Psalm 269 i karolinska psalmboken (rikspsalmbok 1695-1819, längre än någon annan svensk psalmbok). Lätt bearbetad. Särskilt tillägnad min vän Leo Holtter i Bjuråker:
1. Ingen efter Guds rike står. Hans Ord man allestäds försmår. Anammar det ock någon man, strax ros och fördel söker han. Man pryder sig med fagert sken, ändock Gud ser till hjärtat allen. 2. Var gör nu efter sitt behag och aktar ej Gud, ej mänskolag. Den mening är man mest uti, att man i allt skall vara fri. För egen nytta sällan man gemensamt bästa sköta kan. 3. Man är nu mest bekymrad om prål, vällust, ståt och rikedom. Den fromme är fast litet vörd´, den rike varder ärad och hörd. Gods, vänner, gunst, så är nu sätt: ho sådant har, han har ock rätt. 4. God sak alls intet gälla får, dygd, ärlighet konst utbestår. Sanningen ingen lida må, rättvisan måst tillbaka stå. Vill någon giva ett troget råd, man gör ej annat än ler däråt. 5. Den hålls för vis och lärder man, som kappan sin väl vända kan. En lismare stort lovord bär, den sanning säger är ingom kär. Ty går det nu så illa till i världen, höre vart man vill. 6. Ty lär då tro på Jesus Krist och kärlek öva utan list. Det sant är tala, giv rätt dom och var av allo hjärta from. Ty slikom skall det sist gå väl. Gud hjälpe oss till liv och själ!
F. d. chefredaktören för Kyrkans Tidning tänker fritt. Kanske han också tänker rätt. I vart fall äktenskapsfrågan har ju avslöjat det orimliga i att liberalteologer har högsta tillsynsansvar även över EFS:s präster. Men det finns som bekant andra, ännu större frågor. Hur är det nu igen - ger Jesus en sannare bild av Gud än Muhammed ger?
Här en "hoppusslad" gudstjänst för Midsommardagen, tredje årgången. Håll till godo! Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt i det :o) Klockringning från Storkyrkan: Ingångspsalm 712 O GUD SOM SKAPAT VIND OCH HAV
Ingångsord - dagens psaltarpsalm PSALTAREN 96
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
sjung till Herrens ära, hela världen! Sjung till Herrens ära, prisa hans namn,
ropa ut hans seger dag efter dag! Förkunna hans ära bland folken,
bland alla människor hans under! Ty stor är Herren, högt är han prisad,
värd att frukta mer än alla gudar. Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen. Han omges av prakt och glans,
av makt och härlighet i sitt tempel. Ära Herren, alla folkslag,
ära Herrens majestät, ära Herrens höga namn!
Kom till hans förgårdar, kom med offer, fall ner inför Herren i helig skrud!
Darra inför honom, hela jorden! Förkunna bland folken: Herren är konung!
Världen står fast, den kan inte rubbas.
Han dömer folken med oväld. Må himlen fröjdas och jorden jubla,
havet brusa och allt det rymmer, marken och allt den bär må glädja sig.
Då skall alla träd i skogen jubla inför Herren – se, han kommer,
se, han kommer för att råda över jorden,
råda rättvist över världen,
råda trofast över folken. Bön om syndernas förlåtelse
Ur PSALTAREN 51
Förbarma dig, Gud, i din nåd,
stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld
och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit,
min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat,
jag har gjort det som är ont i dina ögon.
Du har rätt när du ställer mig till svars,
den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född,
i synd blev jag till i min moders liv. Du som älskar ett uppriktigt hjärta,
ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd,
tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång,
låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder,
stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet,
ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar,
håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.
Tillsägelse om syndernas förlåtelse Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Introitus
663 KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT
Kyrie, Gloria och Laudamus 695:4 DU EVIGT STRÅLANDE MORGONSOL och 697:6 VI PRISAR DIG
Kollektbön
Låt oss bedja om vägledning:
O Gud, du som sände Johannes Döparen att bereda väg för Jesus Kristus,
styr våra fötter in på fredens väg,
så att vi alltid vandrar som ljusets barn.
Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre.
Amen.
Gammaltestamentlig läsning Ur JESAJA 42:
Så säger Gud, Herren,
han som har skapat himlen och spänt upp den,
brett ut jorden med allt vad den alstrar,
han som gett liv åt människorna där,
livsande åt dem som vandrar på jorden: Jag, Herren, har i min trohet kallat dig,
jag tar dig vid handen och skyddar dig.
Genom dig ingår jag ett förbund med mitt folk
till ett ljus för de andra folken. Du skall öppna de blindas ögon
och befria de fångna ur fängelset,
ur fängelsehålan dem som sitter i mörkret. Jag är Herren, detta är mitt namn.
Jag delar inte min ära med någon,
inte min berömmelse med gudabilder. Det som förut var är förbi,
nu förkunnar jag något nytt.
Innan det ännu spirat
kungör jag det för er.
