Påskvänner!
Men ursäkta, mycket ska man läsa innan öronen faller av. (Jag blev kvar en stund i Spira och dess förtjänstfulla arkiv, som ni märker). Har denne K-G Hammar verkligen varit vår ärkebiskop och hur blev han det? (Kan det möjligen ha ett samband med problemet som diskuteras i föregående bloggtext?).
En av mina sökande kurskompisar på Svenska kyrkans grundkurs hade varit i Ålidhemskyrkan den här omskrivna helgen i mars och tagit till sej Hammars visdomsord som evangelium. Jag frös invärtes när jag hörde hans entusiasm men fnös inte - Hammar och kära kurskompisar ska man ta på allvar.
En sak har K-G, denne både intelligente och intressante toppakademiker, definitivt rätt i: om någon frågar oss ifall vi tror på Gud bör vi absolut motfråga: Vilken Gud?
Att K-G Hammar, liksom John Shelby Spong, inte (längre) i någon rimlig mening tror ens på första trosartikeln blir dock alltmer uppenbart. Göran Tunströms credo "Gud finns inte - jag tror på honom" blir allt mer spritt även bland teologer. Om det åtminstone varit analogt med utropet "Jag tror - hjälp min otro". För vem handlar inte ibland som om Gud inte funnes? Men nu slås det ju fast att Gud inte är ett substantiv utan ett verb (att Gud är mer subjekt än objekt kan jag dock köpa).
Måne och sol,
vatten och vind
och blommor och barn
skapade Gud.
Himmel och jord,
allting är hans,
Herren vår Gud vill vi tacka.
Herre, vi tackar dej,
Herre, vi tillber dej,
Herre, vi sjunger ditt heliga namn.
lördag 15 augusti 2009
Pinsamt, Georg!
Påskvänner!
Georg Andersson är ju en känd västerbottnisk EFS-are som gjort stora insatser i både EFS:s styrelse, landets regering och länets residens.
Att Georg också gärna vill göra en insats i kyrkomötet är inte alls konstigt eller ovälkommet. Jag tillhör inte dem som ser ner på 73-åringar och tycker att de har gjort sitt här i livet. (Tänk bara på Moses, Winston Churchill och Golda Meir!).
Men varför kandiderar människan för ett politiskt parti i ett kyrkoval? Det är ju inte okänt att Georg tillhör Socialdemokraterna - ett parti som för hundra år sedan ville skilja kyrkan från staten och nu säger sej vilja göra det igen (eller rent av ha gjort det!). Men på vilket sätt är kyrkan skild från staten om de politiska partierna bestämmer inte bara i riksdagen utan även i kyrkomötet?
Skulle inte Georg skämmas att driva kampanj på EFS:s årskonferenser för att få fler socialdemokrater i styrelsen? Eller att där ha ett så platt valprogram som att EFS "ska vara en lokal kraft som berör, som människor har behov av och vill vara delaktiga i" och "att verkligen vilja förverkliga värderingar som allas lika människovärde är stora utmaningar när vi ser att klyftorna växer i samhället" (Tidningen Spira, 7/8 2009). Ska kyrkans (och EFS?) målsättning vara samma som kommunpolitikens, eller vad menar han?
Man kan förstås glädjas åt förhoppningen att (S), (C) och (M), samt FiSK, ViSK och MiSK, alltmer vill sprida Guds ord till bättring och omvändelse, och låta budskapet om Jesus som världens Frälsare nå ut till alla svenskar. Men hur schysst är det mot deras ateistiska partimedlemmar - eller frikyrkliga - att gynna ett visst trossamfund och en viss teologi?
Och man kanske kan tvivla en smula på de politiska partiernas missionsiver. Den torde i varje fall knappast gälla budskapet om "det blod som utgjutits för många till syndernas förlåtelse" (cit Jesus). I en liten vikbroschyr från Hela världen - ni vet det där som slök Svenska Kyrkans Mission - anges de tre mest prioriterade områdena för kyrkans internationella arbete vara Landsbygdsutveckling, Klimat/Miljö och Ekonomisk rättvisa. (På åttonde och sista plats stod det visst nånting om samarbete med andra kyrkor).
