söndag 31 maj 2009

En härlig kväll hos två systrar

Påskvänner!

En alldeles underbar "utekväll" för EFS-gänget i Bollnäs. Och ser man på, vi var fyra "gubbs" ikväll av ca 15 personer, vilket ju blir över 25% (min fru har någon gång kallat mej tuppen ;o)! Men två systrar var det som bjöd in denna gång.

Fin andakt kring olivträdet och Anden, gemensam bön, intressant rapportering från årsmötet i Skellefteå (oj så många hälsningar!), god macka med kaffe - mys i solen med hunden Wilma och katten (vad?) samt två tjejer i 4:an resp. 9:an.

Tack till både Gud och människor för en härlig eftermiddag i nära 30 graders värme - men, som sej bör en pingstdag, med en upplivande vind!

Icke genom någon människas styrka eller kraft ska det ske,
icke genom någon människas styrka eller kraft ska det ske,
utan genom min Ande, säger Herren,
utan genom min Ande.
Icke genom någon människas styrka eller kraft ska det ske.

Morgonstund har guld i mun

Pingstvänner!

Så här i den strålande pingstsolens morgonstund frapperas jag av hur den första pingstväckelsen skedde under blanka förmiddagen! Det var ju också Petrus´ huvudargument mot teorin att lärjungarna skulle vara fulla av sött vin. Så nyktert, så förmiddagsmässigt - och så omskakande!

Det är ingen hemlighet att många väckelsemöten med flit läggs ganska sent på kvällarna. Men här är det ungefär som när Elia hällde vatten på offeraltaret - och elden föll! De naturliga förutsättningarna för en omskakande upplevelse var inte stora, men den heliga Anden gick verkligen över alla både andliga och psykologiska hinder.
Bloggen bjuder på en bukett pingstpsalmer! (Att de är något till åren komna beror uteslutande på upphovsrättsreglerna, inte på att jag tycker att allt var bättre förr ;o):

KOM, HELGE ANDE, SANNE GUD, / Treenighetens sändebud, / vår skrämda själs hugsvalare / och Jesu blods förklarare.
2. Kom, skynda hit, ty utom dig / vår ande aldrig bärgar sig / för mörker, olust, köld och död / - blås upp med nådens vind vår glöd.
3. Kom, Helge Ande, du vår tröst, / och lägg oss intill dina bröst. / Giv spenabarnen, hulda mor, / en droppe av din källa stor.
4. Ledsaga oss, vi dig vill be, / du som är vår förmyndare, / till nådastolen var minut / intill vår korta levnads slut.
5. Förknippa oss och sammansmält / och gör ditt arma husfolk sällt. / Giv oss ett hjärta och en själ, / låt oss i dig må alla väl.
6. Vi har nu alltför länge gått / på var sitt håll och illa mått. / Församla dina fosterfår / kring nådens bord i detta år.
7. Ja, helga duva, låt oss få / inunder dina vingar stå, / och låt oss ha vårt liv i dig / vart våra öden vänder sig.
8. Vi prisar och tillbeder dig, / ja, din församling fröjdar sig. / Gud Fader, Son och helig And´ / är ett med oss i blodets band.


DU VID DIN BORTGÅNG, HERRE VÅR, / oss lovat Anden sända, / den helge Ande som utgår / att Herrens eld upptända / i alla hjärtan som i tro, / trots synd och brist, som i dem bor, / på ordets kraft förtröstar.
2. Ty ej åt lärjungarna blott / är detta löfte givet. / Nej, samma löfte vi har fått, / det står så tydligt skrivet. / Vi därför ber av hjärtats grund: / O Jesus Krist, du livets brunn, / uppfyll oss med din Ande.
3. O Jesus, gjut i våra bröst / din glädjeolja rena. / Uppfyll oss med din Andes tröst / och innerligt förena. / Ja, till ett hjärta och en själ / i kärlek slut oss samman väl, / med fridens band omhägna.
4. Din Andes eldsdop du oss giv, / samt nya tungors gåva. / Din lag i våra hjärtan skriv / och lär oss rätt dig lova. / Ja, öppna för oss ordets dörr, / så med helt annan kraft än förr / ditt ord av oss förkunnas.
5. Du minns ditt löfte, Jesus kär, / du kan ditt ord ej glömma: / från den som tron inom sig bär / skall livets vatten strömma. / Så ber vi dig av hjärtats grund: / O Jesus Krist, i denna stund / gjut över oss din Ande!