Epistelläsning Ur APOSTLAGÄRNINGARNA 10
Ni känner till det som har skett i hela Judeen, med början i Galileen efter det dop som Johannes predikade: hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld; Gud var med honom.
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig. Gradualpsalm 39 JESUS FRÅN NASARET GÅR HÄR FRAM
Evangelium Ur MARKUSEVANGELIET 6
Hans far Sakarias fylldes av helig ande och talade profetiska ord: ”Välsignad är Herren, Israels Gud,
som besöker sitt folk och ger det frihet. Han reser för oss frälsningens horn
i sin tjänare Davids släkt, så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeter, frälsning från våra fiender och alla som hatar oss. Han visar barmhärtighet mot våra fäder
och står fast vid sitt heliga förbund, den ed han svor vår fader Abraham: att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan, rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar. Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet,
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom. Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.
Han skall komma ner till oss från höjden, en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga,
och styra våra fötter in på fredens väg.” Och pojken växte och blev stark i anden. Och han vistades i öde trakter till den dag då han skulle träda fram inför Israel. Så lyder det heliga evangeliet - Lovad vare du, Kristus! 966 HALLELUJA
Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen. Trosbekännelse NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Psalm 228 I TRO UNDER HIMMELENS SKYAR
Vad ska man säga om den här situationen? Ungefär så här eller så här (inkl. det generösa PS-et)? Eller detta? Eller det som vår egen präst Zack Lindahl skrev i HT häromdagen? Skam till sägandes kommer jag inte på något eget att säga. Jag blir bara alldeles matt. Hur kan det här få hända i vår tid, kanske rent av som en följd av det ovisliga och korstågsliknande Irak-kriget som minsann skulle göra Mellanöstern demokratiskt och närapå kristligt...? Vägen till helvetet är som bekant stenlagd med goda föresatser.
Men Jesus är fortfarande med dessa våra minsta bröder, även om det kanske inte ser så ut. Så ett helvete är det ändå inte riktigt - men onekligen en sorts skärseld eller ett fruktansvärt eldsdop. Delar vi i EFS och övriga svenska kristenheten i någon mån smärtan över det som händer?
Såhär lät den förkunnelse om helvetet som vi i EFS för 60 år sedan instämde i och stod upp för (Hallesby blev ju huvudtalare på EFS:s 100-årsjubileum 3 år senare). Hur predikar vi om helvetet - och söndagens text - i vår tid?
Det är i skrivande stund inte klart vem som blir ny stiftschef och förhoppningsvis biskop (även till gagnet) i Härnösand. Sven Hillert, en av de fem kandidaterna, f.ö. boende i Karsjö här i Hälsingland, är känd som psalmdiktare. Precis som Frans Michael Franzén var när han sedermera blev biskop i Härnösand.
Men för 200 år sedan var Franzén kyrkoherde i Kumla och skrev den här fina och djupa sommarmeditationen (en av få Franzénpsalmer som inte tagits in i tre psalmböcker på raken) - särskilt strof 6 är intressant, skriven 24 år innan P P Waldenström ens föddes:
1. Jesus, lär mig rätt betrakta Ordet, som blev kött i dig, och ej något högre akta än den fröjd du bjuder mig: fröjd av sanning, nåd och frid, fröjd, som blir i evig tid, då du Faderns råd förklarar, Fadern själv oss uppenbarar.
2. Fadern själv, hos vilken Ordet evigt var och evigt är, av vars tanke allt är vordet och vars hand all världen bär, honom, den Oändlige, i hans ende Son vi ser, i den vise, kärleksrike, helige, som blev vår like.
3. Gud, när du i molnen ljungar och i morgonsolen ler, när du föder fågelns ungar, liljorna sin fägring ger, när du mig ur faran för, när din röst hos mig jag hör, o, då känner jag dig vara och din härlighet förklara.
4. Dock, när tanken dig vill hinna i det ljus som höljer dig, kan den ingen vila finna, hjärtat självt förirrar sig. Men du tar en jordisk hamn, Gud och mänska, i din famn du oss sluter såsom bröder, och för oss ditt hjärta blöder.
5. Se, då viker tvivlet fjärran för det klara livets ord. Tro och kärlek skådar Herran i hans vägar på vår jord. Då han föds, som lovad är, då för oss han korset bär, då ut ur sin grav han träder, nåd och sanning världen gläder.
6. Gud, din kärlek kan ej kallna mot det stoft du livat har. Själv du söker här den fallna, som av dig en avbild var. Sen ej mer hon liknar dig, ej till dig kan lyfta sig, du till mänskan stiger neder, själv till himlen henne leder.
7. Led oss, Jesus, lär oss lida, lär oss verka såsom du och ett evigt liv förbida efter detta korta nu. Som du ett med Fadern var, Fadern i dig uppenbar, så vi ett med dig må vara, dig i allt vårt verk förklara.
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!
Inlägg