Luktar det inte (C) och (S) lång väg? Jag menar, målen är fina i sej och visst sysslar även jag med landsbygdsutveckling (ska bl.a. försöka starta en barnkör på landet nu i höst), men inte skulle jag i första hand beskriva kyrkans arbete med utdrag ur Centerns och Socialdemokraternas partiprogram? Återigen, felet är inte vad som står utan vad som saknas.
Men om nu (C) och (S) inte vill göra alla till Jesus lärjungar, döpa dem och lära dem att hålla allt som Jesus befallt, vad har de då i kyrkans beslutande församlingar att göra?
Pinsamt är bara förnamnet. Georg måste ju nu uppfattas som ovalbar av alla som vill hålla isär stat och kyrka. Han kommer ju, vad han än säger och hur väl han än vill, att uppfattas som en av alla politruker som fått uppgiften att i kyrkomötet rösta igenom vad partierna bestämt i riksdagen.
De som tyckte det vore oacceptabelt med en EFS-lista till kyrkomötet - där Georg f.ö. skulle ha passat utmärkt - kan ju fundera på när och hur en (S)-lista blev så mycket mer OK. Det har ju banat väg för Sverigedemokraterna, som nu ser kyrkovalet som en språngbräda till riksdagen. Men (SD) är öppna med att de vill att kyrkan ska vara statskyrka. Hur övriga politiska partier och deras släpjollar motiverar sitt deltagande i kyrkovalet är mer än jag begriper.
Befria kyrkan från staten nu! Ligg inte på soffan utan samla dina vänner och rösta på helt partipolitiskt obundna alternativ som Öppen kyrka, Posk eller Frimodig kyrka! Var med och skriv kyrkohistoria den 20 september!
De politiska partierna förklarar jag härmed moraliskt obehöriga i detta val. Varje röst på dem i ett kyrkoval är en skam för Svenska kyrkan och därmed för EFS. Ja, en skam för Sverige - törs du själv berätta för människor utanför Norden hur vår kyrka styrs?
Sin enda grund har kyrkan
i Kristus, Frälsaren.
Hon är hans egen byggnad,
den nya skapelsen.
I världen som han löste
från mörkret med sitt blod
blev hon den brud han krönte
med evangelii ord.
Georg Andersson är ju en känd västerbottnisk EFS-are som gjort stora insatser i både EFS:s styrelse, landets regering och länets residens.
Att Georg också gärna vill göra en insats i kyrkomötet är inte alls konstigt eller ovälkommet. Jag tillhör inte dem som ser ner på 73-åringar och tycker att de har gjort sitt här i livet. (Tänk bara på Moses, Winston Churchill och Golda Meir!).
Men varför kandiderar människan för ett politiskt parti i ett kyrkoval? Det är ju inte okänt att Georg tillhör Socialdemokraterna - ett parti som för hundra år sedan ville skilja kyrkan från staten och nu säger sej vilja göra det igen (eller rent av ha gjort det!). Men på vilket sätt är kyrkan skild från staten om de politiska partierna bestämmer inte bara i riksdagen utan även i kyrkomötet?
Skulle inte Georg skämmas att driva kampanj på EFS:s årskonferenser för att få fler socialdemokrater i styrelsen? Eller att där ha ett så platt valprogram som att EFS "ska vara en lokal kraft som berör, som människor har behov av och vill vara delaktiga i" och "att verkligen vilja förverkliga värderingar som allas lika människovärde är stora utmaningar när vi ser att klyftorna växer i samhället" (Tidningen Spira, 7/8 2009). Ska kyrkans (och EFS?) målsättning vara samma som kommunpolitikens, eller vad menar han?
Man kan förstås glädjas åt förhoppningen att (S), (C) och (M), samt FiSK, ViSK och MiSK, alltmer vill sprida Guds ord till bättring och omvändelse, och låta budskapet om Jesus som världens Frälsare nå ut till alla svenskar. Men hur schysst är det mot deras ateistiska partimedlemmar - eller frikyrkliga - att gynna ett visst trossamfund och en viss teologi?
Och man kanske kan tvivla en smula på de politiska partiernas missionsiver. Den torde i varje fall knappast gälla budskapet om "det blod som utgjutits för många till syndernas förlåtelse" (cit Jesus). I en liten vikbroschyr från Hela världen - ni vet det där som slök Svenska Kyrkans Mission - anges de tre mest prioriterade områdena för kyrkans internationella arbete vara Landsbygdsutveckling, Klimat/Miljö och Ekonomisk rättvisa. (På åttonde och sista plats stod det visst nånting om samarbete med andra kyrkor).
Luktar det inte (C) och (S) lång väg? Jag menar, målen är fina i sej och visst sysslar även jag med landsbygdsutveckling (ska bl.a. försöka starta en barnkör på landet nu i höst), men inte skulle jag i första hand beskriva kyrkans arbete med utdrag ur Centerns och Socialdemokraternas partiprogram? Återigen, felet är inte vad som står utan vad som saknas.
Men om nu (C) och (S) inte vill göra alla till Jesus lärjungar, döpa dem och lära dem att hålla allt som Jesus befallt, vad har de då i kyrkans beslutande församlingar att göra?
Pinsamt är bara förnamnet. Georg måste ju nu uppfattas som ovalbar av alla som vill hålla isär stat och kyrka. Han kommer ju, vad han än säger och hur väl han än vill, att uppfattas som en av alla politruker som fått uppgiften att i kyrkomötet rösta igenom vad partierna bestämt i riksdagen.
De som tyckte det vore oacceptabelt med en EFS-lista till kyrkomötet - där Georg f.ö. skulle ha passat utmärkt - kan ju fundera på när och hur en (S)-lista blev så mycket mer OK. Det har ju banat väg för Sverigedemokraterna, som nu ser kyrkovalet som en språngbräda till riksdagen. Men (SD) är öppna med att de vill att kyrkan ska vara statskyrka. Hur övriga politiska partier och deras släpjollar motiverar sitt deltagande i kyrkovalet är mer än jag begriper.
Befria kyrkan från staten nu! Ligg inte på soffan utan samla dina vänner och rösta på helt partipolitiskt obundna alternativ som Öppen kyrka, Posk eller Frimodig kyrka! Var med och skriv kyrkohistoria den 20 september!
De politiska partierna förklarar jag härmed moraliskt obehöriga i detta val. Varje röst på dem i ett kyrkoval är en skam för Svenska kyrkan och därmed för EFS. Ja, en skam för Sverige - törs du själv berätta för människor utanför Norden hur vår kyrka styrs?
Sin enda grund har kyrkan
i Kristus, Frälsaren.
Hon är hans egen byggnad,
den nya skapelsen.
I världen som han löste
från mörkret med sitt blod
blev hon den brud han krönte
med evangelii ord.
Etiketter:
EFS,
Georg Andersson,
Kyrkovalet,
Socialdemokraterna
Bra förslag om rösträtt för EFS-präster
Påskvänner!
Centerpartisten Anna-Sara Walldén har lämnat in en bra motion till kyrkomötet. Jag visste faktiskt inte att EFS-präster hittills saknat rösträtt i biskopsval. Men nu vill hon att de ska få det.
"Eftersom EFS-präster står under biskopens tillsyn ska de även ha möjlighet att påverka vem som blir deras biskop", säger Walldén enligt EFS:s hemsida.
Bra, Anna-Sara! Tråkigt bara att du ställer upp till val under beteckningen (C). Det gör det ju inte möjligt att rösta på dej i årets kyrkoval. Men nästa kanske! Statskyrkosystemet kan inte bestå länge till...
Väktare på Sions murar,
skåda vidden av ditt kall!
Inför den som prövar njurar
räkenskap du göra skall.
Centerpartisten Anna-Sara Walldén har lämnat in en bra motion till kyrkomötet. Jag visste faktiskt inte att EFS-präster hittills saknat rösträtt i biskopsval. Men nu vill hon att de ska få det.
"Eftersom EFS-präster står under biskopens tillsyn ska de även ha möjlighet att påverka vem som blir deras biskop", säger Walldén enligt EFS:s hemsida.
Bra, Anna-Sara! Tråkigt bara att du ställer upp till val under beteckningen (C). Det gör det ju inte möjligt att rösta på dej i årets kyrkoval. Men nästa kanske! Statskyrkosystemet kan inte bestå länge till...
Väktare på Sions murar,
skåda vidden av ditt kall!
Inför den som prövar njurar
räkenskap du göra skall.
fredag 14 augusti 2009
Hör! Hör!
Påskvänner!
Andarna vaknar och det är en lust att leva! Läs vad Pastor Astor (ej att förväxla med Pastor Castor) skriver på bloggen Tro och tänk! Hör! Hör! Helt i linje med vad jag själv skriver på min allmänpolitiska blogg Andraget.
Men jag vill påpeka en sak: Du som inte sympatiserar med Frimodig kyrka kan göra en kyrkohistorisk insats den 20 september även genom att rösta på något av de andra opolitiska alternativen (Öppen kyrka eller Posk). Och i varje fall inte rösta på de politiska partierna eller deras släpjollar! (Dit jag också, tyvärr, måste räkna .kr och Jonathan Ekman - och mitt eget partis FISK ska vi bara inte tala om; läskigt att läsa Jan Björklund-intervjun i Kyrkans Tidning 31-32).
Nu ska statskyrkan väck en gång för alla! (Inte Svenska kyrkan, alltså, utan statskyrkosystemet!). Befria Svenska kyrkan! Rösta bort de politiska partierna ur kyrkomötet den 20 september! (Ska bli intressant att se vad politrukerna i oktoberkyrkomötet då ska säga eller göra...).
Ge kyrkan kraft att höras
bland stadens många ljud,
där många gudar vördas,
men få dock anar Gud.
Ge kyrkan kraft att lida
när kampens smärta krävs,
och aldrig nånsin tiga
när sanningens förkvävs.
Andarna vaknar och det är en lust att leva! Läs vad Pastor Astor (ej att förväxla med Pastor Castor) skriver på bloggen Tro och tänk! Hör! Hör! Helt i linje med vad jag själv skriver på min allmänpolitiska blogg Andraget.
Men jag vill påpeka en sak: Du som inte sympatiserar med Frimodig kyrka kan göra en kyrkohistorisk insats den 20 september även genom att rösta på något av de andra opolitiska alternativen (Öppen kyrka eller Posk). Och i varje fall inte rösta på de politiska partierna eller deras släpjollar! (Dit jag också, tyvärr, måste räkna .kr och Jonathan Ekman - och mitt eget partis FISK ska vi bara inte tala om; läskigt att läsa Jan Björklund-intervjun i Kyrkans Tidning 31-32).
Nu ska statskyrkan väck en gång för alla! (Inte Svenska kyrkan, alltså, utan statskyrkosystemet!). Befria Svenska kyrkan! Rösta bort de politiska partierna ur kyrkomötet den 20 september! (Ska bli intressant att se vad politrukerna i oktoberkyrkomötet då ska säga eller göra...).
Ge kyrkan kraft att höras
bland stadens många ljud,
där många gudar vördas,
men få dock anar Gud.
Ge kyrkan kraft att lida
när kampens smärta krävs,
och aldrig nånsin tiga
när sanningens förkvävs.
Etiketter:
Daniel Astgård,
Kyrkovalet,
Svenska kyrkan
onsdag 12 augusti 2009
Nu drar vi igång igen
Påskvänner!
Nu drar jag igång bloggandet lite mer igen efter en slags sommarsemester. I och för sej kan man ha en blogg liggande rätt länge utan att det märks så mycket på besöksstatistiken - Daniel Astgård på Tro och Tänk upptäckte att han hade 1000 läsare i månaden även de månader han ingenting skrev - men där finns det nog sedan bra länge mer av intresse än här, prydligt kategoriserat dessutom. (Inte minst bra länkar till andra nätresurser). Och "Fader Jonatan" som la ner sin gamla blogg och skapade en ny (Kognitiv dissonans) upptäckte till sin förvåning att hans gamla blogg länge fortsatte ligga högt på Bloggtoppen - nog så högt som hans nya - utan ett enda nytt inlägg.
Våra bloggar blir kanske till slut ett slags virtuella mausoléer över våra respektive liv och tankevärldar? (Tänk förresten att inte bara ha tillgång till Peter Englunds gamla blogg utan även till till Gilbert K Chestertons, Sören Kierkegaards, Martin Luthers, Birgitta Birgersdotters och Johannes Sebedaiossons!).
Vi kanske inte behöver leva efter devisen "jag skriver, alltså är jag till". Vår Frälsare skrev ju inte så mycket, åtminstone inte för egen hand. Men:
Ett kristusbrev till världen
är var och en som tror
och sagt sitt ja till honom
som mitt ibland oss bor,
ett brev från evigheten...
Nu drar jag igång bloggandet lite mer igen efter en slags sommarsemester. I och för sej kan man ha en blogg liggande rätt länge utan att det märks så mycket på besöksstatistiken - Daniel Astgård på Tro och Tänk upptäckte att han hade 1000 läsare i månaden även de månader han ingenting skrev - men där finns det nog sedan bra länge mer av intresse än här, prydligt kategoriserat dessutom. (Inte minst bra länkar till andra nätresurser). Och "Fader Jonatan" som la ner sin gamla blogg och skapade en ny (Kognitiv dissonans) upptäckte till sin förvåning att hans gamla blogg länge fortsatte ligga högt på Bloggtoppen - nog så högt som hans nya - utan ett enda nytt inlägg.
Våra bloggar blir kanske till slut ett slags virtuella mausoléer över våra respektive liv och tankevärldar? (Tänk förresten att inte bara ha tillgång till Peter Englunds gamla blogg utan även till till Gilbert K Chestertons, Sören Kierkegaards, Martin Luthers, Birgitta Birgersdotters och Johannes Sebedaiossons!).
Vi kanske inte behöver leva efter devisen "jag skriver, alltså är jag till". Vår Frälsare skrev ju inte så mycket, åtminstone inte för egen hand. Men:
Ett kristusbrev till världen
är var och en som tror
och sagt sitt ja till honom
som mitt ibland oss bor,
ett brev från evigheten...
Etiketter:
Daniel Astgård,
Gilbert K Chesterton,
Heliga Birgitta,
Johannes,
Martin Luther,
Peter Englund
tisdag 4 augusti 2009
Högsommar i Norrbotten och Nordöstra Lappland
Påskvänner!
Vill bara få gratulera vännerna i Norrbotten och Nordöstra Lappland (inte bara rosenianer och laestadianer) till ryssvärmeböljan ;o). Själv simmar jag runt i Hälsinglands välfyllda vattendrag - inte så dumt det heller. (I Norrbotten är det ju brandvarning!!!).
Återkommer så småningom i allvarligare ämnen. So long!
Och när dagens ljus
från Guds eget hus
nu flödar över din dag,
minns att rätt och frid
i vår egen tid
ska få spegla Guds kärleks lag.
Vill bara få gratulera vännerna i Norrbotten och Nordöstra Lappland (inte bara rosenianer och laestadianer) till ryssvärmeböljan ;o). Själv simmar jag runt i Hälsinglands välfyllda vattendrag - inte så dumt det heller. (I Norrbotten är det ju brandvarning!!!).
Återkommer så småningom i allvarligare ämnen. So long!
Och när dagens ljus
från Guds eget hus
nu flödar över din dag,
minns att rätt och frid
i vår egen tid
ska få spegla Guds kärleks lag.
Etiketter:
Norrbotten,
Ryssvärme,
Väder och vind
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)