FRÅN HIMLEN KOM EN VÄLDIG VIND, / en väldig vind, / med eld till lärjungskaran in. / Halleluja, halleluja!
2. Guds Ande var å färde då, / å färde då, / och folket kom och hörde på. / Halleluja, halleluja!
3. Och Sankte Per i Anden stark, / i Anden stark, / bar vittnesbörd om allt Guds verk, / halleluja, halleluja,
4. och först och främst om Jesus Krist, / om Jesus Krist. / Allt folket kände då sin brist. / Halleluja, halleluja!
5. Man sökte då Guds fred och nåd, / Guds fred och nåd: / "Ni män och bröder, ge oss råd." / Halleluja, halleluja!
6. "I Jesu namn låt döpa er, / låt döpa er / till syndernas förlåtelse." / Halleluja, halleluja!
7. Som gåva ska ni alla då, / ni alla då / den heliga Guds Ande få." / Halleluja, halleluja!
8. Det skedde så till Guds behag, / till Guds behag. / Guds kyrka föddes denna dag. / Halleluja, halleluja!
9. Det såddes ut ett litet frö, / ett litet frö, / till synes dömt att fruktlöst dö. / Halleluja, halleluja!
10. Det växte till ett väldigt träd, / ett väldigt träd, / och himlens fåglar bygger där. / Halleluja, halleluja!
11. Av Anden och hans allmaktsord / hans allmaktsord, / Guds kyrka växer på vår jord. Halleluja, halleluja!
*12. Vi tackar Gud, som hör oss bäst, / som hör oss bäst, / för pingstens underbara fest. / Halleluja, halleluja!


FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN VI NU HÖR / om nya segrar för Guds rike. / Gå inte då förbi vår dörr, / du Gud, i kärlek utan like! / Fullborda ock på oss ditt råd, / besegra ock vårt överdåd / med din nåd!
2. Giv åt din torra vingård här / ett nådens regn, som förr du givit! / Du vet hur stor vår vanmakt är, / du ser hur mäktig världen blivit. / Så kom då, käre Herre, snart / och låt oss se vår fara klart, / uppenbart.
3. Du som förmår att göra mer / än vi kan bedja eller tänka, / bryt alla otrons fästen ner / och må du nya hjärtan skänka! / Ja, kom med stark och väldig hand / och lossa alla syndens band / i vårt land!
4. Och ger du oss en pingstvind än / och är en sökningstid oss nära, / så låt oss ej förspilla den, / men vad vår frid tillhör få lära. / Ja, öppna våra ögon då, / att vi din Andes verk också / må förstå.
5. Låt oss ej fåfängt bedja om / din helge Andes stora gåva! / Till allas våra hjärtan kom, / att vi dig snart må glada lova! / Ja, amen, se, vi tror därpå / att vad du lovat skall bestå! / Ske alltså!


HELIGE ANDE, KOM TILL OSS FRÅN OVAN, / du som med Fadern och Sonen är Gud. / Kom att oss skänka den himmelska gåvan, / möt din församling, din längtande brud. / Du är det ljus som kan Jesus förklara, / bygga Guds kyrka och leda hans folk, / hela Guds sanning för oss uppenbara, / vara den himmelska kärlekens tolk.
2. Jesus, du sänder från himmelens boning / Anden som nådens och frälsningens pant. / Härligt förklarad blir så din försoning, / världen får veta att ordet är sant. / Eldstungor flammar, hör, gamla och unga / vittnar i jubel om undret som hänt. / Lösta från fruktan igen kan vi sjunga / lovsång till Gud som sin Ande har sänt.
3. Himmelska Tröstare, du som kan gjuta / läkande olja i svidande sår, / styrk oss och led oss så att vi får njuta / frukt av din frälsning som allting förmår. / Skapa du i oss förnyade hjärtan, / led oss i sanning och hjälp oss ur nöd. / Tålamod skänk oss i striden och smärtan, / var du vår levande kraft i vår död.

KOM, UTGJUT DIN ANDE, O JESUS KRIST! / Låt ordet oss väcka och kalla. / I världen så mången sin tro har mist, / du ensam kan rädda oss alla.
2. Vi ber dig om bättringens sinnelag, / blott du kan oss rena och tukta. / Kom, hjälp oss av nåd, att vi varje dag / må högmod och säkerhet frukta.
3. Du ser hur den onde med andlig död / vill bygden och landet föröda. / Kom, Herre, och giv oss din nåd, ditt stöd / och liv åt de andligen döda.
4. Du väckelsens eldar har tänt en gång, / vårt folk såg välsignelsens tider. / Ur samvetets nöd föddes bot med sång, / man prisade då dina strider.
5. Den elden nu tänd i vårt eget bröst. / Sänd Anden till gamla och unga, / så synden vi lämnar och världens tröst, /men dig och ditt verk vill besjunga.
6. O Jesus, så bed du för oss till Gud. / Din Fader, han lyssnar till orden. / Han sänder sin väckelses förebud / och vinden från himlen når jorden.

LÅT ANDEN FALLA ÖVER OSS SOM FORDOM, / när lärjungskaran väntade i bön. / Låt samma eld från himlen komma åter / och oss med tro och heligt mod bekrön.
2. Låt Anden falla över oss som fordom, / då Petrus talte i Kornelii hus. / Ge kraften med ditt ord och skingra mörkret, / i sorgsna hjärtan tänd ditt milda ljus.
3. Låt Anden falla över oss som fordom, / då skaror frälsta blev på heligt rum. / Låt Andens kraft ibland oss mäktigt verka / och ge oss liv med evangelium.

NU ÄR DET PINGST. I vårdräkt skön / står lunden doftande och grön, / och tusen fåglar sjunger glatt / i trädens kronor dag och natt.
2. Med nyfödd skönhet, kraft och hopp / naturens liv har vaknat opp. / I solsken jorden badar sällt / och blommor smyckar skog och fält.
3. Men säg, min själ, har du väl fått / i pingstens glädje del och lott? / Kan du med glada lovsångsljud / för Andens gåva tacka Gud?
4. Har du med Jesus blivit nöjd / och så fått smaka Andens fröjd? / Ja, är du löst ur syndens garn, / ett fritt, ett levande Guds barn?
5. Nu är det pingst, nu är det tid / att få Guds Ande, ljus och frid. / Guds Ande, lär oss, du som kan, / att älska Jesus och varann.


O ATT DEN ELDEN REDAN BRUNNE, / som du, o Jesus, tända vill! / O att all världen redan funne / den frid som hör Guds rike till!
2. Visst glimmar det i mörka natten / en liten gnista här och där, / visst är den stora frälsningsskatten / för månget hjärta dyr och kär.
3. Men låt den elden spridas vida / och gör den skatten vida känd! / I tron ditt löfte vi förbidar, / att Anden rikligt blir oss sänd.
4. Kom snart, o Jesus, till oss alla / och värm oss med din kärleks glöd! / Låt oss ej längre gå så kalla / för egen och för andras nöd.
5. Låt nådens bud till alla föras, / giv åt ditt rikes framgång fart, / så att ditt lov dock måtte höras / från alla världens ändar snart!
6. Och stärk din eld i våra hjärtan, / bränn bort, bränn bort allt eget slagg, / men lindra även luttringssmärtan / med din hugsvalans ljuva dagg.
7. Låt alla egna nästen brinna, / de usla brunnar torka ut / och alla egna stöd försvinna, / då blir du ensam Gud till slut!
8. Du, du är värdig, du allena / att få all ära, lov och pris. / Ack, håll oss alltid vid det ena, / att du är ensam god och vis.
9. Men dina svaga lemmar, Herre, / ack, låt dem inte söndra sig! / De är ju få - så mycket värre / om inte de är ett i dig.
10. De är så få, de är så svaga, / men håll dem med din starka hand. / Lär dem att älska och fördraga, / knyt till, knyt till ditt kärleksband.
11. Smält allt vad åtskilt är tillsamman, / gör varmt vad nu är ljumt och kallt! / Blås liv i svaga kärleksflamman / och bliv du själv vårt allt i allt!

SJUNG HÖGT, GUDS FOLK, HAN HÅLLER ORD: / nu är det åter pingst på jord ! / Guds Ande med Guds välbehag, / han kommer till oss än i dag.
2. Han kommer till sin kyrkas hem / som förut i Jerusalem. / Han är med evangelium / hos dem som nu ger ordet rum.
3. Än kommer han i eld och storm / och river sönder stelnad form. / Än kommer han med sakta sus / och fyller oss med liv och ljus.
4. Välkommen, pingstens kära dag! / Nu känner vi Guds andetag. / Nu vaknar livet av hans ord, / det grönskar ur den mörka jord.
5. Guds Ande, döden från oss driv / och tänd i oss ditt eget liv. / Ta bort var ond och bitter tagg / och läk oss med din kärleks dagg.
6. Vårt hjärta utan dig är dött, / av synden härjat och förött, / som eldstad utan eld och glöd, / som brusten sträng som aldrig ljöd.
7. Kom ned som liv till öde fält! / Kom ned som eld till kalla tält! / Kom ned som sol till frusen äng! / Kom ned som ljud till brusten sträng!
8. Kom ned till oss med tunga ny, / så lovsång går från stad och by, / tills med din änglakör en gång / vi sjunger himlens nya sång!


