Situationsbeskrivning 1695. Eller 2014?

Psalm 269 i karolinska psalmboken (rikspsalmbok 1695-1819, längre än någon annan svensk psalmbok). Lätt bearbetad. Särskilt tillägnad min vän Leo Holtter i Bjuråker:

   


1. Ingen efter Guds rike står.
Hans Ord man allestäds försmår.
Anammar det ock någon man,
strax ros och fördel söker han.
Man pryder sig med fagert sken,
ändock Gud ser till hjärtat allen.

2. Var gör nu efter sitt behag
och aktar ej Gud, ej mänskolag.
Den mening är man mest uti,
att man i allt skall vara fri.
För egen nytta sällan man
gemensamt bästa sköta kan.

3. Man är nu mest bekymrad om
prål, vällust, ståt och rikedom.
Den fromme är fast litet vörd´,
den rike varder ärad och hörd.
Gods, vänner, gunst, så är nu sätt:
ho sådant har, han har ock rätt.

4. God sak alls intet gälla får,
dygd, ärlighet konst utbestår.
Sanningen ingen lida må,
rättvisan måst tillbaka stå.
Vill någon giva ett troget råd,
man gör ej annat än ler däråt.

5. Den hålls för vis och lärder man,
som kappan sin väl vända kan.
En lismare stort lovord bär,
den sanning säger är ingom kär.
Ty går det nu så illa till
i världen, höre vart man vill.

6. Ty lär då tro på Jesus Krist
och kärlek öva utan list.
Det sant är tala, giv rätt dom
och var av allo hjärta from.
Ty slikom skall det sist gå väl.
Gud hjälpe oss till liv och själ!