inte tycker att ledningen i SvK är kristen då går jag...
liksom ingen bas för samtal...
Hej igen! Nu skrev jag inte riktigt så utan "i förekommande fall inte ens kristen så det stör". Och det står jag för. Enskilda personer i Svenska kyrkans ledning har definitivt spårat ur så pass att man inte längre säkert kan veta om de tror att Jesus avlades av den helige Ande eller om hans kropp har ruttnat eller inte. Eller om Gud hade makt att stoppa tsunamin eller inte (om inte - hur ska han då ha makt att skapa nya himlar och en ny jord, som vi väl förbidar efter hans löfte?).
Visst måste man få diskutera innebörden i begreppet kristen - eller för den delen buddhist - i en tid när 6000 åhörare i Scandinavium kan få höra följande:
"Dalai Lama ansåg sig vara en god kristen och ärkebiskop KG Hammar kallade sig en liten buddhist." (GP 12 juni 2005)
Om K-G Hammars tro för övrigt är Samtal om Gud (med Ami Lönnroth) tragiskt upplysande. Rekommenderas för alla som tvivlar på kritiken.
Jag har även nyligen (Ljusnan dec. 2007) i debatt med Widar Andersson ifrågasatt om socialdemokraternas ledning är socialistisk. Tänk om han då hade svarat: "Jag lägger ner - om Andreas inte tycker att ledningen för SAP är socialistisk då går jag ... liksom ingen bas för samtal." Vad skulle det likna?
Om det a priori är en urbota förolämpning att ifrågasätta kyrkoledares kristendom, så antar jag att sign. anonym1 även anser att biskop Spong är kristen? Men åtminstone i denna fråga (långt ifrån alla andra) tycker jag att författaren till följande artikel använde exakt rätt uttryck:
http://www.kyrkaochfolk.se/artikel.php?id=75
Liksom jag anser att biskop Ytterberg och Västerås stift i full utsträckning drabbas av orden i 2 Johannesbrevet v. 8-11, eftersom de tog emot Spong som biskop och kristen (motståndare får man naturligtvis bjuda in till debatt som motståndare och medmänniskor, men det är inte det saken gäller här). Och min poäng här är hur som helst att vi silar mygg och sväljer kameler om vi anser kyrkoledningen vara goda kristna och lutheraner - nära EFS:s rötter alltså - medan EFS:s ledning, SALT och Erika Cyrillus är urartade "evangelikaler" och "reformerta".
Skicka en kommentar