O HELGE ANDE, SANNE GUD, / lär världen all din kärleks bud, / att hålla Herren Jesus kär / och älska vad hans eget är!
2. Predika du om Jesu död / som frälst vår värld från evig nöd. / Ja, vittna för var själ därom / att hon är Jesu egendom.
3. Säg världen som i mörkret går / att all dess synd däri består / att den ej vill på Jesus tro / och ej hos honom söka ro.
4. Lär världen rätt den hemlighet, / att den har full rättfärdighet, / blott därför att Gud själv blev man / och med sitt blod oss återvann.
5. Ge världen riktig insikt om / den nådefulla frihetsdom, / då varje mänska dömdes fri / från satans makt och slaveri.
6. Uppmuntra varje sorgsen själ, / så att hos Jesus den mår väl. / Ge rädda hjärtan tröst och mod / att tro på kraften i hans blod.
7. Led alla dem som vilse går, / så att de alla vägen når, / som Jesu kärlek banat har / när han ett offer för oss var.
8. Ge hela Herrens menighet / sann kärlek och sann enighet, / så vi som frälsta syndare / varann i Jesus börjar se.
9. Låt glädjen av den nåd vi fått / uppmuntra oss att göra gott! / Låt Jesu frid oss fägna mer / än all den frid som världen ger.
10. I Jesu namn nu lär oss rätt /att tro och be på barnasätt, / tills vi Gud Fader, Son och Dig / får sjunga lov evinnerlig!

Glad Pingst!

Påsk- och pingstvänner!

Från oss alla till er alla: En riktigt glad och underbar pingst.

Kan inte låta bli att citera gamle Krummacher direkt den här gången (EFS:s förlagsexpedition gav som regel inte ut vilket strunt som helst):

O vilken härlig och betydelsefull högtid pingsten är! Smycka den med kransar och hälsa den med jublande lovsånger! Den är ju föreningsfesten mellan himmel och jord, trolovningsfesten mellan Gud och den försonade mänskligheten, den nytestamentliga kyrkans födelsedagsfest, insamlingsfesten, då förstlingskärvarna efter Kristi blodiga utsäde insbärgades. 

Vad vore alla vår kyrkas övriga fester denna förutan? Budbärare vore de, som prisade välgärningar vi inte visste hur vi skulle få del av; härolder, som inbjöde oss till högtidssalar vi inte kunde finna ingången till. 

Pingsten skänker oss åtnjutandet av de härligheter, som de övriga högtiderna lyfter täckelset ifrån. Pingsten så att säga för till oss den munskänk, som pressar Kristi förtjänsts himmelska druva i vår bägare och räcker oss den såsom hälsodryck.

Från himlen faller tungor av eld
som bärs av Andens vind över världen.
De blinda får syn, de döda liv,
de stumma får röst och ord och sånger.
O Gud, du andas över vår jord,
djupt i vårt inre skälver ljuset,
skapandets Ande.

lördag 30 maj 2009

Glad Pingstafton!

Påskvänner!

En god, glad och välsignad pingstafton tillönskas er alla! Jag tänker på de 120 som väntade i "övre salen" och inte hade en aning om att Anden och Väckelsen var så nära som en enda liten dag. 

Jag har den senaste veckan (under "pingstnovenan") läst en liten bok av Friedrich Wilhelm Krummacher, med den enkla glada titeln "Kristus lever", som jag förra helgen hittade på Bistådscentret i Gottne (nära Mellansel) och som handlar om tiden mellan påsk och pingst och gavs ut på Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens förlagsexpedition 1899. Han skriver så fint inte minst om dagarna FÖRE pingstdagen.

I morgon träffas EFS-gruppen i Bollnäs hemma hos Mary. Jag hoppas på intressanta rapporter från konferensen. (Det var SÅ HÄR nära att jag i fredags morse kl. 6.45 blåst vidare från Mellansel till Skellefte och "Öppet forum", men min käre grundkursledare Tomas S var tidigt uppe och hann fånga upp mej på parkeringen, så då tog jag det som ett tecken på att vår Herre ville lugna ner mej ;o)

Vila i din väntan,
stilla mötet sker.
All din stora längtan
Herren hör och ser.
Våga vänta tryggt,
snart har morgon grytt.
Våren visar vägen:
Gud gör allting nytt.

fredag 29 maj 2009

Apropå danska grisar

Påskvänner!

Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det... Sveriges Radios avslöjande rapportering om dansk fläskproduktion gör både mej - och andra - illamående. Nu under pingstfastan har vi i vår familj visserligen inte kört vegetariskt, eller ärligt talat fastat alls, men visst känns det mer och mer tveksamt att äta kött från djur som levat hela sitt liv i trånga burar och behandlats som levande köttpaket. Utan att personligen tro på ett totalt köttförbud eller dela hinduernas syn på karmafri kost, så känns det som om det vilar en förbannelse över kött som producerats genom rent djurplågeri. 

Det är ju löjligt av oss att ha kritiska synpunkter på kosher- och halalslakt, om det där handlar om välhållna djur och några enstaka minuters allt mer avtagande smärta, medan den slakt vi själva hyllar, och vars resultat vi avnjuter till söndagsmiddag, är slutet på långa och svåra plågor som producenterna orsakat och vi konsumenter genom vårt skygglappsbeteende är medskyldiga till.

I 1921 års psalmbokstillägg hade biskop Eklund i Karlstad (f. 1863) en psalm om djuren som tyvärr inte kom med i 1937 års psalmbok. Jag citerar här några strofer som passar särskilt väl nu i vårtid:

Oss fröjdar liljans rena skrud,
oss gläder fågelns tunga,
när de sitt lov till Herren Gud
i färg och toner sjunga.
Men när i vånda djurens hop
från jorden höjer klagorop,
oss deras kval betunga.

Den ej i ogudaktighet
vill Faderns godhet glömma,
men Frälsarens barmhärtighet
djupt i sitt hjärta gömma,
han kan ej utan ömkan se
de många varelsernas ve;
han måste för dem ömma.

När skall som Herrens lustgård stå
den fagra vida jorden
och när skall dödens makt förgå?
När sannas löftesorden,
att synden, som gör handen hård
och nekar Herrens verk dess vård,
är helt besegrad vorden?

O Fader vår, Dig tacka vi
Med Sonen vid din sida,
att människan skall varda fri,
att skapelsen får bida
den dag, då Anden helt en gång
skall lösa varelsernas tvång
och ingen mer skall lida.

torsdag 28 maj 2009

Varning för sexism och homofobi - och för lättrogenhet

Påskvänner!

Apropå valet av Eva Brunne till stiftschef i Stockholm finner jag det befogat att utfärda en varning för sexism och homofobi. Som läsare av denna blogg vet, har jag under månader kampanjat mot Brunnes medtävlare Hans Ulfvebrand, men inte sagt många ord om Eva Brunne. Jag har berömt henne för hennes hållning i den aktuella vigselfråga som rör brudens "överlämnande" (av far till make) och kritiserat henne för hennes roll i den famösa Maria-utställning som bl.a. Ebba Witt-Brattström utdömde.

Som sagt, det är Ulfvebrand jag siktat in mej på. Men, som jag skrivit i en kommentar på annan blogg:

Vad Eva Brunne anser i Spong-frågan och om den grundläggande heteronormativiteten i Matteus 19 vet jag faktiskt inte. Men har hon samma åsikter som Ulfvebrand resp. Bonnier är jag givetvis lika kritisk mot henne som mot dem (något annat vore ju att förminska henne!). Det är dock svårare att skarpt kritisera henne än Bonnier och Ulfvebrand - på DET sättet var det synd att inte någon av dessa vann! - just för att det associerar en med den sexism och homofobi som utan tvivel grasserar i många kommentarer och som gör att många högkyrkliga verkar ha föredragit Ulfvebrand som biskop (bara för att han är man och hetero?).

Står Eva Brunne på samma linje som Ulfvebrand teologiskt, blir det också mycket bekymmersamt att min df Tin Mörk yttrar sej så positivt som hon gör i sin kommentar till valet. (Men jag inser som sagt att man knappast kan yttra sej kritiskt alls i det här läget utan att misstänkas för samma homofobi som många andra ger prov på i sina kommentarer).

Efter att ha studerat Spong & hans sympatisörer en tid inser jag att läget inom Svenska kyrkans ledning är så djupt allvarligt att man inte säkert kan säga om alla biskopar i Svenska kyrkan eller biskopskandidater i Stockholms stift alls är kristna i någon rimlig mening (Spong tror ju faktiskt inte ens på Gud Skaparen i någon igenkännlig mening och förnekar, liksom Jonas Gardell m.fl., öppet Jesus pre-existens och betydelse som "det offer som sonar världens synder"). Det handlar, menar jag, inte om andligt högmod att konstatera detta - fast visst lurar frestelsen på oss alla! - utan om sakliga bedömningar av vad människor står för, alldeles oavsett vad de behagar påstå sej vara. Skulle ni t.ex. säga att Dalai Lama är kristen bara för att han själv kallat sej kristen, "god kristen" t.o.m.? Eller att John Shelby Spong, www.johnshelbyspong.com, är kristen bara för att han kallar sej så, "biskop" t.o.m.?

Jag säger som Jonas Gardell: Vi får inte vara andligen lata!

Lär oss troget taga vara
på det ord, oss givet är.
Led oss i ditt ljus, det klara
på den väg som till dej bär.

måndag 25 maj 2009

Årskonferensen i Skellefte över - nu vill vi växa vidare

Påskvänner!

"Stormötet" i Skellefte är slut, men återblickar finns på EFS:s hemsida. Härlig bild Jonas Nimmersjö tagit av avgående missionsföreståndaren. Men bilden av vik. df i EFS Västerbotten som trummis (något han faktiskt verkligen är!) går inte heller av för hackor. Snacka om spelglädje - en sann Bäckman! (Näcken, ni vet...)

Nu är det Kalmar nästa - och på vägen dit får vi njuta av tiden mellan hägg och syrén (fast i Kalmar kanske syrénen redan blommat ut?). Maken till dofter är svåra att finna. Det skulle väl då möjligen vara den som Carl Wilhelm Skarstedt diktade om i en av Ahnfelts sånger (lätt bearb. av mej) och som passar så bra nu under "pingstnovenan":

Kostlig nu trädens blomning är,
doftar av vällukt ljuvligt här,
likt ett rökverk underbart
av än mer himmelsk art:
bönens och lovets offergärd,
av Herrens Ande tänd och närd,
som för Gud med lukt så söt
i Jesu namn sej göt.

Ljuvlig är sången, när den går
från skogens kör i grönklädd vår,
men jag vet en kör vars sång
når högre varje gång:
Kören av alla trognas röst,
sången i tron om frid och tröst,
här ett förspel är till den
som sjungs i himmelen.

Välkommen fram, Anna Thorén!


Påskvänner!

EFS har återigen en kvinna som ordförande (varannan damernas?): Styrelsens tidigare v. ordf. Anna Thorén, 42, från Ume efterträder Tomas Nygren som ju blivit rektor för Johannelund.  

Läs mer på EFS:s hemsida. Vi får be om välsignelse över Anna och hela styrelsen.

Helige Ande, 
var i vår svaghet!
Nu med Guds kärlek 
fyll våra hjärtan
så att vi alltid 
älskar varandra.
Helige Ande, 
kom till oss du.

fredag 22 maj 2009

Årskonferensen i Kalmar 2010

Påskvänner!

Jo, jag vet att årskonferensen i Skellefte inte är slut än, men på Youtube har Kalmar redan tagit över!

Morgonstund i Mellansel

Påskvänner!

Sänder en tanke till Skellefteå men sitter kroppsligen i Mellansels folkhögskolebibliotek. (Varför inte årskonferens i Övik - det var väl ett tag sen?).

Morgonbön med Anders kl. 8, samtidsanalys av Klas. 8.45 och öppet forum kl. 10.00 (inte minst det senare) hade verkligen varit roligt att vara med på.

Men men men...

Redovisningar av läxuppgiften Pedagogisk Utmaning ska också bli inressanta.

Dessutom sa jag ju att jag inte kunde vara ombud på vare sej distrikts- eller rikskonferensen p.g.a. att jag skulle vara i Mellansel just de dagarna (varje gång! ;o). Så då ska jag väl inte dyka upp på årskonferensen helt plötsligt!

Jag för den nya dagen
i bön blir stilla nu:
i dina händer tag den
och låt den bli, o Gud,
en dag då jag får vandra
på vägar du berett,
en dag då jag åt andra
får ge vad du mej gett.