Bartolomeidagen

Påskvänner!

I över 700 år efter Sveriges kristnande var den 24 augusti en helgdag. En "lätthelgdag" visserligen, då det ansågs okej att gå tillbaka till arbetet efter gudstjänsten i kyrkan, men dock en helgdag. En apostladag till Natanael Tolomeussons minne! S:t Bartolomeus, aposteln som gav namn åt Sveriges sista koloni, ön Saint-Barthélemy i Västindien.

Johannes 1:43-51 passar bra att läsa idag. Dagen ska (enligt den evangeliebok som gällde i Sverige fram till "Stora helgdöden" 1772) även firas med Efesierbrevet 2:19-22 och Lukas 22:24-30 samt (enligt psalmvalslistan i 1697 års koralbok) med psalmerna O Jesus Krist i dig förvisst (1986 års psalmbok nr 552, texten i youtubeklippet stämmer men inte insjungningen), Jesus du min glädje (nr 354) och Du själv förordnat, store Gud (nr 419).

Påven Benedikt XVI (Josef Ratzinger) skriver mycket fint och såvitt jag förstår bibelenligt om aposteln Bartolomeus. Passar mycket bra idag. Läs och begrunda gärna emerituspåvens "predikan"!

Det känns särskilt fint att konstatera detta, då ju Bartolomeinatten förknippas med en ruskig sammandrabbning mellan katoliker och protestanter (hugenotter), "det parisiska blodsbröllopet" natten till den 24 augusti 1572, då Henrik av Navarras f d trosfränder mördades, troligen i flera tusental. "Paris är värt en mässa" hade ju Henrik sagt då han övergick till påvens läger, men en fullt medveten serie politiska mord (på de hugenottledare som inte likt Henrik fallit undan) urartade i allmän jakt på de olyckliga hugenotterna.

F ö hade vår son Jonatan en kamrat i Bollnäs som var från Polen och hette Bartolomeus men kallades Bartek. När Jonatan just börjat 2:an här i Iggesund slog hans fröken vad om 200 kronor om att ingen kände någon som hette Bartolomeus. När hon hörde att den nye eleven faktiskt kände en som hette så backade hon och knäckte därmed sin egen trovärdighet i barnets ögon. Jag tycker fortfarande att hon är skyldig Jonatan en Ingmar Bergman-sedel, men har inte kommit mej för att driva in den åt honom :o).