onsdag 19 februari 2020

Infernalist - javisst!

Påskvänner!

Se där ja, nu vet jag att jag och C S Lewis m fl ska kallas "infernalister". Men handen på hjärtat, är det verkligen de som tror att alla till slut blir evigt saliga som brukar få det hett om öronen här i Sverige? Reaktionerna på Svenska kyrkans begravningsmagasin för några år sedan, där det på omslaget stod "Det finns ingen död som ej bytes i glädje", blev ju mycket måttliga.

Det är nog dags för en rejäl helvetesdebatt igen. Några förkunnare behöver definitivt få det mer hett om öronen. Frågan är bara om det är de som ger lugnande besked om evigheten, alla de senaste ärkebiskopskandidaterna t ex, eller de som envisas med att vidarebefordra ("skrämma" med?)  Nya testamentets, inkl Frälsarens, många och läskiga varningar för en osalighet där "masken aldrig dör och elden aldrig slocknar"?

Jag tvivlar ofta på både himmel och helvete. Men jag har aldrig tvivlat ett enda ögonblick på vad som är Nya testamentets lära och att Nya testamentets Gud, som vill att alla mänskor ska bli frälsta, faktiskt vill skrämma oss ganska rejält för alternativet. Eller varför sa Jesus: "Frukta inte dem som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer. Jag säger er vem ni ska frukta: Frukta honom som kan kasta er med både kropp och själ i helvetet. Ja, honom ska ni frukta." Eller varför påstod han att han ska säga till några: "Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är tillredd åt djävulen och hans änglar"? För att vi skulle få en trevlig eftermiddag och sitta och njuta av tanken?

Dessutom har jag aldrig tilltalats av tanken att jag som icke-troende så småningom skulle tvingas in i himmelen i alla fall. Genom lagom doser av kärlek och tortyr? Respektfullt? Nä. Iden om utslocknande/förintelse är för mej som dödsstraff jämfört med livstids fängelse - inte heller självklart att föredra.

Bra att Ola Sigurdson öser på. Honom kan en ju i alla fall ta diskussionen med. Joachim Elsander, som i sin krafts dagar vågade ta alla möjliga diskussioner, är nu bortom alla jordens debatter och hemma hos Herren, det är jag övertygad om. Men hans podd om helvetet hör, nu får man väl säga det, till det sämre jag hört i genren, nästan i "klass" med artikeln i KT här ovan (fast med färre påhopp). Den som läst C S Lewis´ "Lidandets problem" och "Den stora skilsmässan" borde i alla fall inse att vi infernalister inte nödvändigtvis behöver älska helvetet.

Inga kommentarer: