Till det absolut läsvänligaste både i Budis och på EFS:s hemsida hör redaktör Lunds rader. Raderna på hemsidan är i bloggform och kallas Lund i denna stund. Per-Eriks skrivande är vid det här laget smått klassiskt och innehåller en rätt sund blandning av tungt och lättsamt (om än ibland med en viss slagsida åt plate-spotting och det enda sanna AIK ;o). Läsning rekommenderas!
Det är alltså inte de lättsammare inslagen jag vänder mej emot, när jag dock måste konstatera att jag ibland upplever att redaktören ställer sej lite väl mycket "vid sidan om" de ideologiskt tunga och dagsaktuella frågor som Budbäraren tar upp. Jag vet inte om det är likgiltighet (troligen inte) eller (troligen) ett försök att medla eller åtminstone lätta upp spänningen mellan de ganska profilerade för att inte säga polariserade grupperingar som vill dra EFS åt olika håll.
Kanske fyller redaktör Lund en viktig funktion som lite lättsam lekman och om inte "von-oben" så "från-sidan"-kommentator. Fanatism och fariseism är honom i varje fall främmande, och det är ju bra. Men jag skulle nog ändå önska att Lund vågade bekänna färg lite mer, även om jag kanske skulle klaga ännu mer på honom då ;o).
Gilbert Keith Chesterton (1874-1936) är en god förebild när det gäller att skriva både humoristiskt och engagerat - han låg i verkligt hårda ideologiska debatter med bl.a. H G Wells, G B Shaw m.fl. jättelitteratörer, men förlorade (nästan) aldrig sitt goda humör och lyckades förbli god vän med de flesta av sina kombattanter (hur många av oss klarar det?).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar