Påsk- och julvänner!
Fredag som begravningsdag är väl etablerad i vår kyrka, och fint är väl det. För liksom söndagen är Kristi uppståndelses dag är ju fredagen Kristi begravningsdag. Men psalmvalet vid våra begravningar har ofta ganska allmän prägel: det blir i regel Härlig är jorden eller Blott en dag. Ingen kristligt brutal psalm som Mikael Weisses underbara och rättframma Vi nu begraver denna kropp. (Ungefär som frejdiga doppsalmer som Glad jag städse oftast får vika för t ex Tryggare kan ingen vara vid våra dopförrättningar).
En begravningspsalm som man annars kunnat tycka haft förutsättningar att slå igenom är Hallqvists/Hovlands Jordens Gud. Men precis som Hallqvists/Hovlands vigselpsalm har den nästan aldrig sjungits under min tid som kyrkomusiker. Kanske folk inte vill ha "kasualpsalmer" vid bröllop och begravningar utan hellre sjunga något som känns bekant och som även sjungs vid andra tillfällen? Eller också är det melodin det hänger på - gärna en ny text, men i så fall till en känd melodi (t ex Den blomstertid)?
Här kommer i alla fall Jordens Gud. Kanske har den använts mer än man tror, texten i varje fall. Vid enskild andakt i sorgens och saknadens tid. Här är den norsksvenska psalmen dock insjungen på danska!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar