I söndags fick jag chansen - efter att ha spelat på en lördagsbegravning - att än en gång fara till S:t Olovs kapell i Edsbyn och spela på en gudstjänst. Det var Rune Månsson som predikade - och gjorde det bra. Han talade om Guds kärleks väg i både skapelse- och frälsningsperspektivet. Om skillnaden mellan att tvingas av Kristi kärlek och att tvingas av duktighetsambitioner. Och han gjorde det grundligt, inemot en halvtimme, vilket jag är gammalmodig nog att uppskatta - i en tid när somliga undrat om det är förbjudet att predika mer än 10 minuter!
Annars verkade det nog som om Gustav Vasas färd från Sälen till Mora ansågs mer värd att fira - även av de troende - än Jesus´ sista färd från Galiléen till Jerusalem. En gång på 60-talet väckte det stort rabalder att EFS-predikanter åkte Vasaloppet. Det talades om sabbatsbrott, medan andra talade om förlegade, olutherska tolkningar av tredje budet.
Men vad säger Luther i sin förklaring till tredje budet? Han talar visserligen inte om att söndagen skulle ha ersatt lördagen som sabbatsdag i gammaltestamentlig mening, men han säger: "Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke förakta predikan och Guds ord, utan hålla det heligt, gärna höra och lära det."
Själv tycker jag nog att det är begripligt om den som själv åker tävlingsvasan (annars finns ju faktiskt öppet spår, tillägg 10/3) i evangelisk frihet uteblir från just den dagens 11-högmässa (det finns ju dessutom ofta gudstjänster på kvällstid). Men huruvida det är försvarbart att utebli från församlingsgudstjänsten för att BEGLO hela loppet på TV, det får var och en fundera över. (Starten kl. 8.00 är dock en familjetradition att se även hos oss).
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar