Tack Liselotte. Tack Jesus.

Påskvänner!

Läs Liselotte J Anderssons Rakt på sak inför helgen med kyrkoårets största tema. Om det hon skriver kan jag bara säga: Tack Liselotte. Tack Jesus.

I helgen är det f.ö. OAS-helg här i Hälsingland (Hudiksvall) med bl.a. Hans Weichbrodt. Sigrid L bjöd in som vanligt men jag vet (som vanligt) inte om jag får tid att vara med. Ungdomssamlingen på fredagkvällen har ju redan varit, men dagens program kanske kan vara något? Hoppas att bibelundervisningen kan förmedla något av det Liselotte fick fram.

OAS-helg 29-31 okt 2010 Jakobs Kyrka i Hudiksvall ”…nära vill jag leva, nära dig min Gud” Medverkande: Berit Simonsson Hans Weichbrodt
Program Fredag kl 19.00-20.00 ungdomssamling med Hans Weichbrodt kl 20.30 Taizégudstjänst i S:t Jakobsgården, därefter Ungdomscafé Lördag kl 13.30-14.30 Bibelföredrag Kaffeservering kl 15.30-16.30 Bibelföredrag kl 19.00 Förböns och lovsångsgudstjänst i Jakobs kyrka Lovsångsteam Söndag kl 11.00 Högmässa i Jakobs kyrka Lovsångsteam, Kyrkkaffe Varmt välkommen!

Kristus, på korset du tog på dej
skapelsens synd och ve!
Kristus, på korset du bar för mej
dom och förbannelse!

Där vid ditt kors räckte himlens Gud
handen till fallen själ,
där blev vårt uppror mot lagens bud
sonat och allt gjort väl.

Korset är tecknet för frälsningen,
anstöt för självgjord tröst,
korset är balsam och hälsoregn
över ett sårat bröst.

Här är förlossning från jordens kval,
fred med Gud själv, jag vet,
frälsning för syndare utan tal,
frälsning i evighet.

Världen den hånar väl korsets trä,
fräck i sitt övermod,
men här får syndare ly och lä,
rening i Jesu blod.

När världens furste sin gunst mej bjöd,
jag vid Guds kors sa nej!
Jag är vid korset för världen död,
världen är död för mej.

Härlige Kristus, ditt namn jag bär,
följer dej på vår jord,
anser mej ingenting veta här
utom ditt kors, ditt ord.

Text: J Santon, övers. A.H. 2009

Tema Johannelund

Påskvänner!

Tja, frågan är kanske hur länge Svenska kyrkan centralt - läs: politikerna från (S), (M) och (C) - tycker att den lite subversiva prästutbildningen på Johannelund (känd härd för exempelvis heteronormativitet, se filmen Jenny, Gud och tystnaden) är värd att sponsra.

Nej, jag vet att Johannelund är så mycket mer. Men frågan är ju också hur självständig EFS-rörelsen och dess prästutbildning är och får vara, nu när den inte "utbildar egna predikanter" utan präster i största allmänhet till Svenska kyrkan i största allmänhet.

Det är ju allvarligt om de ytterst otydliga signalerna från EFS-ledningen i fråga om vad EFS-präster förväntas stå för vad gäller t.ex. äktenskapet beror på en ovilja att stöta sej alltför mycket med kyrkomöte och kyrkoledning. Av ekonomiska skäl. Vem ska då ge tydliga signaler gentemot de halvgnostiska för att inte säga helfnoskiga tankar som en riksdagsmajoritet (=kyrkomötesmajoritet?) nu leker med, nämligen att även mammor - som vill fortsätta kunna föda barn - ska få registrera sej som män.

(Det är väl egentligen ganska följdriktigt; strider det mot allas lika värde att ha så mycket som ett särskilt ord för förbundet mellan man och kvinna, så strider det väl mot allas lika värde att ha ett särskilt ord för - män).

Herre, jag vill stå för allt
som din stora plan befallt.
I din ordning livet har
fått ett starkt och tryggt försvar.

Fantastisk EFS-mobilisering gav 200 000 50-öringar

Påskvänner!

100000 pix till sjukhus i Indien och Etiopien - från "Kronans Droghandel" - tack vare en stor mängd EFS-röster! Inte illa pinkat (ursäkta uttrycket!). En av de roligaste nyheter jag läst i Kyrkans Tidning på senare år. (Står även i Dagen).

Inte för att EFS är vad jag brukar kalla en "välgörenhetsorganisation", men vaddå, nog kan man väl säga att EFS (för det mesta) gör väl på många områden. "Du gjorde väl i att du kom", som Kornelius i Apostlagärningarna sa till Petrus. Och ni gjorde väl, ni som röstade på EFS.

En bloggare tycker dock att EFS "sjabblar bort pengarna" när de skickar dem utomlands. Har han/hon aldrig läst bibelordet "Sänd ditt bröd över vattnet, för i tidens längd får du det tillbaka"?

//: Han håller hela världen
i sin hand,
han håller hela världen
i sin hand ://

Anders Sjöberg: Vad kan vi veta om Jesus?

Påskvänner!

Hittade en länk till ett mycket intressant Jesus-föredrag som f. missionsföreståndaren Anders Sjöberg höll för tre år sedan ungefär.

Rubriken var: "Vad kan vi veta om Jesus?" (En rubrik som nästan skulle kunna sjungas - till samma melodi som "Låt mej få höra om Jesus"!).

Jesus är densamme,
Kristus är densamme
som i går
än i dag
och i all evighet.
Amen.

Sorgen och glädjen de vandra tillsamman

Påskvänner!

Benny Hinn-mötena i somras sänkte i mina ögon mycket av det Ulf Ekman på senare år velat bygga upp. Som bl.a. Emanuel Karlsten påpekat är det ju inte vidare trovärdigt att vara engagerad för den rätta läran om t.ex. äktenskapet (vilket vi ska vara), om vi närmast struntar i folks kristologi (lära om Kristus) eller teologi i övrigt. Och Benny Hinn sa otroligt konstiga saker i somras (alldeles bortsett från frågan hur han hanterar pengar eller sjuka och döende människor).

Desto roligare att kunna konstatera att Ulf Ekman nu verkar predika sunt och bibliskt om "Lidandet i en kristens liv" (så långt jag läst på hans blogg i alla fall). Jag har varit och är skeptisk till mycket inom trosrörelsen - inte minst kring hur pass man gjort upp med sitt förflutna - men man bör kunna erkänna och behålla det som är gott sedan man prövat allt.

Och att Ulf Ekman nu citerar Lina Sandells sångtext om vår himmelske Far som ger varje dag "dess beskärda del av fröjd och smärta", det är faktiskt historiskt. Det hade varit stört omöjligt i den trosrörelsemiljö jag kom i kontakt med i slutet av 1980-talet, då man lika lite kunde sjunga sista strofen i Tryggare kan ingen vara, eftersom Herren bara ansågs ge och inte ta. Trots att Bibeln bekräftar Jobs utsaga om att "Herren gav och Herren tog" - vilket bl.a. Arild Edvardsen förnekade i boken Jobs Gud - genom att uttryckligen påpeka att "vid allt detta syndade Job inte och talade intet lasteligt mot Gud."

Sorgen och glädjen, de vandra tillsamman,
medgång och motgång här tätt följas åt.

Cape Town 2010

Påskvänner!

Jätteroligt att läsa Dagens och Anders Gustafssons blogg från "Lausannekonferensen" i Kapstaden 2010! Fågelskådaren och prästen John Stott - ledande vid de båda tidigare konferenserna 1974 och 1989 - skickade tydligen en hälsning på sin höga ålders höst. Härligt!

Anders har nu även fikat med missionssekreterare Erik Johansson från EFS och tyckt att det var trevligt (och att Erik gav en klok kommentar). Dessutom bloggar ju "Präst-Erik" själv från Kapstaden, fast på engelska!

Sedan Erik började twittra, har jag förlorat mycket av kollen på var han håller hus; jag är alltså ingen "follower". Tack, Anders, för tipset!

Guds kyrkas liv är jordens största under!
När världens forntidsformer snabbt förgår
är Kristus i all evighet densamme
och fast som klippan hans församling står.

Fin arktisk bönesajt hos Svenska kyrkan

Påskvänner!

Jag kan inte hjälpa det - som gammal norrbottning faller jag pladask för Svenska kyrkans nya bönesida med "bönemoln", isklädda vidder och samiskklingande musik. Visst kunde undervisningen vara tydligare om bön i Jesu namn och vad det innebär, men jag är faktiskt glad över initiativet - han som hör korpungarnas rop hör även svenska hedningars (i det fallet är jag kanske inte riktigt luthersk?).

Om ni blev stilla... säger Skriften, och jag tycker den här sidan var en bra hjälp till det. För mej själv. Gripande vardagsböner också. Det utesluter inte att den undervisande delen behöver utvecklas (gäller hela SvK:s hemsida f.ö.). Vilket inte hindrar att bönesidan var ett bra initiativ. O.s.v. o.s.v.

Och vad mitt hjärta beder,
det vet jag att du hör.
Och vad mitt väl bereder,
det vet jag att du gör.
I nödens högsta smärta
din hjälp mig närmast är.
Jag vet att på ditt hjärta
du mina sorger bär.

Psalmmaraton i Lund

Påskvänner!

Kul att psalmmaratonskonceptet lever vidare - eller pånyttfötts! - och denna gång genomförs i Skåne, i Lund, på initiativ av KRISS! Riktigt, riktigt kul! Se våra erfarenheter från psalmmaraton i Bollnäs för tre år sedan! Och jämför med bloggen 1986 års psalmbok!

Du är min Gud och jag vill prisa dej.
Du är min Gud, och jag vill tillbe dej.
Jag vill upphöja ditt namn, för du är stor
och din nåd, den varar för evigt.

Tredje biskop Martin av Linköping i rad!

Påskvänner!

Helt otroligt lustigt - det blev tredje biskop Martin av Linköping i rad! Dock har vi nu, vad efternamnet beträffar, gått från biskopssätets L till M: Martin Modéus vann valet med tydliga 70-30 mot närmaste konkurrenten Mikael Mogren. (Båda kandidaterna hade alltså initialerna MM, kul bara det!).

I sak: Martin Modéus är känd som en konstruktiv gudstjänstförnyare, och många av oss har haft glädje av boken Tradition och liv. Nu gäller det att vara biskop, inte bara författare och konsulent. Ser du vidden av ditt kall, Martin? Och hur ställer du dej till prof. teol dr. Miika Ruokanens väckelserop vid Lappo stifts synodalmöte den 29 september 2010: Trosbekännelsen och den moderna världsbilden?

Det är en känd sak att många EFS-are ställde stora förhoppningar till den biskop Martin som blev biskop av Linköping 1980 (Lönnebo). Och glädje och uppbyggelse har vi haft även av honom, men hördes det någon klar signal när fara hotade?

Utrannsaka mej, min Gud,
känn mitt hjärtas tankar.
Pröva mej, o Gud, i nåd,
kom och känn min oro.
Se om vägen som jag går
bort från dej mej leder.
Led mej då, o Herre, du
på den goda vägen.

Skarpt av finske biskopskandidaten Mika Ruokanen, professor, teol dr

Påskvänner!

Se och läs teol dr. prof. och förlorande men i längden vinnande biskopskandidaten Mika Ruokanens knivskarpa och rykande aktuella föredrag TROSBEKÄNNELSEN OCH DEN MODERNA VÄRLDSBILDEN vid Lappo stifts synodalmöte den 29 september 2010 (sv. övers. piratkopierad, erkännes, men jag lyckades inte länka direkt som jag ville till rtf-filen på www.ruokanen.com).

Nu är det strid på liv och död (fast inte med världens vapen)! Kan inte Stefan Holmström säga ifrån som Ruokanen någon gång? Anders Sjöberg har försökt - fast inte fullt så grundligt och skarpt - några gånger, men EFS måste ha uthållighet för att inte slarva ifrån sej evangeliet och bekännelsen, saltet, i en alltmer uppenbart avkristnad kyrkoorganisation.

Men saken, äran först och sist
är din och inte vår, helt visst.
Stå därför bi din lilla hjord
som tror och litar på ditt ord.